Så här lagom till Stockholm Horse Show får Minna Telde ofta den naturliga frågan om hur det gick efter förra årets läskiga olycka i Globen när hon fick en stor frieserhäst över sig.
– Det är färdigshowat för min del, svarar Minna som inte vill utsätta sig för något liknande igen.
Olyckan inträffade under lördagens matiné när hästen blev så rädd att den föll av scenen inför tusentals åskådare, däribland många barn.

Så här skrev vi på Aftonbladet dagen efter händelsen:
Minna skakig efter händelsen
   – Hon har skadat knät men det kunde gått riktigt illa, säger pressansvarige Lotta Amnestål.
  Över 10 000 åskådare, däribland tusentals barn, hade bänkat sig för att titta på den underhållande och populära matinén under Stockholm Horse Show i Globen.
   Föreställningen hade precis börjat när de otäcka scenerna utspelade sig.
   När Minna Telde, OS-ryttarinna i Aten 2004, skulle göra ett klädombyte på ett podium blev hennes häst skrämd, slängde sig och föll handlöst ner från scenen.
   Hon hamnade under den flera hundra kilo tunga hästen och klämdes fast. Telde blev liggande och publiken i Globen höll andan. Efter en stund kunde hon med hjälp av tävlingsläkaren resa sig upp och ta sig ut i från arenan.
   Hon fördes i ilfart med ambulans till sjukhus.
   – Hon klämde ena benet under hästen och skulle åka in och röntga sina skador, säger Lotta Amnestål.
   Senare under kvällen kom lugnande besked från Södersjukhuset.
   – Minna har töjt ut sitt ledband i vänster knä. Hon är trött och lite skakig men mår fysiskt bra för övrigt, säger Amnestål.
   Minna Telde själv ville inte prata med några journalister. Flera åskådare tog illa vid sig av den otäcka händelsen.
   Istället rider nu Ylva Hagander på Importante. Importante var den häst som först var tilltänkt för detta nummer men då han varit halt så lånades Majk av Larsson.
   Stockholm Horse Show har arrangeras 14 gånger och har klarat sig undan allvarliga olyckor med ryttare och hästar inblandade. Den här gången var det nära en tragedi.
  – Det här kunde ha slutat riktigt illa. Hon hade tur i oturen som bara klämde sitt ben under hästen. Vi har varit väldigt förskonade från olyckor men det finns alltid en risk att sådana här saker händer, säger Amnestål.

Islandshästen står i fokus på årets Stockholm International Horse Show
– där Island är värdland och temat är Nordic light.

Läs mer im isldanshästar på merto.se

Minna Telde är ryttaren som utbildar och tar fram unghästar inför årgångschampionat. Målet är att dessa ska vidare upp till Grand Prix. Minna hade en föreläsning på Upplands Bro Ryttarförening som handlade om träning hemma och träning inför tävling. Här gav hon många goda råd.

För att lyckas sätter Minna upp en noggrann plan. Hon tar sin tävlingshäst Santana som exempel och vi får se Sanatana på en film.
– Jag börjar med att titta på vilken nivå jag ska tävla på, säg nästa vår. I Santanas fall är det sjuårschampionatet. Sedan tittar jag på var jag står någonstans idag. Kan vi rörelserna? Nehej, inte det. Vilka rörelser kan jag inte? Jag skriver en lista över dem och inser att jag inte ens kan rida igenom programmet idag. Därefter gör jag en uppskattning över när jag kan tänkas vara färdig för att rida programmet på hemmaplan, vilket inte betyder att det måste vara klart för tävling. Om målet är Falsterbo i juli, anmäler jag mig därför till tävlingar i maj och juni. Så använder jag tiden fram till dess att träna, berättar Minna.
Planeringen gäller även träningarna:
– Till exempel. Kommer Kyra i februari så hr jag en realistisk tidsplan att kunna jobba igenom det jag vill med hästen i januari.
– Var väldigt realistisk och se kritiskt på dig själv. Jag rider hemma och filmar alltid tävlingar som jag ser på sedan. För ofta känner man en sak, men det ser inte alltid så ut, råder Minna.
– Man ska jämföra med sig själv och inte andra!
– Jag tycker det är kul att se utvecklingen på varje häst. Jag sparar all filmer och sätter ihop sedan på en dvd för varje häst. Så kan jag se sammanhanget och utvecklingen för varje.

Så har man planerat att åka iväg och träna men hästen känns inte alls så fräsch.
– Då ska man ha en tränare man kan resonera med.

In för en tävling ska man ha tränat programmet och allt ska kännas bra hemma. Men så kommer man på tävlingen och där går det inte alls så bra:
– Då måste jag i de flesta fall träna på att tävla! Jag har kravet att jag ska rida på 70 procent hemma. Annars åker jag inte och tävlar. Men har vi inte tävlat på länge är det med i min plan att det kan bli lite lägre procent i den första tävlingen.
– Man får heller aldrig känna stress. Det finns ingen som rider bra när de kommer in på banan med andan i halsen och med massa press.

Minna har sju hästar hemma i träning. Det tycker hon är ett lagom antal att hinna med utan för mycket stress. Hon har en plan för varje häst. Både långsiktiga planer och kortsiktiga.
– I januari rider jag programmet hemma och filmar det. Så ser jag om mina plan är realistisk, säger hon.
Veckoplaneringen kan vara olika för olika hästar.
– Men min veckoplanering är att de vilar på söndagar. Måndagar är ju måndagar… Rider tränar kanske rörelser i trav en dag och rörelser i galopp en dag. Variera. Jobba 2-3 dagar, vila, men vila består inte bara av att sta i boxen eller ut och skritta. Vila betyder lättare jobb.
– Tredje dagen man tränar blir det mest mjölksyra i kroppen. Bäst är att inte vila då utan skritta ut och jogga längre. Då hjälper man hästen att transportera bort slaggprodukter.
När det gäller längre viloperiod gäller samma princip:
– Vila för mig är ändå att de rör på sig. Jag ställer av dem helt utan de går i skrittmaskin och skrittas ut i skogen. Aldrig mer än två veckor.

Det vanligaste felet ryttare gör när de ska lägga upp ridpasset för dagen är att de rider för mycket utan att ta skrittpauser.
– Ofta rider och rider man för att man vill ha igenom en rörelse. Man saktar inte av förrän man fått igenom det man vill för att hästen ”inte ska vinna”. Det hade varit bättre att ta en vilopaus och börja om igen.
Ha minst fyra skrittpauser på en timmes ridpass.
– Jämför med hur länge en människa orkar att skotta snö: nio minuter. Men om man skottar en minut och vilar en minut så orkar man skotta i över trettio minuter.
Variation är viktigt även för dressyrhästar:
– Jag rider inte dressyr varje dag i ridhuset. Jag varierar därför med att rida på en gräsplan och ute i skogen. Jag hoppar även över cavaletti och travar över bommar.
– Upp i lätt sits, galoppera, busa lite och få lite mer motor. En häst som tycker det är jättekul att jobba är ett kvitto till dig som ryttare, likväl som om du har en häst som är uttråkad. Bästa kvittot är att ha en häst som tycker det är kul att rida in på banan.
– Ge hästen uppmuntran, beröm och få den att känna sig speciell.

Om vi sedan går in på själva tävlingsbiten så finns det flera saker man måste tänka på förutom träningen innan. Bland annat ska man ta transporten i beräkning:
– Det tar 68 timmmar för en häst att återhämta sig helt efter en hel dags resa. Därmed inte sagt att man inte kan tävla den för det. Men hästen har inte full kapacitet förrän efter 68 timmar och man ska ta det i beräkningen.
Doping är också mycket viktigt:
– Tänk också på att aldrig kissa i hästens box. Lätt hänt om man har lång till närmaste toalett.
Kaffe och te innehåller substanser vilka inte är tillåtna för häst.
– Jag har kaffeförbud i stallet! Likaså om någon annans häst får Finadyn, så får de aldrig öppna påsarna i sadelkammaren så det yr runt på andras saker. Jag är skitnojjig på sådana saker!!
På tävlingsplatsen ska man låta ta ur hästen ur boxen varje morgon och låta den gå runt och se omgivningen.
– Jag jobbar i skritt och trav men inte i galopp för att få bort spänningar. Har du en tittig och spänd häst kan det behövas att ta ut den flera gånger för att få den att slappna av mentalt.
– Framridningen är inte tävlingen. Tävlingen är inne på banan. Vanligaste felet är att ryttare rider fram för länge. Jag låter hästen skritta tio minuter med min hästskötare som leder. Sedan sitter jag själv upp och skrittar tio minuter. Rider sedan fram i en halvtimme, varken mer eller mindre.

Så lägger Minna upp en plan:
1. Sätt upp ett mål för året. Till exempel: Vilken nivå ska jag tävla på och när?
2.  Analysera var du står idag – Kan jag rörelserna? Vilka kan jag inte?
3. Uppskatta när du ska kunna rida igenom programmet hemma.
4. Planera in tävlingarna/delmålen som leder fram till slutmålet. Sätt upp en procentsats som du ska nå upp till.
5. Planera in träningar/kurser.
6. Planera in viloperioder, avmaskningar, vaccinationer och liknande.

Meddelande från Livgardet:

Högvaktsavlösningen är en av de största turistattraktionerna i Stockholm, speciellt den beridna.
På söndag öppnar föreningen Beridna Högvakten och Livgardet stalldörrarna för allmänheten.
– Vi vill låta dem se bakom kulisserna på det som de dagligen ser på stan, informera om högvaktens historia  och föreningen Beridna Högvakten, säger kapten Jonas Bodin, ställföreträdande chef för Kavallerikasern.

Insläpp sker genom kasernvakten klockan 12.30. Efter en kort information väntar stallvisning. Då får besökarna träffa hästarna och veta mer om dagens verksamhet på Kavallerikasern.
Verksamheten vid Kavallerikasern är historisk men stallen är relativt nya. De renoverades för två år sedan och är idag en av få ridanläggningar i centrala Stockholm. Härifrån utgår och tränas den beridna högvakten och korteger vid statsbesök eller statsceremoniell tjänst.
Hästarna rids av värnpliktiga vid Livgardet och Försvarsmusikcentrum. Under dagen finns det möjlighet att prata med några av dem om deras utbildning och vardag.

Från Stockholm International Horse Show:

Det är Jan som med sin medryckande stämma och kunniga kommentarer sätter tonen på de stora ridsportevenemangen runt om i Sverige. Totalt blir det runt 20 speakerjobb per år. I Globen har han varit med sedan starten 1993. Där har han dels serverat intressanta fakta då han guidat publiken genom spännande sport, dels satt publiken i gungning i otaliga shettisgalopper och riddarspel.

Hittills har han klarat sig från tunghäfta.
– Nej jag är aldrig nervös och jag använder en hel del manus bara för att jag ska kunna gå ifrån det helt och ändå känna mig trygg, säger han.
– Globen är ett väldigt roligt jobb på ett härligt evenemang där publiken alltid är med på noterna.

Efter många år som både sportchef inom ridsporten och grenledare i hoppning kan han sporten utan och innan.
– Klart det är en fördel och jag känner många hästar och ryttare på banan, men för att göra ett bra jobb måste jag hela tiden följa med och uppdatera mig inom sporten.
Att han själv är intresserad och insatt i reglementsfrågor tror han är ett plus.
-Jag vet vad som är rätt och fel när det händer grejer och det är ju alltid en bra början säger han och skrattar.

Ibland händer det olyckor. Då är speakerns roll viktig.
-Det får inte blir tyst och det gäller att ge saklig information snabbt utan dramatik.

En av Jannes värsta rysare under åren i Globen var förra året när dressyrryttaren Minna Telde ramlade ner från scenen med sin showhäst. Tack och lov gick allting bra. Det gjorde det även för den franske ”ballongmannen” som först gick vilse i Globen och inte dök upp alls för att sedan sätta hela organisationen på prov ännu en gång.
-Tanken var att han skulle rulla ut i sin ballong när jag presenterade honom men ingenting hände. När jag tänkte att nu skiter vi i honom rullade han ut till slut.

Travsport är en av ridsportprofilens stora passioner och bland höjdarna i Globen har Janne en klar favorit.
-Det var när 12 000 på läktaren ställde sig upp för att hylla travgiganterna Victory Tilly och Järvsöfaks som var på besök i Globen. Det var ett riktigt stort ögonblick.

* Jan Brink – Briar kom tvåa i världscupdressyren i Grand Prix kür i danska Odense på söndagen efter Isabell Werth – Warum Ncht.
– Briar har verkligen skött sig exemplariskt. Det är en sådan fantastisk häst. En riktig livskamrat, sade en mycket glad Brink
* Douglas Lindelöw tog två hoppsegrar på Celio en i finalen i Lilla touren på söndagen. Peter Eriksson vann första GP-kvalet på Jaguar Mail på torsdagen.
* Referat, resultat och massor av bilder får du på hastmagazinet.com

Cirkus i sig har funnits länge men den moderna cirkusen räknas ha uppkommit år 1768. Då uppfann engelsmannen Philip Astley den runda manegen på ca 13 m i diameter.
  Astley upptäckte att centrifugalkraften verkade som en hjälp när han utförde olika balanstricks när han red på en volt som var just 13 m i diameter. Astley var mycket framgångsrik i sina uppträdanden och han började också låta clowner och andra artister uppträda i manegen. Så skapades den moderna cirkusen.
   Hästuppvisningar har alltså tillhört cirkusen från början och de vanligaste cirkushästarna har varit det arabiska fullblodet.
   I frihetsdressyr uppträder upp till 12 stycken hästar på en gång. Hästarna i frihetsdressyr måste vara lydiga mot dressören och toleranta mot övriga hästar. Ofta pryds hästarna med vackra plymer eller annat.

Evas ridtips:
   Att ge eftergift är ett av de sätt som vi använder för att kommunicerar med hästen. Eftergiften ger hästen en ”feedback” och belöning för att den förstått vad vi menar.
  I ridningen och egentligen all hantering som att leda, tömköra eller träna cirkuskonster så arbetar man med att ge hästen eftergift. Man hör ofta ridlärare som tjatar om eftergiften, men vad är det egentligen?
   En eftergift är inget som behöver synas för de som tittar på när någon rider. Det handlar inte om att släppa tyglarna och kontakten med hästen. Det handlar om att ryttaren ger efter lite i sina hjälper och i handen så pass att hästen känner det.
   Till exempel så ställer du hästen i nacken vid en hörnpassering. Du lirkar lite med innerskänkeln och innertygeln och exakt när hästen ger efter, då slutar du och ger efter lite med fingrarna i tygeln. Det blir belöningen för att hästen gjorde det du begärde av den.
   Timingen betyder allt. Eftergiften måste komma i exakt det ögonblick hästen ger efter på vad ryttaren begärt av den. Annars förstår den inte vad den har gjort rätt alternativt missuppfattar vad som man tyckte var bra.
   Genom att ge eftergift får du hästen lätt och mjuk i munnen eftersom tyglarna då blir känsliga instrument. Håller du i tygeln hela tiden så håller hästen emot, i värsta fall kan det bli till en dragkamp. Hästar som vanligtvis rids på detta sätt är vad vi brukar kalla för ”tunga i handen”.
   Sätter man detta med eftergift i system får man en häst som är lyhörd för ryttarens signaler och du får en häst som tycker arbetet är roligt, eftersom den får beröm varje gång den gör rätt.

TV fick inte tillstånd att ta in en häst på Café Opera. Det visste jag i och för sig att de inte skulle få för inga restauranger får det för Hälsovårdsmyndigheten. Men mitt förslag på att stänga av restaurangavdelningen och bara ta in hästen i entrén var tydligen inte ens intressant. Så det blir ingen inspelning med häst i Sveriges version av Studio 54 imorgon eftermiddag.

Evelina Holm från Karlstad Ridklubb och Sophie Markgren från Skellefteå Ridklubb fick högst poäng av domarna i Agria Riksmästerskap och kunde åka hem från Eskilstuna med varsitt utbildningsstipendium i fickan.

Läs mer i Svenska Ridsportförbundet