Har inte ridit idag. Inte igår heller. Kommer inte att få rida förrän efter juldagarna: HUUÄÄÄÄ! Hur ska jag stå ut?? Jag fick abstinensbesvär redan igår.
    Att åka ut till stallet för att i stort sett TITTA på hästarna är inte riktigt min grej. Mocka i privata kläder, ge dem varsin klapp i stort sett och sedan åka igen. Jag har ju häst för att jag vill UMGÅS med dem. Men umgås är just precis vad hela släkten vill under julhelgen så jag blir så illa tvungen att åka runt och julhandla, baka kakor och fixa precis som alla andra.
     Varför jag är så anti mot detta är för att ett par tjejer i förra stallet jag stod i hade som sin ”grej” hur snabbt man kunde åka ut  stallet och mocka i privata kläder och sedan dra därifrån. De brydde sig inte ens om att gå ut i hagen och hälsa på sin leriga häst utan ställde sig bara på bryggan till gödselstacken och kollade på långt håll att hästen stod upp. Att ta in och borsta och rida hästen kom inte på tal. Ännu mindre att tömma och skura boxarna och ta hem och tvätta de skitiga täckena under sommaren, utan de fick hänga där till hösten och samla ännu mera damm.
    Därför känner jag mig så usel när jag vid något enstaka tillfälle själv har bråttom iväg. Då tänker jag på dessa tjejer och mår dåligt. Fast jag brukar åtminstone krama mina hästar, ta av dem täckena och kolla igenom dem.
    I nya stallet Lennartsnäs finns inga sådana hästägare – tack och lov – och Anna som har stallet skulle nog inte godta det heller. För hon har ordning på saker, det känns skönt och tryggt.