Var jag än går så följer han mig med blicken. Vaksam på vartenda steg jag tar. Gör allt han förmår för att göra mig till lags. Och blir överlycklig när han lyckas.  För min lycka är hans.
    Tänk vad det är fantastiskt att få uppleva detta med en annan individ. Man blir smickrad över all denna kärlek han ger. Det är bara jag som räknas. Utan mig är han ensam, hur många som än finns runt omkring oss.
    Det är helt ofattbart. Jag måste vara den lyckligaste flickan i världen! Han är den mest trofasta du kan få. Han är vacker, stark och intelligent. Man kan knappt fatta att han är en häst. Men det är klart; det arabiska fullblodet är avlat i tusentals år på sin tillit till människan. Ute i öknen sov hästen bredvid sin husbonde inne i tältet. Den häst som inte förlitade sig på människan omkom ute i ökenstormen. Det märks. Pijano har ju flera gånger varit i möblerade rum, till och med åkt i hissar.
    Vi har inte varit på hopptävling sedan i somras. Jag tycker han borde vara van att åka bort så mycket som vi har varit med om. Men han gallskrek värre än en bebis efter mamma bara jag gick två steg från trailern. Jag var tvungen att antingen stå med honom eller sitta på honom för att han skulle vara tyst. Kunde höra honom skrika hela vägen när jag gick till sekretariatet. Han är betydligt mer mammig än mina riktiga barn någonsin varit.
    Hoppningen gick egentligen ganska så bra. Bortsett ifrån att vi var lite ringrostiga eftersom vi inte tävlat på så länge. Han glömde lyfta helt på någon hov i kombinationen, för där petade han ner en bom. Sedan gick allt strålande fram till sista hindret. Då tappade han helt plötsligt fokus i svängen och vi kom helt fel och han rev. Men fast både han och jag insåg att vi skulle riva så tvekade han inte att göra mig till viljes.
    Jag klappade om honom ordentligt och berömde honom för hans insats. Och ni kan tro han blev nöjd då, trots rivningen.
    Hemma i boxen så slutade han äta höet och bara la sitt huvud i min famn när jag skulle borsta ur manen och byta täcken på honom. Han är ju bara för gullig. Tänk att han är så kär i mig, man kan ju inte annat än att älska honom av hela sitt hjärta!