Ridsportsbloggen

Eva Eternell – med en passion för hästar och ridsport

Startsida / Inlägg

Mads och Kristian dressyrclinic, del 2: Ryttaren

av Eva Eternell


Så rider Kristian ut och den första delen av clinicen är färdig. Den del som handlar om hästen. Efter en liten kaffepaus kör killarna igång igen men då handlar det om ryttaren:
– Vi har ju en del hästar vi tränar jag och Mads. Men framförallt många ungdomar. Vi har visat här hur man utbildar hästar i förtroende och förmåga. Många ryttare måste man uppmuntra och säga att du faktiskt rider bra, medan andra måste man dämpa något. En del måste få nya uppgifter hela tiden, annars tröttnar de.
– Som ryttare måste man gå in och vara fullständigt koncentrerad när man sitter till häst. Många ryttare har så mycket annat som tar deras koncentration: mycket på jobbet, pojkvännen som har gjort slut etcetera. Man måste som lärare kunna sätta sig in i den mentala delen hos ryttaren, säger Kristian.
– Hur påverkar jag min häst? Hur präglar jag min häst? Jag får alltid idiothästar som hoppar och far, eller jag får alltid hästar som är vänsterstarka. Då måste man tänka på hur jag påverkar min häst, säger Mads.
– Är man själv pigg eller flegmatisk som ryttare så påverkar det såklart hästen.
– Ryttaren gör hästen, och hästen gör ryttaren. Därför är det bra att få sitta på olika hästar. Och få sitta på en häst som kan och gör sina saker även om ryttaren gör lite fel.
– Men det är också så att om ryttaren gör fel så gör hästen fel. Om ryttaren gör rätt så gör hästen rätt. Sådana hästar är bra att uppfostra ryttare. Jag jobbar på ridskola och där handlar det verkligen att få folk att rida. Det händer att folk kommer fram och säger att: vad har ni gjort med hästen? Jag red den för ett halvår sedan och då var den inte alls så bra. Vad har ni gjort, har ni ridit till den?
– Nej. Du har blivit bättre. Hästen är densamma som vi har haft här i fem år, får jag svara då.

Ridskolehästar måste klara att ta elever som ska lära sig rida:
– På en bilskola har du inte tre Ferrari som eleverna ska lära sig köra i. Trycker de lite på gasen så flyger bilen tre kilometer framåt. Det är till och med farligt. Man har därför Volvo S40 istället.
– Samma är med ridskolehästar. Du måste ha utbildade hästar som tål att ryttaren gör fel utan att bli hysterisk, säger Mads.

Så tar Kristian in en av ryttarna på medellinjen och pekar på sätet:
– Grundförutsättningarna är balansen. Är ryttaren inte i balans kan ryttaren inte rätt inverka på hästen. Därför lägger jag och Mads stor vikt på sitsen. Försök få ner tyngdpunkten långt ner i magen.
– För ryttaren gäller det bli medveten om sin kropp. Som instruktör ska du kontrollera formen på ryttaren. Förändrar sig ryttaren mycket om den går in i en skänkelvikning eller så? Kontrollera som tränare hela tiden hur ryttaren använder sina hjälper och sin kropp.
– Ryttaren ska ändra sin takt efter rörelsen. Hästen känner våra signaler.
– Det gäller att ryttaren får känna hur det ska kännas. Det är som att beskriva en maträtt man aldrig smakat. Därför behöver tränaren gå in och tala om att: Där, så ska det kännas. När det blir rätt.
– Jag ska som tränare ibland kunna hoppa upp på elevens häst och känna hur det känns. Att tränaren kan hjälpa hästen att förstå och sedan kan ryttaren sitta upp och känna: wow, den har en växel till!
– Det är också nyttigt som ryttare att få se sin häst från sidan. Men det är ju också så att även om jag lyckas lära hästen en massa saker så måste det ju funka med ryttarens egna hjälper sedan.
– Ibland kan det vara så att ryttaren uppfattar att hästen är att rida på ett sätt och tränaren på ett helt annat. Då handlar det ofta om ledarskap, tydlighet i sin kommunikation, säger Mads.
– Ofta är ryttaren själv medveten om sina problem och den enda som kan göra något åt det sedan är ryttaren själv, tillägger Mads.

Clinicen avslutas med att Mads rider sin häst Sandeman. Sandeman är en 12 år gammal valack som tävlas i Intermediaire II.
– Jag tycker det är kul att visa honom. Jag fick honom när jag kom hit till skolan 18 år gammal. Sandeman är en ordinär skolhäst. Varför lägger man ner så mycket och utbildar en häst som Sandeman? Men för mig var det en perfekt häst att göra det här med. En annan som varit finare kanske skulle ha börjat lägga ut tungan eller vifta med svansen. Det här är ingen höjdarhäst, men det ska vara rätt häst för rätt tillfälle. Jag har lärt mig otroligt mycket på den här hästen, som jag sedan har med mig till nästkommande hästar.

  • Tjänstgörande sportredaktör: Christoffer Glader
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lotta Folcker
  • Stf ansvarig utgivare: Martin Schori
  • Redaktionschef: Karin Schmidt
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB