Skulle vi ha som ambition att vidga avdragen till det ena och det fjärde vore det ett sätt att förhindra oss att sänka skatten … Det leder till en låtgåpolitik som bara kan sluta på ett sätt, att Sverige igen blir ett land som har problem med sina offentliga finanser”, sa finansminister Anders Borg.
Riksdagsdebatten handlade om en ekonomisk bagatell, fyra undantag från arbetsgivarnas rätt att göra avdrag för friskvård till personalen. De flesta motionsidrotter omfattas, bara fyra är undantagna, däribland ridning och golf.
Det skriver Lena Askling i sin ledarkrönika

Madonna upphör inte att chockera.
Nu poserar hon provokativt och naken i en amerikansk tidning.
På några av bilderna visar sig den 47-åriga sångerskan toppless iklädd nätstrumpor och långa läderhandskar samtidigt som hon håller i en ridpiska och vältrar sig med hästar i sandmiljö.
Läs hela artikeln på TV4.se

Hur kan allvarliga skador hos hopphästar, orsakade av dåliga underlag vid tävling och träning, undvikas i framtiden?
Det ska en forskargrupp vid Sveriges lantbruksuniversitet SLU i Uppsala undersöka.

Meddelande från SLU:

Nu har forskargruppen beviljats nära tre miljoner kronor från två internationella organisationer, det internationella ridsportförbundet FEI samt ILPH, International League for the Protection of Horses, en organisation som värnar om djurskyddet.
Anslaget kommer främst att betala arbetet för två doktorander som knyts till projektet.
Stiftelsen svensk hästforskning har redan tidigare beviljat ett anslag på 500.000 kr för att påbörja studierna om skador hos ridhästar. 

Att FEI och ILPH nu väljer att satsa medel till forskning beror på att antalet skador i samband med internationell hästhoppning har ökat de senaste åren. Vid t ex OS i Aten 2004 drabbades två hästar av allvarliga senskador. Ett bristfälligt underlag på hoppbanan ansågs vara en bidragande orsak.

MÄTA OLIKA UNDERLAG
SLU-forskarnas arbete de närmaste åren innehåller flera olika studier. Forskningen mål är bland annat att utveckla objektiva mätmetoder, i praktiken ett enkelt mätinstrument, som ska kunna kvalitetsmärka varje enskild tävlingsbana där det genomförs hopptävlingar på högre nivå. Vidare ska kunskapen fördjupas kring hur olika underlag ger upphov till ortopediska skador.

Mätinstrumentet ska ge svar på några specifika egenskaper om underlaget; elasticitet i underlaget, hur djupt hästens hovar sjunker, vilket grepp hästen får och jämnhet över ytan. Mätningen görs med hjälp av en häst, det vill säga mätinstrumentet fästes på hästens ben och via en trådlös kommunikation registreras resultaten av en dator när hästen rids på banan.

TRÄNING I VARDAGEN STUDERAS
Forskarna kommer också att följa ett stort antal hopp- och dressyrhästar hos etablerade tränare för att studera vilka skador dessa hästar drabbas av och vilka underlag de tränas på.

– Det är mycket glädjande att vi nu får chansen att vetenskapligt ta reda på vilka faktorer som ligger bakom skador hos tävlande hopphästar, säger veterinär Lars Roepstorff, en av SLU-forskarna.

Forskning om hästens biomekanik och vikten av rätt underlag gjordes redan med stor framgång på 1970-talet vid SLU. Då var det professor Ingvar Fredricson och hans kollegor Stig Drevemo och Göran Dalin, som gjorde banbrytande studier om hur travhästen belastar sina ben under tävling och träning. Resultatet av forskningen blev att alla travbanor i Sverige och i många andra länder byggdes om och gjordes kraftigt doserade för att minimera slitaget på hästarna ben.
-Att vi nu får förtroendet att undersöka ridhästens träning och de olika banunderlag som används, kan ses som en fortsättning på tidigare studier som gjorts vid SLU, säger Lars Roepstorff.

På senare år har det gjorts forskning om hur olika delar av hästens ben belastas i samband med rörelse. Bland annat har hovens isättning och friktion mot underlaget studerats.
Delar av den forskargrupp som nu fått pengar till ny forskning,har tidigare tittat på hälsostatusen hos hästar på svenska ridskolor och där konstaterat att underlaget är en viktig faktor. Detta tillsammans med den tradition av forskning kring underlag som finns vid SLU har varit en bidragande orsak till det nya projektet.

Det har vid SLU även gjorts studier om interaktion mellan häst och ryttare, där dressyrhästar under ryttare filmats i arbete på rullmatta. Syftet har då varit att studera hur ryttaren påverkar hästens rörelser i olika gångarter. Avancerade modeller i datorn avslöjar hur olika såväl häst och ryttare kan röra sig.

MÖTE MED HÄSTNÄRINGEN
Inför upplägget av forskningsstudierna har forskarna haft möten med företrädare från hästnäringen, bland annat ryttare, tränare och veterinärer.
-Vi ville veta om vi var inne på rätt spår och vid en hearing som hölls i samband med de internationella tävlingar i Falsterbo sommaren 2007 fick vi tydliga bevis för det.

Normalt brukar organisationer som FEI inte dela ut pengar till forskning men i detta fall har de sett stor betydelse av att dessa studier kan realiseras, vilket Lars Roepstorff är mycket tacksam för.

– Jag ser det här anslaget som början till en boll som nu börjar rulla. Det finns för närvarande en stark teknikutveckling när det gäller studier av hästars rörelsemönster. Vi har redan i dag nära samarbete med andra universitet i Zürich, Utrecht, Lausanne och Uppsala.

I forskargruppen ingår:
Lars Roepstorff, Agneta Egenvall, Cecilia Lönnell, Christopher Johnston från SLU, samt Michael Weisshaupt från University of Zürich och Renee van Weeren från Utrecht University.

 
   Hästar som utför dagligt arbete som den blir svettig av mår mycket bättre av att ha en kort hårrem. En lång hårrem tar lång tid att torka och det föreligger hälsorisker för hästen i form av förkylning och muskelbesvär. Långhåriga hästar står dessutom och ”ångar” i stallet länge efter arbetspasset. Med en kort hårrrem hinner hästen torka medan den fortfarande är relativt varm. Det är också mycket mindre arbetsamt att hålla en kort hårrem ren och torr.
   För att förhindra att hästen utvecklar en kraftig vinterfäll kan man börja lägga på den täcken redan i september. På en del hästar funkar det, men inte på alla. Utvecklandet av vinterpäls beror till stor del också på genetiska anlag.
    Hur mycket hästen skall klippas beror på vilket arbete den utför och hur svettig den blir under arbetet. Klipp första gången i oktober då vinterfällen ännu inte har hunnit växa sig riktigt lång och tjock, och för att hästen skall hinna vänja sig vid sin korta hårrem tills en värsta kylan sätter in. Vid behov kan hårremmen putsas till igen i december-januari, men aldrig senare än i början på februari för att inte störa utväxten av sommarpälsen.
  När hästen blivit av med sin värmande vinterpäls blir det naturligtvis kallt för den. Lägg på ordentligt med varma täcken både inne i stallet och ute i hagen. Rider du ute skall du använda ländtäcke.
  Det finns många olika sorters klippningar. De vanligaste är: spårklippning, jaktklippning (sekelklippning), filtklippning, hunterklippning och helklippning.
  Vid spårklippning klipper man bara bort håret på undersidan av halsen och buken. Spårklippning kan räcka om hästen inte arbetas särskilt hårt och den inte svettas särskilt mycket. Om hästen inte är speciellt frusen av sig behöver den inte täcke på sig i stallet när man klippt den så här lite.
  Jaktklippning, eller sekelklippning som det också kallas, klipper man bakom öronen där nackstycket skall ligga, undersidan av halsen och buken samt en remsa runt länden och svansen. Det finns tre varianter på hur högt upp man skall klippa: högt, mellan eller lågt.
  Vid filtklippning klipper man som om det låg en filt över manke, rygg och kors.
  Hunterklippning innebär att allt hår utom där sadeln skall ligga klipps bort. Varför sadelläget lämnas är för att suga åt sig svetten och lindra trycket från sadeln.
  Helklippning kallas det när hela hästen är klippt.
  När du skall klippa måste du räkna med att ha gott om tid, för ett hastverk kan aldrig bli bra. Om du väl rakat bort håret går det ju inte att sätta dit det igen. Har du aldrig klippt förut är det bra att se på någon annan första gången eller att ha med sig någon som kan sin sak. Att klippa riktigt snyggt är en svår konst.

 
 Ta det försiktigt i början om hästen inte är van vid att klippas. Sätt på klippmaskinen och låt hästen vänja sig vid ljudet först. Är hästen känslig för ljudet kan man stoppa bomull i öronen på den för att minska surrandet från maskinen. Hästen skall ordentligt uppbunden och helst ha någon som står och småpratar och klappar den första gångerna. Lite hö kan också avleda uppmärksamheten från klippmaskinen.
  Klippmaskinen skall alltid hållas ren och smord. När du satt på maskinen och låter den stå på för att hästen skall vänja sig vid ljudet skall du själv kontrollera att den låter som den ska. Det brukar finnas en justeringsskruv som man kan reglera hastigheten med. ”Rusa” den i några sekunder och olja den med särskild olja avsedd härför. Om skären går trögt blir maskinen överhettad.
  Var observant på att elektriska klippmaskiner ingalunda är riskfria. Hästen skall stå på torrt underlag och du själv skall ha gummistövlar eller skor med gummisula på. Om du skulle få en stöt av klippmaskinen skall du genast stänga av den och låta bli att använda den utan att ha skickat den på reparation först.
  Man skall också vara mycket observant på var man har sladden. Hästen brukar oftast bli mer rädd för den ringlande sladden än för själva maskinen. Se till att du håller sladden borta från hästen. Det kan bli ödesdigert om hästen skulle trampa på den!
 

    För att klippningen skall bli lika på båda sidor är det bäst att rita på hästen först med en tuschpenna, kolkrita eller tavelkrita. Vinkla maskinen så att den går lätt över huden och för den över huden mot hårriktnigen. Medans du klipper skall du borsta bort allt hår från hästen. Stäng av maskinen om den börjar kännas varm och låt den svalna en stund. Under tiden kan du rengöra och olja skäret.

 
För att komma åt och klippa vid armbågarna lyfter du upp hästens framben.
Vissa delar skall man inte klippa med elmaskin utan med en handsax, såsom skapet, kindkedjegropen och strupen. Håret i öronen, runt mulen och på senor får heller inte klippas. Skall du klippa håret på benen över senorna kammar du upp håren med en kam och klipper av det för hand.
  När du klippt färdigt borstar du av hela hästen och jämnar till eventuella ojämnheter. Vad som är särskilt viktigt är att visitera hästen och se om den fått några små sår under klippningen. Dessa måste i så fall tas om hand och rengöras med antiseptisk lösning. Rengör alltid maskin och skär efter varje användning.

Checklista:
* Kablar och elinstallationer ska vara i utmärkt skick. Alla kablar ska vara jordade.
* Det ska finnas jordfelsbrytare. Finns det inte det kan man sätta på en flyttbar jordfelsbrytare mellan klippmaskin och eluttag.
* Klipp aldrig en fuktig eller smutsig häst.
* Klipp aldrig på fuktigt ställe, tex i spolspiltan.
* Håll alltid sladden borta från hästen. Häng upp den i taket eller ha den över axeln. Aldrig liggandes på golvet så att hästen kan trampa på den.
* Hantera hästens säkert. Ta tid på dig. Låt den vänja sig i lugn och ro, blir hästen skrämd kan klippningen bli farlig.
* Sköt maskinen enligt bruksanvisningen.

Man kan spara vissa delar med flit, som här där man sparat hår i ett hjärta på ponnyns bakdel.

Så rider Kristian ut och den första delen av clinicen är färdig. Den del som handlar om hästen. Efter en liten kaffepaus kör killarna igång igen men då handlar det om ryttaren:
– Vi har ju en del hästar vi tränar jag och Mads. Men framförallt många ungdomar. Vi har visat här hur man utbildar hästar i förtroende och förmåga. Många ryttare måste man uppmuntra och säga att du faktiskt rider bra, medan andra måste man dämpa något. En del måste få nya uppgifter hela tiden, annars tröttnar de.
– Som ryttare måste man gå in och vara fullständigt koncentrerad när man sitter till häst. Många ryttare har så mycket annat som tar deras koncentration: mycket på jobbet, pojkvännen som har gjort slut etcetera. Man måste som lärare kunna sätta sig in i den mentala delen hos ryttaren, säger Kristian.
– Hur påverkar jag min häst? Hur präglar jag min häst? Jag får alltid idiothästar som hoppar och far, eller jag får alltid hästar som är vänsterstarka. Då måste man tänka på hur jag påverkar min häst, säger Mads.
– Är man själv pigg eller flegmatisk som ryttare så påverkar det såklart hästen.
– Ryttaren gör hästen, och hästen gör ryttaren. Därför är det bra att få sitta på olika hästar. Och få sitta på en häst som kan och gör sina saker även om ryttaren gör lite fel.
– Men det är också så att om ryttaren gör fel så gör hästen fel. Om ryttaren gör rätt så gör hästen rätt. Sådana hästar är bra att uppfostra ryttare. Jag jobbar på ridskola och där handlar det verkligen att få folk att rida. Det händer att folk kommer fram och säger att: vad har ni gjort med hästen? Jag red den för ett halvår sedan och då var den inte alls så bra. Vad har ni gjort, har ni ridit till den?
– Nej. Du har blivit bättre. Hästen är densamma som vi har haft här i fem år, får jag svara då.

Ridskolehästar måste klara att ta elever som ska lära sig rida:
– På en bilskola har du inte tre Ferrari som eleverna ska lära sig köra i. Trycker de lite på gasen så flyger bilen tre kilometer framåt. Det är till och med farligt. Man har därför Volvo S40 istället.
– Samma är med ridskolehästar. Du måste ha utbildade hästar som tål att ryttaren gör fel utan att bli hysterisk, säger Mads.

Så tar Kristian in en av ryttarna på medellinjen och pekar på sätet:
– Grundförutsättningarna är balansen. Är ryttaren inte i balans kan ryttaren inte rätt inverka på hästen. Därför lägger jag och Mads stor vikt på sitsen. Försök få ner tyngdpunkten långt ner i magen.
– För ryttaren gäller det bli medveten om sin kropp. Som instruktör ska du kontrollera formen på ryttaren. Förändrar sig ryttaren mycket om den går in i en skänkelvikning eller så? Kontrollera som tränare hela tiden hur ryttaren använder sina hjälper och sin kropp.
– Ryttaren ska ändra sin takt efter rörelsen. Hästen känner våra signaler.
– Det gäller att ryttaren får känna hur det ska kännas. Det är som att beskriva en maträtt man aldrig smakat. Därför behöver tränaren gå in och tala om att: Där, så ska det kännas. När det blir rätt.
– Jag ska som tränare ibland kunna hoppa upp på elevens häst och känna hur det känns. Att tränaren kan hjälpa hästen att förstå och sedan kan ryttaren sitta upp och känna: wow, den har en växel till!
– Det är också nyttigt som ryttare att få se sin häst från sidan. Men det är ju också så att även om jag lyckas lära hästen en massa saker så måste det ju funka med ryttarens egna hjälper sedan.
– Ibland kan det vara så att ryttaren uppfattar att hästen är att rida på ett sätt och tränaren på ett helt annat. Då handlar det ofta om ledarskap, tydlighet i sin kommunikation, säger Mads.
– Ofta är ryttaren själv medveten om sina problem och den enda som kan göra något åt det sedan är ryttaren själv, tillägger Mads.

Clinicen avslutas med att Mads rider sin häst Sandeman. Sandeman är en 12 år gammal valack som tävlas i Intermediaire II.
– Jag tycker det är kul att visa honom. Jag fick honom när jag kom hit till skolan 18 år gammal. Sandeman är en ordinär skolhäst. Varför lägger man ner så mycket och utbildar en häst som Sandeman? Men för mig var det en perfekt häst att göra det här med. En annan som varit finare kanske skulle ha börjat lägga ut tungan eller vifta med svansen. Det här är ingen höjdarhäst, men det ska vara rätt häst för rätt tillfälle. Jag har lärt mig otroligt mycket på den här hästen, som jag sedan har med mig till nästkommande hästar.

Royne Zetterman deppar sällan. Inte ens när hans häst Isaac rev banans lägsta hinder i världscupklassen i italienska Verona.

– Jag tror att han missbedömde hindret. Isaac har verkligen hoppat super hela helgen. Nu rev han banans lägsta hinder. Han trodde inte att det var ett längdhinder och landade lite för kort, analyserade Zetterman.

Läs hela artikeln på Eurosport.se

Royne Zetterman fick 4 fel och kom på 16:e plats i tredje omgången av världscupen i italienska Verona. Det gav en världscuppoäng.
– Jag tror inte Isaac uppfattade att det var en oxer, han hoppade som om det var ett rättuppstående, säger Royne till SvRF. 
Nederländske Albert Zoer på Oki Doki vann. Helena Lundbäck är tvåa i tabellen och Rolf-Göran Bengtsson trea.

Vill du ha mer detaljer kan du läsa på Hästmagazinet.com

Världscupen hoppning 1,60-hoppning: 1) Albert Zoer, Holland, Oki Doki 0+0 46,12 2) Marco Kutscher, Tyskland, Cornet Obolensky +0 50,86 3) Rutherford Latham, Spanien, Guarana Champeix 0+0 52,56 16) Royne Zetterman, Sverige, Isaac 4 74,16
Ställningen:
1.     Rutherford Latham –    48
2.     Helena Lundback     –    33
3.     Rolf-Goran Bengtsson    –    32
4.     Albert Zoer     –    20
5.     Juan Carlos Garcia     –    18
6.     Marco Kutscher     –    17
7.     Markus Fuchs     –    16
8.     Heinrich-Hermann Engemann-    15
9.     Patrick McEntee     –    13
10.     Daniel Deusser, Cameron Hanley, Daniel Etter    –    12

Reiningtränaren Fredrik Thomsson rider svenskägda Saratoga Whiz på worldshow i Oklahoma på tisdag.
Saratoga Whiz som ägs av Petra Borg och Mikael Gustafsson, rapporteras vara i fin form.
– Worldshow är worldshow. Det är självklart ett tufft startfält, men Saratoga är en bra häst och han känns jättefin så det är bara att köra, säger Fredrik Thomsson, som för tre år sedan blev reserv World Champion.

Läs hela artikeln på Stallmagasinet.com

– Vi visar här först ridskolans 3-åringar. Helt ”oförstörda” innan man börjat jobba med dem. Dessa är ridna i två månader och vi tar dem i flock, för hästar är flockdjur.
– Vi försöker hålla det så naturligt som möjligt. Vi har dem alltid i grupp både i hagen och vid ridning. De blir trygga med de andra hästarna.
– Rider ut i skogen så fort som möjligt med äldre häst. Varför det? Jo för de känner sig hemma där. Dessa hästar har kanske ridit i ridhus fem gånger tidigare.
– Man ska utnyttja hästens naturliga instinkter, berättar ridinstruktör Mads Hendeliowitz medan fem stycken 3-åringar skrittas runt i manegen av ridskolan Strömsholms elever.

Ryttarna kommer fram i trav och man påpekar att hästarna får hålla huvudet precis var de vill. Ryttarna får inte heller dominera hästarna för mycket.
– Vilken kommunikation du ska ha med hästen grundläggs nu. Den kommer alltid att finnas kvar, säger Mads.
– Det som är intressant att se på 3-åringar är hur de själva balanserar upp sig och vilka förutsättningar de har, tycker Kristian.

Unghästar ska arbetas ofta men lite.
– Det är som en elitgymnast. Den ska byggas upp långsamt, säger Mads.
Börja i tid. Öka på kraven efter hand.
– Ryttaren ska vara så duktig att den har egen balans och kan renodla hjälperna. Om ryttaren gör lite si och så blir hästen inte lika känslig och uppmärksam då hjälperna inte blir lika tydliga, säger Kristian.
– Till 3-årstesterna får man inte forcera hästen. Man ska inte vara med till vilket pris som helt.

Så får 3-åringarna gå ut och in kommer ett par 5-åriga hästar. Mads hoppar upp på den ena och hans elev Millan riden den andra.
– Vi tittar nu lite på den naturliga formen eller har vi dragit ihop och förstörd den? börjar Mads.
– Vi ser här att hästarna är mer musklade, svarar Kristian.
– Jag har ett system som jag gör varje dag som hästen känner igen sig i, berättar Mads.
Han visar hur han jobbar hästen lätt men systematiskt: ökar och minskar volt, gör en liten tempoväxling och byter varv.
– Hästar vill jobba. Ge dem uppgifter. Lätt hjälpgivning gör hästen lätt och känslig för hjälperna. Utbilda hästen så att den blir hållbar så vi kan ha den i många år, menar Kristian och fortsätter:
– Många ryttare koncentrerar sig på hästens huvud och halsform. Det är ju det vi kan se. Men man ska ha ”ögon” i sittbenen också. Ta hjälp av tränare om du inte kan det själv. Se till att rida hästen från manken och bak, så kommer den att lyfta framdelen själv så småningom.

– Hästen ska tävlas för träning, inte tränas för tävling. När jag rider en tävling är det samtidigt en träning; vänja sig vid uppgiften, miljön och publiken. När jag åker hem från en tävling ska hästen vara bättre än när jag åkte dit. Inte tvärtom.
– Det är viktigt att uppfödare och ryttare har kommunikation och jobbar mot samma mål, anser Mads.
På Breeders ska 5-åringar rent allmänt visa en jämn bärighet. Det ingår bland annat skänkelvikningar och förvänd galopp.

Så byts 5-åringarna ut mot två skolhästar på 6 respektive 7 år ridna av Mads elever Viktoria och Lotta.
– De här hästarna har kommit upp lite. Men vi måste ändå alltid kontrollera: funkar det som hästen gjorde när den var fyra? funkar det som hästen gjorde när den var fem? Så ökar vi på till hästen är på den nivå den är idag.

Bocka av:
∑ Har den förtroende?
∑ Kan den balansera sig på volt?
∑ Kan den göra skänkelvikning?
– Vi får inte anta/lita på att det funkar. Är det något som inte gör det: spola tillbaka bandet något.

– Vad vi vill komma till nu är samling. Man bygger vidare på utbildningsskalan och börjar få lite luft under hästen, berättar Mads.
– Vi är väldigt intresserade av gångarterna. Vill ha lite flashiga steg och så. Men man får inte glömma att utveckla detta.
– Vi ska ha spänstiga hästar, inte spända hästar. Har vi lärt hästen rätt hjälper får vi lätt hästens rörelser upp i luften, fortsätter Mads.
– Kolla upp att du får hästen mjuk och spänstig ända upp i svår klass. Glöm inte bort grunderna och basövningarna, påminner Kristian.
– Arbeta som på ett gym. Om du gör armhävningar varje dag men bara fuskar och inte går ner ordentligt så bygger du ju inte muskler ändå. Mot för att om du gör färre men går hela vägen ner, visar Mads med att lägga sig raklång i spånet och demonstrera.
– För 6- och 7-åringar ska varje dag vara ett gympapass för hästen. Den ska gå i låg form, högre form, längas, kortas. Hela hästens muskulatur ska jobbas igenom.

Efter detta kom Kristian in på den 9-åriga PRE-hingsten Quartzo.
– Jag har haft honom i 1 1/2 år. Jag har samma utbildningssystem, men det är en helt annan typ av häst.
– Han är som spanjorer är mest: väldigt matcho på ytan men rätt nervös under, skojar Kristian.
– Den här hästen har inga svårigheter at komma upp i formen, men däremot att komma upp och fram.
– En häst som har kapacitet att samla och samla i svåra rörelser passar bättre i högre klasser där den får göra det. Medan en häst som har väldigt spektakulära rörelser rakt fram kanske passar bättre i unghästklasser och mellanklasser.
– Dessa hästar har svårt att länga, så det är i stort sett det enda vi behöver träna på. Om några år räknar jag med att kunna göra ökad trav på honom, men inte nu, säger Kristian.
– Dressyr är matematik: Man får sätta sig ner och räkna ihop plus och minus i dressyrprotokollet. Det jag inte kan ta poäng på kanske jag kan ta igen på annat som jag är bättre på.
Kristian rider runt på Quartzo och visar upp hur lätt han har för att samla sig i de olika rörelserna. Så rider han piruetter och ger tips om hur man lär hästen detta:
– Man ska bryta ner rörelserna till delar. Som till exempel kan hästen redan galoppfattning. Och den kan skrittpiruett. Så lägger jag ihop det och får en galoppiruett.

När man ska lära hästen piaff får man inte ta för många steg i taget. Ta alltid väggen till hjälp. – Börja från skritt, driv på till trav men håll emot ett par steg så de blir på stället, rid fram i trav direkt.
– Eller rid trav, samla ihop till en avsaktning men driv och när du får ett par steg trava fram direkt istället för att sakta ner till skritt.
– I passagen är det faktiskt bra att rida lätt i rörelsen för att få den rätta ryggrörelsen. Men det kräver att ryttaren har rätt balans i stegen.