En kvinna med utstrålning på dansgolvet – Claudia. FOTO: Magnus Sandberg

Att hinna titta på TV är inte en hästtjej ofta förunnat. För en riktig hästtjej mockar hellre skit i gummistövlar och prioriterar livet med sin danspartner – hästen – än sitta i en TV-soffa. (Min personliga åsikt och livsstil åtminstone.) Men om det är något program som ska tittas på som inte har med hästar att göra är det i så fall: LET’S DANCE.

Har tidigare skrivit här på bloggen om alla likheter mellan ridning och dans:
Ett par – de för och följer varandra i varenda rörelse = samspelet
Takten, rytmen
Tajmingen

Som ryttare sitter jag och följer vartena steg dansarna tar. Om ni studerar som om de vore häst och ryttare istället för man och kvinna så är enda skillnaden just det: Att det ska vara mellan en MAN och en KVINNA. Härligt Gudrun Schyman (även om jag inte på något sätt kan kalla mig feminist för jag är helt å hållet insnöad på hästar och det där med politik är inte min grej alls) som visade upp hur en verklig KVINNA dansar. Det är jag med på i alla fall: Jag är kvinna – och det är jag stolt över.

Men tyvärr föll jag just därför inte för gårdagens segrare.. Tyvärr. Du gjorde ett jätteduktigt jobb rent tekniskt. Men för mycket blyg POJKE och för lite MAN i min smak. Manligheten (eller kvinnligheten) sitter inte på utsidan utan på insidan. Som valack hade du varit helt perfekt ämne för hoppning i World Cup.

Eva

PS. Blyga pojkar får inte kyssa vackra flickor. DS.