Hur kan allvarliga skador hos hopphästar, orsakade av dåliga underlag vid tävling och träning, undvikas i framtiden?
Det ska en forskargrupp vid Sveriges lantbruksuniversitet SLU i Uppsala undersöka.

Meddelande från SLU:

Nu har forskargruppen beviljats nära tre miljoner kronor från två internationella organisationer, det internationella ridsportförbundet FEI samt ILPH, International League for the Protection of Horses, en organisation som värnar om djurskyddet.
Anslaget kommer främst att betala arbetet för två doktorander som knyts till projektet.
Stiftelsen svensk hästforskning har redan tidigare beviljat ett anslag på 500.000 kr för att påbörja studierna om skador hos ridhästar. 

Att FEI och ILPH nu väljer att satsa medel till forskning beror på att antalet skador i samband med internationell hästhoppning har ökat de senaste åren. Vid t ex OS i Aten 2004 drabbades två hästar av allvarliga senskador. Ett bristfälligt underlag på hoppbanan ansågs vara en bidragande orsak.

MÄTA OLIKA UNDERLAG
SLU-forskarnas arbete de närmaste åren innehåller flera olika studier. Forskningen mål är bland annat att utveckla objektiva mätmetoder, i praktiken ett enkelt mätinstrument, som ska kunna kvalitetsmärka varje enskild tävlingsbana där det genomförs hopptävlingar på högre nivå. Vidare ska kunskapen fördjupas kring hur olika underlag ger upphov till ortopediska skador.

Mätinstrumentet ska ge svar på några specifika egenskaper om underlaget; elasticitet i underlaget, hur djupt hästens hovar sjunker, vilket grepp hästen får och jämnhet över ytan. Mätningen görs med hjälp av en häst, det vill säga mätinstrumentet fästes på hästens ben och via en trådlös kommunikation registreras resultaten av en dator när hästen rids på banan.

TRÄNING I VARDAGEN STUDERAS
Forskarna kommer också att följa ett stort antal hopp- och dressyrhästar hos etablerade tränare för att studera vilka skador dessa hästar drabbas av och vilka underlag de tränas på.

– Det är mycket glädjande att vi nu får chansen att vetenskapligt ta reda på vilka faktorer som ligger bakom skador hos tävlande hopphästar, säger veterinär Lars Roepstorff, en av SLU-forskarna.

Forskning om hästens biomekanik och vikten av rätt underlag gjordes redan med stor framgång på 1970-talet vid SLU. Då var det professor Ingvar Fredricson och hans kollegor Stig Drevemo och Göran Dalin, som gjorde banbrytande studier om hur travhästen belastar sina ben under tävling och träning. Resultatet av forskningen blev att alla travbanor i Sverige och i många andra länder byggdes om och gjordes kraftigt doserade för att minimera slitaget på hästarna ben.
-Att vi nu får förtroendet att undersöka ridhästens träning och de olika banunderlag som används, kan ses som en fortsättning på tidigare studier som gjorts vid SLU, säger Lars Roepstorff.

På senare år har det gjorts forskning om hur olika delar av hästens ben belastas i samband med rörelse. Bland annat har hovens isättning och friktion mot underlaget studerats.
Delar av den forskargrupp som nu fått pengar till ny forskning,har tidigare tittat på hälsostatusen hos hästar på svenska ridskolor och där konstaterat att underlaget är en viktig faktor. Detta tillsammans med den tradition av forskning kring underlag som finns vid SLU har varit en bidragande orsak till det nya projektet.

Det har vid SLU även gjorts studier om interaktion mellan häst och ryttare, där dressyrhästar under ryttare filmats i arbete på rullmatta. Syftet har då varit att studera hur ryttaren påverkar hästens rörelser i olika gångarter. Avancerade modeller i datorn avslöjar hur olika såväl häst och ryttare kan röra sig.

MÖTE MED HÄSTNÄRINGEN
Inför upplägget av forskningsstudierna har forskarna haft möten med företrädare från hästnäringen, bland annat ryttare, tränare och veterinärer.
-Vi ville veta om vi var inne på rätt spår och vid en hearing som hölls i samband med de internationella tävlingar i Falsterbo sommaren 2007 fick vi tydliga bevis för det.

Normalt brukar organisationer som FEI inte dela ut pengar till forskning men i detta fall har de sett stor betydelse av att dessa studier kan realiseras, vilket Lars Roepstorff är mycket tacksam för.

– Jag ser det här anslaget som början till en boll som nu börjar rulla. Det finns för närvarande en stark teknikutveckling när det gäller studier av hästars rörelsemönster. Vi har redan i dag nära samarbete med andra universitet i Zürich, Utrecht, Lausanne och Uppsala.

I forskargruppen ingår:
Lars Roepstorff, Agneta Egenvall, Cecilia Lönnell, Christopher Johnston från SLU, samt Michael Weisshaupt från University of Zürich och Renee van Weeren från Utrecht University.