ÄNTLIGEN! Efter sju års arbete kommer working equitation med i Svenska Ridsportförbundet. We har gått in i förbundet på ett provår och har delgetts 75.000 kr för att utveckla sporten.

En kommitté kommer att jobba med working equitation.
– Antalet tävlingsutövare skiljer sig inte så mycket från distansen, som också ligger under förbundet. Delar av de tävlingsmoment som ingår i working equitation kan även passa in på ridskolor vilket skapar intresse för grenen, säger Tomas Torgersen.

Working equitation har i dag cirka 200 tävlande utövare. Antalet som prövat på är flera hundratals runt om i landet.

– När jag såg sporten tyckte jag att jag kände igen mig i  det grund- och markarbete som man använder i working equitation. Att det inte skiljer sig särskilt mycket från det som ingår i förbundets andra grenar, tycker Torgersen.

– Riksidrottsförbundets syn på det hela är att man vill ha en hästorganisation. Många grenar är det som vill vara med. I vårt måldokument står också att vi vill öka antalet medlemmar. Då är det här är ett sätt. Men allt nytt kräver resurser, säger Torgersen. 

    I fredags kväll hade jag och Pijano alltså en clinic i working equitation på Ponny SM. Arrangör var Nordhallands Ridklubb och med mig red deras egen ridinstruktör Sandra Gustafsson. Sandra tävlar med sin häst i fälttävlan på högsta nivå (och då menar jag HÖGSTA, hon satsar på OS 2012!!) Så det var en riktigt allsidigt proffstränad häst som kom in och fick pröva på banan.

Jag red med headset och visade hindren ett och ett samtidigt som jag förklarade hur det ska ridas och bedömas. Varje gång fick Sandra rida igenom hindret efter. Hon kom igenom galant både grindar och rygga i vinklar utan att ha gjort detta tidigare.

En bra working equitationhäst ska bland annat utan tvekan gå över broar och gå fram till bordet när man ska lyfta flaskan. Inget var något problem för en tuff fälttävlanshäst!

När vi kommit igenom alla hinder var för sig lade vi ihop det till en bana. Sandras stora häst imponerade ännu mer med att kunna ta riktigt snäva svängar både runt tunnor och slalompinnar.

Vi hade som plan att Sandra skulle rida igenom hela banan, vilket hon då gjorde. Men om det gick bra så skulle vi köra en liten tävling och rida banan på tid. Jag kollade på Sandra och hon sa: ”självklart”.

Att ha en så duktig hemmaryttare som utmanade mig lyfte hemmapubliken. Sandra red suveränt och jag har aldrig blivit så imponerad av en ryttare som kommer in och rider en hel bana första gången. Jag hade ritat banan så att det skulle bli några långa galoppsträckor så vi kunde få upp lite fart. Hennes storgalopperade häst täckte mycket mark och var hur lydig som helst. Så jag vann med bara 10 sekunder (jag har ju ridit detta några gånger fler än henne kan man ju säga…)

Jättekul att visa denna ridsportgren vid ett sådant här gyllene tillfälle. Jag har gjort flera uppvisningar och clinics på ridskolor och det är ju precis där vi vill visa sporten. Syftet var att inspirera och när flera personer kom fram efteråt och sa ”åh vad inspirerande och vad kul att se vilket samarbete ni har du och din häst”.
Då blir man glad!

   
Här rider en av mina elever på Waggie runt en fålla vi byggd av hinderstöd
    Om ett par timmar går tåget tillbaka hem till Stockholm. När jag kommer hem ska jag förbereda mig och hästarna inför den träningstävling i working equitation vi ska rida på söndag. Helgen därpå ska jag tävla i fälttävlan med Pijano, så rullar det på..

    Nyfikenheten och kunskapen om working equitation växer sig sakta med stadigt i vårt land. Sedan år 2005 finns det en rikstäckande förening: Swedish Working Equitation Association. Den är till för alla som är intresserade av sporten så vi kan organisera och arrangera tävlingar, påverka Ridsportförbundet, utbilda ryttare, sprida we bland ridskolor och mycket mycket mer. SWEA kommer bland annat att göra en cup i WE och har fått dispens för denna av Bo Helander himself. (Man måste ha godkännande från Ridsportförbundet eftersom sporten, tyvärr, inte är upptagen i svenska FEI än sålänge.)
    Working equitation består liksom fälttävlan av tre moment:
1. Dressyrtest
2. Tekniktest
3. Farttest
    Samspelet mellan häst och ryttare sätts i fokus och i den svåraste klassen rids alla moment på en hand.
    I Sverige tävlar vi på fyra olika nivåer:        
1. Debutant (endast clear round)                                   
2. Lätt                                                                    
3. Medelsvår                                                      
4. Svår
    Det som är så roligt med WE är att alla kan vara med! Oavsett om man aldrig har ridit WE förut eller om man tränat i flera år så är hindrena desamma. Jag anpassar efter varje person: en får skritta i stora volter runt, en annan får galoppera och en tredje måste rida en snäv väg med galoppombyten. Det är precis som i golf: olika handikapp men samma bana.

    För de som aldrig har sett en WE bana brukar jag jämföra med fyrspannen som kör över broar och genom labyrinter. Fast man rider istället. Men det är absolut inte som gymkhana för detta är på stilpoäng: hästen ska gå på tygeln, ryttarens inverkan, vägarnas rätt ridande osv poängbedöms.
    Flera av hindrena i WE är rena lydnadsmoment. En WE-häst är en ”working horse” = arbetshäst. Den ska kunna gå fram i full galopp i ett moment för att direkt kunna stå still i nästa.    
    Något som är jätteroligt är att vi fått in flera ponnyekipage i sporten. WE är ett mycket bra alternativ till de ridsportgrenar som redan finns i SvRF: dressyr, hoppning,          fälttävlan mm. Du ska rida snyggt som i         
dressyr, men du har det roliga från hoppningen och variationen som fälttävlan.
Men till skillnad mot det sistnämnda är detta allt annat än en riskfylld gren.
Här nedan kan ni se några bildexempel:

Ida lär sitt lilla gotlandsruss hon är medryttare på att stå stilla vid bordet så hon kan lyfta flaskan.

När jag hade kurs i Linköping i höstas lärde sig detta lilla runda arabsto att rygga genom hörn.

B-ponnyn Jerry och hans ryttare Sofia rider perfekta volter runt tunnorna.

WE har inspiration från flera håll. På bilden är det jag och Pijano. Ta ringen på tjuren i galopp ingår som moment på tävling från medelsvår i Sverige men man tränar med att vänja hästarna vid tjuren och kunna skritta med en lans i handen mycket tidigare.

Man tager vad man haver… Jag kommer tyvärr inte ihåg i skrivande stund vad denne unge man heter. Men det är första gången de rider över en bro. Nu har ju alla inte färdigsnickrade broar hur som helst så man får helt enkelt ta vad man har. I detta fall en gammal stalldörr. Andra alternativ är att skruva fast playwood på lastpallar eller lägga en stor (tjock!) playwoodskiva direkt på ridbanan. Bron ska alltid ramas in med räcken. Jag brukar ta vanliga hinder och hinderstöd.