Idag var vi uppe lika tidigt i ottan. Var först på plats. Vad nu? JAG först?? Jag som alltid är sådan tidsoptimist…

– Men det börjar ju inte förrän klockan 10 idag, sa överdomaren William Borggren. Men var väl bra för dig för annars hade det varit bråttom.

Jo det visade sig vara väldigt bra. Pijano gick varken att styra eller stoppa för han ville så gärna ut på banan. Över en timmes extra uppvärmning var precis vad han behövde.

Han var het men klockren hela banan. Galopperade utan tvekan rakt ut i vattnet och precis när han skulle hoppa upp så slänger han sig plötsligt åt höger och upp.

– Men vad GÖR du? undrade jag missnöjt.

Fick rida om alltihop och fick alltså fel för vägran. Sista biten gick utmärkt förutom lite problem att stanna efter mål. När jag skrittade därifrån kom jag på varför han gjort så:

Förra året red vi till höger. Han kom ihåg banan och trodde jag red fel väg och skulle hjälpa till. Lilla gubben..

Dressyren gick som jag berättat tidigare bra. I hoppningen busade han iväg och fick ett nedslag. Så denna ”vägran” i terrängen. Räknade mina straffpoäng på resultatlistan och fick fram att om han inte rivit på hoppningen och inte hoppat åt fel håll i terrängen så skulle vi ha kommit så bra som på 6:e plats!! Nu blev det 33.. En bom hit eller dit betyder jättemycket. Så irriterande samtidigt som jag inte bryr mig för jag hade egentligen bara tänkt rida för att träna inför arab EM. Men så är det ju. Man vill ju helst vinna ändå.