Tyskan Isabell Werth har fem OS-guld och tre OS-silver i dressyr. I dag blev hon avstängd sex månader för att ha dopat en av sina hästar.

Werth blev glad över domen! -Jag är gravid och kan ändå inte tävla. Men jag kan ställa upp i London-OS 2012. Att jag skulle blir fälld var klart, men jag visste inte hur länge, säger tyskan.

Läs mer på SVT.se

Har vunnit fyra medaljer i sommar. Inte minst har jag tagit ett EM-guld. Pijano har nått sin topp och var fantastisk. Och det var jag som gjorde honom till det. Även Raffe som jag lånar börjar komma igång och jag förbereder honom för tävling så småningom. Min bok kommer ut nästa år och egentligen borde jag njuta och glädjas åt det.

Men det gör jag inte. Så dumt! Istället vill jag vidare. Ha ny häst, tävla större tävlingar. Skulle vilja ha en hästbuss istället för Volvo och släp. Mer, mer, mer… Varför kan jag inte njuta av det jag har? Vad lyckliga alla ni som kan den konsten i livet. Önskar jag kunde det jag med.

Jag vet att han längtat så efter att få bli pappa! Nu ska Jan Brink och hans Catharina äntligen bli föräldrar. Den 26 mars beräknas bebisen komma.

Blev uppringt av en gammal ridkompis som fått lokaltidningen Mitt i hem i brevlådan. Hon var så oerhört glad och stolt över oss =) =) Mitt i var ute härom veckan och gjorde ett reportage med mig och Pijano om våra EM-framgångar. Men det reporten var mest imponerad över var min kommunikation med hästen och att vi bygger allt på samspel snarare än den sportsliga biten.

Artikeln finns ute på nätet såg jag. Gå in på Mitt i och så bläddrar man där till rätt sida. Bilden när jag sitter barbacka på en stegrande Pijano är rätt cool =)

Idag åkte jag och Raffe hela vägen från Sigtuna till Okna Ranch i Sörmland. Vi skulle träna med kor tillsammans med Cecilia Hansson och Ruby Glow. Raffe har aldrig tränat på kor förut och Tina sa att han var rädd för kor!

Det var han inte alls det visade det sig. Tvärtom gick han nyfiket fram till dem utan minsta rädsla. Göran lät för säkerhets skull Ruby vara kvar inne i ringen då han ju har stor vana vid det här laget.

Precis som för de andra hästarna första gången så fick Raffe börja med att följa efter en kalv. Göran släppte in dem en i taget. Som ryttare ska man visa kalven för hästen så den hela tiden kan se den och rida precis bakom. När kalven skrittar ska hästen skritta. När kalven travar ska hästen trava. När kalven galopperar så galopperar också hästen. Till en början fick jag rida allt det. Men efter några kalvar började Raffe förstå vad det gick ut på och jag kunde låta honom mer och mer sköta det själv.

– Se vad han tänker. Vad det går runt där inne i huvudet, berömde Göran.

Jag red inte alls lika länge som Cecilia. Men så har Raffe inte full tävlingskondition heller som Ruby har. Bättre att han inte blev uttröttad och skulle ha tyckt det var jobbigt att springa efter kalvar. Nu slutade jag i god tid precis lagom som han förstått uppgiften och gjorde den bra.

Vi bestämde att vi ska dit om en månad igen. Jag är säker på att Raffe kommer fortsätta att utveckla sig som ko-häst =)

Våra hästar utsätts för stress. När vi har hästen hos oss har vi valt en miljö  för den. Det är inte säkert att hästen skulle ha valt det så själv. En ranglåg häst som inte kommer undan en den ranghögre i en liten paddock kan utsättas för stress. Hur hästen påverkas av stress är individuellt. Det kan ge yttre beteendestörningar som vävning och krubbitning, eller så kan det påverka hästens immunförsvar.

Veterinär Eva Östhol  har intresserat sig för hur våra djur påverkas av stress. Hon började intressera sig för detta när hon arbetade med en grisbesättning som var mycket välskött och välfungerande. Trots detta blev grisarna sjuka och behövde antibiotika.

– Jag började intressera mig för detta när jag arbetade med en suggring. Det är en modersbesättning suggor som man hyr ut när de ska föda. Efter födseln och diperioden lämnar den bonde som hyrt dem tillbaka dem till besättningen. För varje sugga innebär det att de  flyttar två gånger till och två gånger ifrån besättningen per år. Trots att suggorna fick den bäst skötseln och vården de kunde få blev de sjuka. Vi förstod först inte varför, berättar Eva.

– Suggor är mycket aggressiva och de är beroende av sina kompisar. De mår dåligt när de får byta kompisar ofta, vilket ju skedde här. Det var då jag började intressera mig för detta med deras psykiska hälsa, fortsätter Eva.

Djurägaren påverkar djuret
Eva Östhol har arbetat som distriktsveterinär  med olika djurslag. Hon menar att vårat sätt att vara och leva påverkar våra djur. Detta kan man se på till exempel hästar och hundar.

– Jag har alltid varit intresserad av miljön djuren lever i och djurägaren. Djurägarens personlighet påverkar djuret. Exempelvis en nervös djurägare ger en nervös läggning hos djuret och en stressig miljö ger ett stressat djur mot en mer harmonisk miljö.

Eva menar att vi ska se allt som en helhetssyn. Vi ska se hela hästen i sin miljö: foder, vatten, stall, utevistelse, möjlighet till naturligt beteende, hantering, träningsmetoder och social gruppering. Hon menar att allt detta väger in och påverkar förutsättningarna för hälsa.

Det är vi som valt miljön för våra hästar
När vi har hästar och andra djur blir de ju tvungna att leva i den miljön vi har satt dem i. Det är inte de som valt, det har vi. När vi sätter in en grupp hästar i en liten paddock är det inte hästarna själva som valt ut gruppen. På grund av utrymmet kan de heller inte välja själva med att komma undan. En ranglåg häst kan inte komma undan och kan då bli stressad.

– Genom att gruppera hästarna ojämnt kan de bli stressade. Naturligt har hästar en flock med en hingst eller ett ledarsto och en rangordning. Har man inte en sådan flock utan en grupp som är ojämn kan det bli stressande för den häst som blir underlägsen. Men det beror på utrymmet också, hur den kan gå undan. Det är ju också olika hur stresskänslig individen är, säger Eva.

Trivsel i stallet
I ett stall blir man ofta tilldelad en box. När en flyttar ut får den som flyttar in den lediga boxen. Det är inte alls säkert att hästarna skulle ha valt att stå bredvid varandra om de fått bestämma. Det kan vara ett orosmoment för båda hästarna om de inte trivs med varandra. Så Evas rekommendationer är att samtala med varandra i stallet och placera hästarna efter hur de trivs med varandra istället för i vilken tur en box blir ledig. Likaså när det gäller fördelningen av paddockar.

– Vi har ofta för trånga hagar idag och har ofta anpassat stall och hagar mer efter oss än efter hästar. Placeringen av hästarna i boxarna påverkar. Om en dominant häst står nära och öppet, att det inte är tät vägg emellan, en ranglåg häst kan det bli en form av stress för den utsatta hästen.

Att definiera ordet stress är inte så lätt. Fråga olika personer vad de tycker är stress och du får olika svar.

– Definitionen av stress varierar. Jag anser att allt som går över en gräns, pressas över det normala, räknas som stress.

Trygghet ger mindre stress
Förutsägbarhet och kontrollerbarhet av saker minskar stress. Fasta rutinert där hästen vet vad som komma skall ger trygghet.

Det är också skillnad på psykisk stress och fysisk stress. Fast de båda hänger ihop och påverkar varandra.

– En häst som ges för lite och för dålig mat utsätts för fysisk stress. I kroppen blir det via psyket också eftersom kropp och psyke hänger ihop. Vi kan inte särskilja psyke och kropp. Varje faktor väger in i den totala nivån på stress. Den nivån är individuell vad man kan klara, menar Eva.

Visar sin stress
Stress hos hästar kan te sig i olika uttryck. En del hästar visar att de är stressade, andra inte. Att en häst inte visar sin stress behöver inte betyda att den mår bättre. Den som visar sin stress kallas för aktiva stresshanterare.

– De aktiva stresshanterarna de gör någonting utåt, det vill säga de får ett annorlunda beteende. När de är stressade börjar de aktivt att göra någonting monotomt, upprepande beteende såsom väva, krubbita eller boxvandra.

Stress kan framkalla sjukdomar
Stress kan påverka hästen hälsa mer än på det mentala planet. Som med suggorna kan det även framkalla sjukdomar.

– Stress är en faktor när det gäller att framkalla magsår på häst. Det tycker jag är en stor signal.

– En vanlig åkomma som man ofta kan se på människa, om det är stressigt på jobbet till exempel, är när stress påverkar immunförsvaret. Då får man lätt influensa eller lättare förkylningar. Det är en vanligt yttring.

Inget ersätter ett gott djuröga
Eva menar att vi i dagens moderna samhälle har tappat mycket kunskap och förståelse för djur. Förr levde man på sin gård och kände mark och djur i generationer. Man fick lära sig den praktiska vägen. Idag får man lära sig i skolan att gå efter tabeller.

– Det finns ingenting av dessa metoder som kan ersätta ett gott djuröga! menar Eva.

Med ett gott djuröga menar Eva att djurägaren kan tyda sitt djurs signaler, läsa av sitt djur, och även göra något kreativt åt det. Ett gott djuröga är att se djurets behov och hantera och sköta om djuret efter det.

Det första offeciella EM i tornéspel hölls i helgen i danska  Horsens.  Riddare från Sverige, Norge, Tyskland, Frankrike, Belgien och Danmark kämpade om seger och ära. Svenske Klas Lundberg korades till Europamästare, silver till Norge och brons till Danmark.

EM I finalen bevisade Rolf-Göran Bengtsson sin klass. Hans sista runda är en av EM:s höjdpunkter. Ninja La Silla flög högt över de maxade hindren och var även snabbast av de tre dubbelnollorna.

Artikeln läste jag på Sporthästen.se

Precis som för oss så händer det att hästar behöver få medicin ibland för någon åkomma. Medicin till hästar skrivs alltid ut av en veterinär som undersökt hästen. Dessvärre får hästar inte frikort när de kommit upp i en viss summa och en sjukdom kan stå hästägaren dyrt.
Det är oerhört viktigt att lyssna på veterinären och göra exakt som är tillsagt. Diskutera ordentligt så du har förstått allting rätt. Ställ gärna frågor runt i kring om hur mycket hästen ska vara ute i hage, om den ska ledas på promenader, tas tempen på och så vidare. Skötseln kring hästen är precis lika viktig som medicinen.
Lika viktigt för hästen att få sin medicin, lika viktigt är det för de andra hästarna att inte få i sig det av misstag. Medicin ska alltid förvaras på säkert ställe både för barn och för att ingen ska råka ta fel, liksom torrt och förslutet mot fukt och möss. Man får aldrig ställa in eller hantera medicinförpackningar i foderkammaren. Minsta dust som sprids när du häller upp medicinen kan förstöra en tävling för en stallkamrat som åker dit för doping! Du kan inte ha en alvedon i fickan och sedan en sockerbit som du ger hästen. Så lite behövs det alltså.
Ge hästen medicinen inne i boxen. Håll rent runt i kring. Tvätta händerna efteråt. Sätt en lapp på boxen att hästen går på medicin så ingen råkar ställa in en annan häst där tillfälligt. När medicineringsperioden är klar ska krubba, vattenkopp och vägg de sitter på skuras rent.
Efter avslutad medicinering finns medicinen kvar i hästens kropp en tid, så kallad karenstid. Det står på förpackningen vilken karenstid som gäller. Dock kan man alltid räkna lite till för säkerhets skull. En häst som får medicin får inte tävla eller utsättas för motsvarande prestation. Stäm av med veterinären om hästen ska undersökas igen för att se om medicinen gav önskad effekt.

Sent igår reds den avslutande küren. Nederländerna dominerade totalt med att ta alla tre kürmedaljerna. Adeinde Cornelissen – Parzival gjorde en fantastisk uppvisning på 87,350 procent, något som ingen trodde kunde slås. Men det gjorde det. Edward Gal och Totilas fick ihop in otroliga 90,750! Det blev nytt världsrekord för andra gången detta EM.
Anky van Grunsven – Salinero fick hela 87,250, men det räckte ”bara” till trea.

Sverige blev fyra även denna gången. Minna Telde fick revansj och hade en riktigt bra ritt på Don Charly. För det belönades de med 73,600 procent och en 12:e placering.

Det gick inte lika bra för Tinne Vilhelmson – Favourit. Favourit blev rädd för de skrålande högtalarna och halvskenade nerför hela långsidan. Resultat 62,800 procent och en 15:e plats.

Patrik Kittel – Scandic hade lite småmissar här och där. Det blev 73,450 procent och 13:e plats.