Alla hästar har inävsparasiter. Det ingår i den naurliga floran. De får i sig med gräset, det går igenom deras kropp, varav en del stannar kvar, och resten åker ut igen.
    Vilda djur äter, bajsar, och går vidare. Parasittrycket blir därför inte så stort. Våra tamhästar är instängda inom ett och samma område. Ofta exakt samma hage år efter år. De äter sitt gräs, bajsar, äter sitt gräs, bajsar i det om och om igen.
    Visst finns det avmaskningsmedel man kan trycka i dem en spruta med jämna mellanrum. Men inget är så bra som att använda grepen! Själv blir jag direkt äcklad av att se hästar som trampar runt i sin egen avföring och dessutom går ägarna och lägger ut hö i det! Det är ungefär som att äta lunch direkt ur toaletten, utan att man har spolat först.
    Efter att ha haft fördelen att få gå på många nyttiga föreläsningar i mitt jobb så får man också kunskap för egen del. Efter att ha hört antalet parasiter i en enda bajshög så tar jag omedelbart skottkärran ut och mockar i Pijano och Waggies hage. De har en egen hage och jag sköter den alltid med att regelbundet mocka där. Inga ”skomakarns barn” hur tungt och jobbigt det än är. Mitt problem är mina armar: jag orkar inte mocka. Men jag gör så att jag tar med mig en kärra då och då i samband med att jag ska hämta eller lämna en häst. Då blir det inte så mycket om man håller efter hela tiden.
   Numera rekommenderas att man gör träckprov. Du kan gå in och få all information på Kollamasken.nu