På 71 procent segrade Sofia Matteoni och Joshua i lördagsmorgonens Globen Ponny Kür. Både ryttarinnan och hästen är vardera 16 år gamla. Värdlandet Holland till ära så är Joshua en holländsk ridponny (val e Young Winsomes Adrian-De Wolfershof Eve Robbie). De tävlar för Årsta Runstens Sportryttare.        
    Fyra D-ponny ekipage hade kvalat och fick rida upp i arenan innan det var dax för de stora giganterna. Närmast efter Sofia och Joshua kom Amalie Egholm-Hebsgaard och Extrem på 70,2 procent. Extrem är född i Danmark och är endast är hälften så gammal som Joshua.

    Vid samma presskonferens som handlade om FEI’s beslut om smärtstillande medel föreslog Royne Zetterman att man ska införa ett ”tävlingstak” för enskilda hästar internationellt. Royne anser att en häst ska få tävla högst 20 meetings per år. Han menar att många toppryttare att jagar starter i för att få poäng i världsrankningen. Uppskattningsvis finns internationella hästar som gör upp till 35 tävlingar om året.
    De svenska ryttarna var eniga om det går att vara med i världstoppen utan att pressa hästarna. Men det förutsätter att man har flera hästar.
    FEI redan börjat räkna på hur många tävlingar och starter internationella hästar gör per år, som ett led i att förebygga skador. Förr hade det internationella tävlingsåret pauser som gav naturlig vila för hästarna. Numera går inom- och utomhussäsongerna i varandra och tävlingarna pågår året om.

På onsdag kommer den godkända lusitanohingsten Uro till Hagbyholm. Ägaren skickar upp honom med lastbil från Göteborg. Han ska stå här tillsvidare så att jag kan utbilda honom med mål att tävla. Uro har högsta avelspoäng i Sverige inom sin ras. Han har särksilt omdöme för att vara ”en modern sporthäst”. Vilket man vill ha i aveln idag. Så sent som förra hösten tävlade han i 110 hoppning. Och lustiano är inte ens hopphästar.
Hon som äger Uro är väldigt hästkunnig och familjen har eget stall med travhästar. Dock medger hon att hon inte är tillräcklig ryttare för att utbilda och tävla i svår klass. Sälja sin ögonsten vill hon absolut inte!
Utan att jag själv visste om det hade en hon blivit rekommenderad mig. Att jag var en duktig ryttarinna som utbildat hästar och tävlat i EM. Att jag tar hand om en häst som om den vore min egen. Men att jag inte har någon häst som håller för internationell nivå. Och inte har jag råd att köpa någon heller. (Personen menade att jag inte har Waggie kvar och att köpa en häst, ens en unghäst, med kapacitet för svår klass kostar några 100-tusen och sådana pengar har jag inte.)
Det var fina ord! Jag blev jätteglad =). Så Maggan som hon heter som rekommenderade har nu parat ihop oss: Jag en ryttare utan häst, Uro en häst utan ryttare.
Om någon undrar över Pijano och Raffe så inskränker inte Uro på dem. Jag fortsätter rida och träna dem tillsammans med Emma och Tina. Uro får boxen mittemot Pijano och Raffe står ju bredvid så det blir lätt för mig att mocka, sopa efter och ha mina saker på ett och samma ställe.
Ska bli så spännande =)

* I dag har Madicks ägare, via sitt ombud Yvonne Nordgård, svarat på familjen Lundbäcks/Ridabs motstämning på 7,6 miljoner kronor.
* Föga förvånande bestrider Annette Karlsson motstämningen, och anser 600 000 kronor i kostnader för Madick under avtalsperioden är en lämplig summa.

Referat av Annette Karlssons svar på motstämning finns att läsa på hästmagazinet.com

Oj, oj, oj vilket krig med alla stämningar och advokater hit och dit. /Eva

I år har världen insett Totilas storhet. Jan och Anna Schuil har gjort det hela tiden. Totilas var unik från starten, en häst som gav sina uppfödare gåshud. Men av 4-årsdomarna ratades han – för sin trav.

På Sporthästen.se kan läsa Totilas story i 4 delar.

Evas kommentar: Jag pratade med Erik Lette förra veckan och han var helt lyrisk över denna häst. Han hade varit och dömt den helgen innan. Totilas är en helt fullkomlig häst enligt alla dressyrexperter. Han har helt enkelt ALLT.

Som ni kan läsa lite längre ner om ”Mina fantastiska lärare” så skrev jag om dem som mina förebilder. Det första exemplet jag gav är Ingvar ”Ludde” Lundin som jag gick tillsammans med varje dag under flera år i stallet. Jag följde precis allt han gjorde.

Stod han och skodde stod jag och tittade på. Så såg jag att han satt en söm mindre bak på ena sidan. Så noggrann som han är så är det ju helt uteslutet att han skulle ha ”glömt” eller ”slarvat”. Så det måste alltså finnas en särskild orsak.
– Varför gör du så där? frågade jag likt en frågvis unge.
Då förklarade han och visade hela detta med hovmekanismen. Hur den fungerar och hur den påverkas av skon. Att han just där inte hade slagit i någon söm för att inte hindra hovens rörelse.
Tyvärr så stängdes det lilla stall Ludde hade 1999. Anledningen var att byggnaden inte godkändes vid inspektion. Takhöjden var för låg. Priset för att höja hela taket var alldeles för hög. Ludde fick hyra ett annat litet stall längre bort. Men det räckte bara till familjens egna hästar och vi andra fick söka oss stallplatser på annat håll.
Men han kunde åtminstone fortsätta att komma och sko mina hästar dit jag flyttade. Då köpte och bjöd jag alltid honom på fika så vi skulle kunna sitta ner och prata också. En gång så sa jag något om hur jag hållit på när jag stod i hans stall. Då svarade han bara lugnt:
– Ja du har ju alltid varit vetgirig.
Ludde var (är) min stora idol och han har betytt väldigt mycket för mig. Skönt att han själv hade förstått det.

Det jag lärde mig hos honom har varit väldigt värdefullt när jag flyttat till andra stall. Först och främst hästkunskapen. För sedan fanns det ingen Ludde att fråga. Nu var det helt plötsligt jag som måste kunna allt mest själv. Blev först väldigt orolig. Men märkte snart att jag nu lärt mig så mycket att jag var mogen att klara det.
Men han lärde mig mer än rent praktiska saker. Som hans inställning till hästar och människor. Han sätter alltid hästen först. Ingen ursäkt att man inte kan ta in en häst vid lunchfodringen om det behövs därför att man räknat med att bara behöva slänga ut påsarna och gå direkt till jobbet. Har man en fodring så har man en fodring. Då får man göra det som ska och vara klädd därefter.
En gång sa han till mig om en annan hyresgäst att hon inte passade in i att bo i ett kollektivstall. Både kvinnan och hennes häst var väldigt trevliga att ha som stallkamrater och hon tillbringade stor tid och kärlek på sin häst. Jag förstod då inte varför han tyckte så.
– Om man står i ett kollektivstall ska man tycka om att hålla på med hästar. Då menar jag alla hästar. Inte bara sin egen. Då ska man stå uppstallad så man bara behöver ta hand om sin egen häst och inte andras.
Har alltid tänkt på det efter det och också framfört det i andra stall när jag sett samma sak där. Jag står alltid i kollektiv för jag skulle inte haft råd annars med två hästar. Men som Ludde menar så gillar jag det ju också. För jag gillar alla hästar. Inte bara min egen.
Nu är Ludde närmare 80 år och åldern har hunnit ikapp även honom. Han orkar inte så mycket längre och jag saknar honom så. Men det han gett mig bär jag med mig resten av livet.

Har haft olika dialoger om olika ridtekniker. Jämfört den gamla skolans dressyr med dagens sporthästar. Nacken ska vara högsta punkt. Det är alla överens om. Allt tar tid och ridning kommer bakifrån och framåt. Vi verkar vara rörande överens allt från Erik Lette till högsta chefen på Spanska Ridskolan i Wien.

Men ändå så ser man ju tydligt hur hästarnas form är olika om man jämför OS på 1950-talet och OS på 2000-talet. Varför då? Erik Lette menar det beror på utvecklingen till dagens sporthästar. För beömningen är densamma säger han.

Jag skriver gärna en artikel om rollkür. Vilket jag fått flera förfrågningar om. Men jag vill ta reda på mer fakta än bara se på de bilder med ihoptryckta nackarna. Vilket ju ärligt talat inte ser så tilltalande ut.

FEI hittar inget i metoden som innebär djurplågeri. Jag har frågat efter att få ta del av deras utredning. Dock så är det helt klart en plåga om det skulle göras på en häst som inte under flera år stretchat nacken för att hästen lätt ska kunna göra denna böj. Det är heller inte beroende på kandaret för det kan lika gärna ridas på träns.

Så jag avvaktar lite med att skriva om rollkür. Har aldrig prövat eller ens sett rollkür live. Så jag känner att jag vill sätta mig in i saken mer i så fall och inte bara ”tycka” en massa saker.

  7-8 december ska stämningen från Madicks ägare Annette Karlsson mot familjen Lundbäcks bolag Ridab upp i Norrköpings tingsrätt. Förlikningsförhandlingarna brakade nämligen samman.
  I stället motstämmer Ridab ägaren Annette Karlsson – på 7,6 miljoner kronor – om Annette Karlsson vinner i rätten.
  Dessutom kräver Ridab 130 000 kronor per månad i ersättning från och med september i år tills dess det ursprungliga avtalet löper ut 9 oktober 2010.

Läs mer om ärendet på hastmagazinet.com

ATG-hästkliniken i Skellefteå, som ska lägas ned vid nyå, delar lokal med Jordbruksverkets veterinärer. Skulle Jordbruksverket kunna ta över hästkliniken?
 – Det vore möjligt. Vi hoppas att det ska finnas privata veterinärer som är beredda att hyra lokal och driva hästkliniken vidare, säger Skelleftetravets VD Helena Steinvall.
 Hur ser det ut efter nyår?
 – Jag är helt övertygad om att vi har en hästklinik på banan – med eller utan ATG-skylt.

Artikel finns att läsa hos SVT:s Västerbottensnytt.