Det såg så kul ut när jag öppnade dörren till transporten och där står en blå och en röd Pijano. De ser rätt lika ut och med samma frisyrer bredvid varandra var de väldigt matchande. Riktiga ”Eva-hästar” kändes det som.
    Både jag och Pijano är ju veteraner på att åka och tävla. Men för Raffe var det första gången! Hans ägare Tina åkte dit i egen bil och det kändes skönt att hon var med då det känns väldigt viktigt att allt blir bra när man har hand om en annans häst.
  
  – Pijano måste ha en bra inverkan på honom, sa Tina när hästarna stod inne i mitt släp.    
    Tävlingen började med dressyrmomentet. Jag red båda i svår klass. Hade funderat på att starta Raffe i medelsvår första gången. Men så bestämde jag mig för att rida svår klass trots allt och istället sänka ambitionerna. Pijano startade först och Raffe sist så jag skulle få tid på mig att hinna byta häst.
    Jag tyckte Pijano gick riktigt bra och att han har utvecklat sig. Fick inga missar förutom att jag glömde bort om det var 4 eller 6 steg man skulle rygga. Men domaren gav honom väldigt snålt med poängen. Kändes som om han hade högre krav på Pijano för Raffe fick exakt samma poäng. Louise som var med mig tyckte samma sak som jag. Men det är ju just för att Pijano är en häst som faller domarna i smaken som jag vill se vad de tycker om Raffe istället. Var så nyfiken på vad domaren tyckte om Raffe att jag red fram till honom efter ritten och frågade:
    – Han är för fet! dundrade domaren till svar.
    Men annars var det bra tydligen. Om Raffe bara bantade ner sig och fick tillbaka sin kondition så skulle han orka bättre i bytena och så.
   
    Lite besviken över Pijanos dressyrpoäng så fick han bättre omdömen när vi skulle rida bana. I speeden var han överlägsen och fick särskilt beröm från domaren hur bra han är i detta moment.
   
    Men det brukar vara så: Pijano är svag i dressyren men snabb och smidig mellan hindren. Därtill att jag tänker som en omhoppning och rider bra vägar.
    Jag kände mig så nöjd med Raffe att han orkat igenom hela dressyrprogrammet. Det innehåller trots det ganska mycket galopp. Dock pressade jag honom inte i galoppiruetterna för jag kände att han inte orkade så jag red dem mer som små svängar med tagen bakdel. Förklarade för domaren och Tina efter att jag hade gjort så med flit, för jag vet att han kan det egentligen, men att jag inte tyckte det var bra att trötta ut honom på det när han hade en hel del kvar. De svarade båda att de tyckte jag tagit ett mycket lämpligt beslut.
   
    Av samma anledning strök jag Raffe sedan från farttestet (speeden). Det var ju första gången han skulle gå en hel bana och med den kondition han har så tyckte jag inte det skulle gagna honom att dessutom försöka rida fort. Bättre att bara en runda i lugn och ro med mål att han bara skulle ta sig igenom allt.
   
    Det gjorde vi också. Jag red tydliga vägar och Tina var nöjd efter. Hon tyckte jag hade gjort helt rätt med hästen i utbildningssyfte.
   Kände mig totalt sätt väldigt nöjd med dagen! Jag hade tyvärr ont i ryggen av min fibromyalgi och jag vill passa på att tacka Emma, Louise och Tina som var till sådan oerhörd stor hjälp med allt =)