Den fruktade afrikanska hästsjukdomen kan snart drabba Sverige. Det smittobärande svidknottet Culicoides finns redan i landet, konstaterar Jordbruksverket. Det är samma svidknott som sprider idisslarsjukdomen bluetongue.
Bluetongen finns redan i Nordeuropa.
    – Afrikansk hästsjukdom är samma typ av sjukdom som bluetongue och sprids av samma svidknott. Sjuldomen kan döda upp til 90 procent av de hästar som smittas, säger Paul Jepson, chef för British Horse Trust.

Från Jordbruksverket:
    Djursjukdomen bluetongue etablerar sig just nu kraftigt i Europa och Jordbruksverket vill göra både djurägare och veterinärer mer medvetna om vilka sjukdomssymtom djuren får.
    Bluetongue kan angripa de flesta idisslare och konstaterades i Europa för första gången under sommaren 2006. Efter ett uppehåll under våren har sjukdomen kommit tillbaks med förnyad kraft under sommaren och det finns en ökad oro för att sjukdomen nu ska sprida sig till Sverige.
 
    Under hösten 2006 spreds viruset över ett stort område som nu inkluderar hela Holland, Belgien och Luxemburg, samt delar av Frankrike och Tyskland. I år har sjukdomen återkommit i alla områden i nordvästra Europa som var infekterade i slutet på förra säsongen och dessutom har fler besättningar drabbats än i fjol, där djuren får kraftigare symtom och som medfört en ökad dödlighet.
 
    Sjukdomsutvecklingen i nordvästra Europa är oroande och Jordbruksverket genomför tillsammans med Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) under hösten en inventering av den svenska svidknottpopulationen för att undersöka om samma knottarter som förekommer i Europa också finns i Sverige. Det är dock osäkert om klimatet är sådant i Sverige att bluetongueviruset kan spridas här i någon större omfattning.
 
    Bluetongue sprids med blodsugande svidknott. Det är vanligast att får och nötkreatur drabbas, men viruset kan angripa de flesta idisslare.
 
När ska bluetongueinfektion misstänkas?
    Vid feber samt sår i och runt mun och nos, kraftig salivering, och hälta hos ett eller flera får eller nötkreatur i en besättning bör bluetongue misstänkas. Vid kraftig sjukdom hos framför allt får, svullen och blåaktig tunga därav namnet bluetongue. Nötkreaturen kan som regel ha lindrigare symtom.
 
Viktigt att tänka på
    Om en djurägare misstänker utbrott av bluetongue ska han/hon om möjligt ta in djuren i stallet samt genast kontakta en veterinär.
    Veterinär som misstänker utbrott av bluetongue ska kontakta smittbekämpningsenheten vid Jordbruksverket och länsveterinären i aktuellt län för att bestämma vidare åtgärder.
 
Från SVA:
    SVAs inventering av svidknott visar att de arter som sprider sjukdomen bluetongue hos idisslare i Nordeuropa även finns i södra Sverige. Det är fortfarande okänt om och hur effektivt de kan föra smittan vidare i vårt klimat.

    Utbrott av bluetongue har drabbat flera länder i norra Europa det senaste året men hittills har inget fall påvisats i Sverige.
    Under hösten 2006 drabbades Belgien, Nederländerna, Tyskland, Frankrike och Luxemburg av ett mycket stort utbrott av bluetongue, en virussjukdom hos idisslare som sprids med vissa arter av svidknott (Culicoides). Detta var första gången sjukdomen påvisades så långt norrut i Europa och även första gången just denna variant, BTV-8, hittades inom EU.
    Efter att aktiviteten under vintern var låg bland svidknotten och ingen viruscirkulation kunde påvisas så tog spridningen ny fart under sommaren. Flera hundra nya fall av bluetongue har konstaterats i de drabbade länderna.
    Bluetongue har hittills aldrig påvisats i Sverige men skulle kunna introduceras genom vindspridning av infekterade svidknott eller importer av smittförande djur.
Kunskapen om vilka svidknottarter som förekommer i Sverige har varit bristfällig. För att få underlag för att bedöma risken för etablering och spridning av bluetongue i Sverige gör SVA, på uppdrag av Jordbruksverket, en inventering av svidknott i de södra delarna av landet.
    De första resultaten av inventeringen visar att de svidknottarter som sprider smitta i Nordeuropa även förekommer i södra Sverige. Det är dock fortfarande okänt hur effektiva smittspridare dessa skulle vara under svenska förhållanden. Temperatur och fuktighet har avgörande betydelse för virusets utveckling i svidknotten liksom på svidknottens aktivitetsperiod och livslängd. Arbetshypotesen i nuläget är ändå att det finns risk för att bluetongue skulle kunna etableras och spridas i Sverige.
    Bluetongue lyder under den svenska epizootilagen vilket innebär att misstanke om sjukdomen ska anmälas till myndigheterna som beslutar om fortsatt hantering och provtagning. Denna kliniska övervakning är viktig för att så snart som möjligt identifiera och utreda misstänkta fall. SVA planerar tillsammans med Jordbruksverket den fortsatta strategin för klinisk och serologisk övervakning av den svenska idisslarpopulationen.
 

    Vill du läsa en artikel i Dagens Nyheter i ämnet bluetongue, klicka på dn.se