Får ofta höra vilken disciplin jag har på hästarna. Jo tacka för det. Har man haft två hästar själv i flera år och kört land och rike runt. Åkt på hoppträningar mörka, regniga höstkvällar, hittar knappt i och ur transporten, så stå och sadla vid bagageluckan på en främmande stallplan. Ingen hjälp. Ja det funkar inte då att ha hästar som inte funkar.

Tar alltid in Pijano och Raffe samtidigt. De går ju tillsammans i hagen. En lerig dag som denna är det oerhört praktiskt att ha hästar som är väluppfostrade. Jag hade i förväg dragit ut vattenslangen. Så när jag kom med dem från hagen fick de snällt stanna där i backen upp till stallet. Ingen hade jag som kunde hålla i. De fick båda stå där snällt bredvid varandra på långt grimskaft medan jag spolade av dem.

Pijano är ju van från början att jag hade Waggie. Men Raffe var inte van att hanteras tillsammans med annan häst. Men han har kommit in i det nu. Jag tänker på Gabi Dew som hanterade 13 ponnyhingstar samtidigt. Ett, par tre stycken hemma i stallet är väl då ingenting. Det är jag som är gruppens ledare. Och det är jag som bestämmer oavsett om det är en, två, tre eller sex hästar.

Det gäller som alltid: att vara konsekvent.