Ja hela dagen har gått bort i ett stort migränanfall. Tål inte väderomslag. Kunde inte se, bara känna oerhörd smärta. Så att slå på datorn och blogga har det inte varit varit tu tal om. Helt omöjligt.
    De små hundarna har legat ihopkurade nära mig. De känner självklart av att jag är sjuk. Djur märker allt sådant. Vet inte om det för att vakta mig eller vad de gör.
    Har fått sådan jättebra hjälp med hästarna. Waggies gamla medryttare under många av de tio år jag haft henne – Nina – var och hälsade på henne och red en avskedsritt. Waggie åker ju till Lene på tisdag morgon. Tänk. Det pirrar i magen bara jag tänker på det. Både av hopp och ”fasa” över hur det ska gå. Bättre hästmänniska än Lene kan man inte få. Så jag känner mig väldigt trygg att hon ska bo hos henne. Annars hade jag inte vågat släppa iväg min Waggie.
    Hoppas ju så gärna att allt ska gå bra. Waggie har en fin fölbox som väntar på henne på den nya gården vi ska flytta till.
    Lovar skriva mer bara jag blir bättre.