Info från Börjes Tingsryd:

Det småländska varuhuset

 Hästsportsvaruhuset i Kungsbacka kommer att erbjuda allt för hästar och hästfolk men även för hund och katt. Ett brett fodersortiment kommer också att finnas. Tanken är att det ska finnas något för alla och företaget erbjuder ett brett sortiment av bra bruksvaror, såväl Börjes egna utprovade märken som märkesvaror från världsledande leverantörer.  

För att kunna hålla låga priser köper Börjes direkt från tillverkare i hela världen. Företagets motto lyder ”Aldrig lockpris – alltid lågpris”, och med detta menas att kunden aldrig ska betala överpris eller lockas att köpa en viss vara under en tidsbegränsad period. Ärlighet för kunden, att man får samma erbjudande oavsett när man besöker butiken är viktigt.

Med 42 dagar kvar till världscupfinalen i Las Vegas riskerar Helena Lundbäck att få resa utan Madick.

 – Vi följer avtalet. Jag räknar absolut med att de åker, sa Hans Lundbäck.

Läs mer i Norrköpings Tidningar

Hoppryttaren Sofia Kroon startade sina hästar Gucci och Rolex vid elittävlingarna i Helsingborg i februari, trots att de båda behandlats på djursjukhus kort före tävlingen.

Trots allt verkade det finnas en vilja hos parterna att kunna komma till en förlikning. Även om man inte kom fram till något resultat under tisdagen. Varken Lundbäck eller Karlsson var själva på plats i tingsrätten.  Om parterna inte kan komma överens blir det huvudförhandling i tingsrätten den elfte och tolfte maj.

Fick ett par presentkort på hästaffärer i födelsedagspresent. Inte för att jag akut behöver något. Men det är ju alltid kul att handla hästgrejer!!

Hästsportaffären säljer även hundsaker och Oliver har blivit så stor att hans täcke snarare liknar en hakklapp (fast rygglapp) på honom. Så jag tog med honom till affären och provade täcken. Han charmade genast alla kunder och personal och täcket satt perfekt. Så en del av ett presentkort räckte till det.

Tog en annan hästsportaffär i närheten på samma gång. Hade fått presentkort på nya tävlingsridbyxor i valfri affär. Men det var inget av deras märken som satt som jag ville. Får bli Stenbergs Läder som jag tänkt från början. Deras kläder passar min figur ursnyggt! Bara jobbigt att man måste åka hela vägen in till stan och tullavgift.

Däremot hittade jag ett jättefint rött fleecetäcke med guldkant på:

 RAFFE såklart!

Ringde Tina. Jo han hade bara ett fleecetäcke. Det var dessutom för stort för han hade fått ärva det av Alfa som har storlek 145. Raffe har samma storlek i allt som mina hästar, dvs 135.

Han ska få ha på sig det nu på lördag när jag ska åka på träningstävlingen i Strängnäs med honom. Då blir han fin bredvid Pijano =) Han har också fått låna Pijanos kandar så Pijano får ha sitt uppvisningskandar med utsmyckningar på istället. Men eftersom det bara är träningstävling kan man inte bli utesluten för en sådan sak.

Blev förresten uppringt av en trevlig kvinna idag som ville komma och kolla på tävlingen. Hon hade läst om det i Tidningen Ridsport sa hon och blivit intresserad. Så hade hon surfat och hitttat denna. Ni kanske är fler därute som vill komma och titta. I så fall kan ni gå in på SWEA. Vägbeskrivningen där är lite knapphändig. Men om man som jag kör från Enköping så tar man av mot E20 i Strängnäs mot Eskilstuna och tar av första avfarten ner till höger. Följer den vägen parallet med motorvägen en bit så ser man ridhuset på höger sida.

Skulle ju rida Big Hope åt Tor idag. Jag håller ju på att rida in henne. Just som jag kom ut med hästen sadlad och klar så hör jag att traktorn kör igång i ridhuset. OK. Orkar inte vänta. Rider ut en sväng först. Det är ju nyttigt.

Hon var lite på tårna och tyckte de röda stugorna vi red förbi på vägen hem var läskiga. Men eftersom jag alltid är lugn och trygg så bryr jag mig inte om hästen hoppar till utan rider bara vidare.

Åter till ridhuset. Där inne körde fortfarande traktorn för fullt. Red fram till dörren och kikade in. Funderade på hur lång tid det kunde vara kvar. Men den körde och körde..

Big Hope tittade på traktorn och första vändorna den kom nära dörren tyckte hon var otäckt. Men jag tyckte det bara var nyttig miljöträning så jag lät henne stå kvar där och titta. Tillslut hade hon tittat så länge att hon undrade om det inte räckte snart och vi kunde gå därifrån.

Då gjorde jag något som mina stallkamrater kallar mig för att jag är ”galen”.

– Jag red in i ridhuset när traktorn körde runt och harvade.

Så gör jag ju alltid med mina hästar. Då tar jag inte hänsyn till om det är en traktor, tåg eller vad som helst. De ska känna sig trygga med mig och lita på mig. Frågan var nu om Big Hope litade så mycket på mig…

Hon for iväg ett par gånger. Men det var ingen större fara. Sedan gick det hur bra som helst. Så jag red henne i volter omlott med trakorn så vi inte skulle vara ivägen för den. Det blev riktigt fina volter också. Hon som har haft så himla svårt för det. Men det är klart. Har man gått på rakbana och stora travbanor så ska man in i ett litet ridhus och rida små runda cirklar. Big Hope fattade verkligen ingenting ibörjan. Men nu har polletten alltså ramlat ner och hon har också lärt sig balansera sig med en ryttare. För hon var mycket stadigare och vinglade nästan inte alls.

Ringde till Tor sedan och berättade om mitt tilltag. Men han höll med om att hon ska vänja sig vid allt. Och varför inte rida i ett ridhus med en traktor i? Hon har ju knappt varit i ridhus överhuvudtaget så hon kan ju inte ha någon större uppfattning om hur där ska vara. Det kanske är en traktor där ibland och ibland inte.

    Tor ringde sent igår kväll. Gav mig det stora förtroendet att ta hand om hans häst Big Hope. Han kände sig inte bra och måste uppsöka vårdcentral idag.
    Tja. Gubben är i alla fall 72 år. Så ålderskrämpor hör ju livet till. Big Hope kommer att tas hand om på bästa sätt. Men det vet han. Jag rider ju henne på tisdagar så det är ju klart jag kan mocka och ta hand om henne då på samma gång. Sist red jag ju ut med henne i skogen och det gick så bra så. Får se hur det är med underlag idag. Hon har fyra brodd i men inte snösulor så är det styltväder blir det ridhuset.
   

En person engagerad inom ridsporten i Jönköpings län har dömts till djurförbud.
Mannen som engagerats som domare vid flera tävlingar har bland annat misskött hovarna på sina hästar. Han har trots flera uppmaningar från djurskyddsinspektören inte gjort något åt problemet.

Det skriver svt.se

Ja. Så var det mars nu då. Sista månaden jag har kvar Waggie hos mig innan hon åker ner till hingsthållaren Lene. Är så spänd och förväntansfull. Ska ringa och boka tid på Mälarkliniken för hon ska gå på ”gyn-koll” innan.

Hon ska bo hos Lene i tre månader: april, maj och juni. Blir det inget då är det för sent sedan. Å, vad jag hoppas! Men bränd är jag efter det föl hon mistade fem veckor innan fölning. Så jag tar inte ut något i förskott. Är fullt inställd på att det inte är något föl förrän det är fött. Och sedan ska ju allt gå bra med den också.

Just nu mår Waggie toppen! Hon är glad, pigg, fräsch och helt underbar att rida. Jag är verkligen stolt över att ha en sådan fin 20-åring! Vi har hittills haft tio år tillsammans. Ett föl efter henne skulle kännas som att ha en del av henne kvar den dag hon går bort.