Hade igår söndag som jag nämnt träning i cirkuskonster för nio hästar hos Lillhästen i Stav, Tungelsta. Det är ett verkligt intressant jobb! Varje häst är en egen individ och en utmaning. Men det gäller ju inte bara att lära hästen. Ägaren ska ju kunna träna med hästen själv och de ska kunna utföra det tillsammans. Som lärare måste man ta hänsyn till båda.

För mig är det viktigt att häst och ägare bygger upp något tillsammans som passar dem. Att jag kan utföra olika saker med hästen är inte poängen. Jag brukar visa först så hästen förstår och jag förklarar för ägaren. Sedan får de göra själva.

Gruppen var härligt blandad med allt ifrån de som aldrig provat förut till de som redan kunde flera saker och ville ha nya uppslag.

Saker som vi hann prova på under dagen var: stå på en pall, spansk skritt, plocka upp saker med munnen, rulla ut en matta, frihetsdressyr, ta av duken på ett bord samt buga.

Ägarna fick själva bestämma vad de ville göra. Vilka konster man lär hästen beror på dess egna egenskaper. Utnyttja vad hästen själv tycker är roligt så blir det lättare att få den att göra det. Alla hästar är individer och vad som passar en häst kan vara helt fel för en annan.

Tänk dig noga för innan du påbörjar träningen av några tricks. För allt man lärt hästen kan också ge konsekvenser. Min son hade en shetlandsponny som han lärde att ta av kepsen. Ponnyn tog sedan alltid av kepsen på alla ungar han träffade. Min häst Pijano kan gå ner på knä om man knackar på frambenet. Så skulle en medryttare en vinter knacka ur en snöstylta och då gick hästen ner på knä.

Att gå ner på knä och buga kan upplevas stressande för en del hästar och ägare. Då behöver man inte. Andra fungerar det direkt för, som denna ponny. För att göra hästen mer motiverad tog jag ut den i högt gräs mot för grusplanen. Vi var sedan tre vana personer som böjde upp ett framben och visade hästen vägen ner till marken. Där nere fick den beröm och godis av sin ägare. Det goda gräset runt var heller ingen nackdel tyckte ponnyn =)