Andreas beklagade sig över sina tonårssöner som ylar till stereon, stampar takten med fötterna så takkronorna skallrar och sitter uppe på nätterna och gör musik på datorn.
    Jag påminde honom då om en viss ung man jag träffade i början av 80-talet vars granne var livrädd för honom efter att han suttit på nätterna med hörlurar på och skrikit in jinglar till närradion.