Den 75-årige mannen hade köpt hö av en annan man, men upptäckt fukt och  mögel i det han köpt. När han inte ville betala för höet hotade säljaren med Hells Angels.

Läste om händelsen på allehanda.se

Jag e nu hemma hos min vaninna Rita Bonache i Portugal. Rita och hennes man Fredrico med 2 barn bor i ett stort hus i staden Golega – Hastarnas stad! Fast det e mitt i byn har de stall pa tomten med nagra av familjens hastar. Men da de e uppfodare e storsta antalet hastar langre ut pa landet. Jag ska folja med Rita dit idag.

Rita och Fredricos dotter Vera ar nu 10 ar. Hon har en egen hast; ett gammalt svart sto. Det ar sa harligt att se den fina kontakten Vera har med sin hast!

En kvinna med utstrålning på dansgolvet – Claudia. FOTO: Magnus Sandberg

Att hinna titta på TV är inte en hästtjej ofta förunnat. För en riktig hästtjej mockar hellre skit i gummistövlar och prioriterar livet med sin danspartner – hästen – än sitta i en TV-soffa. (Min personliga åsikt och livsstil åtminstone.) Men om det är något program som ska tittas på som inte har med hästar att göra är det i så fall: LET’S DANCE.

Har tidigare skrivit här på bloggen om alla likheter mellan ridning och dans:
Ett par – de för och följer varandra i varenda rörelse = samspelet
Takten, rytmen
Tajmingen

Som ryttare sitter jag och följer vartena steg dansarna tar. Om ni studerar som om de vore häst och ryttare istället för man och kvinna så är enda skillnaden just det: Att det ska vara mellan en MAN och en KVINNA. Härligt Gudrun Schyman (även om jag inte på något sätt kan kalla mig feminist för jag är helt å hållet insnöad på hästar och det där med politik är inte min grej alls) som visade upp hur en verklig KVINNA dansar. Det är jag med på i alla fall: Jag är kvinna – och det är jag stolt över.

Men tyvärr föll jag just därför inte för gårdagens segrare.. Tyvärr. Du gjorde ett jätteduktigt jobb rent tekniskt. Men för mycket blyg POJKE och för lite MAN i min smak. Manligheten (eller kvinnligheten) sitter inte på utsidan utan på insidan. Som valack hade du varit helt perfekt ämne för hoppning i World Cup.

Eva

PS. Blyga pojkar får inte kyssa vackra flickor. DS.

I föregående inlägg skrev jag om skillnaden mellan kvinnliga och manliga elever. Nu tänkte jag ta upp ämnet skillnaden mellan kvinnliga och manliga instruktörer. En manlig elev till mig kom en gång och sa:

– Eva. Du är så himla duktig! Enda problemet är att du är en kvinna. Hade jag som man stått och sagt de här sakerna hade varit mycket lättare. Genom att du är kvinna och undervisar andra kvinnor så måste du vara så mycket bättre hela tiden.

Tyvärr har han helt rätt. Automatiskt kan han få kvinnor att lyssna bättre på honom bara för att han är man. Inte alltid. Men som han sa ”det kan underlätta”.

I frågan om vilken tränare man rider för så vill jag att eleverna ska vilja rida för mig därför att de tycker jag är en bra tränare. Om de vill rida för en annan tränare så ska de självklart göra det! Men när den andra tränaren har mindre utbildning, mindre tävlingsmeriter, mindre erfarenhet… Ja ingenting den tränaren kort och gott har är mer än vad jag har så känns det inte helt ”rättvist”. Men tränaren har en sak jag inte har: Han är Man.

Han behöver inte vara lika bra som jag. De har inte ens frågat om hans meriter, utbildning, erfarenhet osv. De kan rida och lyssna på vad han säger ändå.

Så detta faktum i vårt annars så jämnställda feministiska samhälle beror överhuvudtaget inte på några män. Det beror på kvinnorna.

De flesta av mina elever är tjejer/kvinnor i olika åldrar. ”Resten” barn och män/killar. Det skiljer sig en del i att undervisa dessa. Man kan faktiskt rent undervisningsmässigt även dela in dem i ”kvinnor” respektive ”barn och män”.

Tyvärr så har den sistnämnda gruppen ofta lättare för att ta till sig undervisningen. Detta gäller oavsett vilken häst, förkunskaper, ambitionsnivå samt hur mycket de tränar. Naturligtvis är detta jag nu säger även väldigt individuellt inom båda grupper.

Varför är det så? Jag känner så väl frustrationen i hela ridhuset när tjejen kämpar och kämpar och hur mycket hon än kämpar så misslyckas hon. Hon har lyssnat på mig, hon har tränat, hon har ridit rätt väg, hon har gjort det och det och det och det… Hon försöker verkligen göra ALLTING rätt! Men ändå så misslyckas hon.

 – Vad är det för FEL? Jag har ju tänkt på precis ALLT!

Ja det kan man verligen undra: Varför då? Varför är det ofta så att när man säger till ett barn eller en man att: ”du ska göra så”. Så gör de bara så? Vad himla orättvist! Varför har de så himla lätt för att lära sig?

Jo. Det är hela svaret: SÅ GÖR DE BARA SÅ.

De tänker inte så himla mycket på DET, och DET och DET och DET och………………………..

Så jag försöker förklara för mina könslikar att våra egenskaper att ”hålla många saker i luften samtidigt” inte alltid är till vår fördel. Män och barn lär sig enklare därför att de TÄNKER enklare. Om du säger en sak till en man. Så gör han det. Men du kan inte säga tio saker till en man samtidigt. För en man kan bara göra en sak i taget.

Har gett flera av mina kvinnliga elever som direkt instruktion att: ”Låtsas att ni är en man. TÄNK inte så mycket. Rid istället”. I hur många fall som helst så har den instruktionen varit svaret på alla deras problem.

Har träffat en jättetrevlig kille! Förutom att han är så himla trevlig så är han också en skicklig ryttare. Vi har träffats flera gånger förut och tränat hoppning för Erik Berggren. Men aldrig umgåts. Efter att vi råkat på varandra oftare och oftare började vi att prata lite. Men under lång tid bara att man självklart hälsar på bekanta när man träffar på dem.

Så en dag stod han vid ridbanan och tittade på en ryttare som red. Jag gick fram och hälsade och vi sa något om hans häst. Han var dock hela tiden koncentrerad på hästen på ridbanan och kommenterade det han såg. Då helt plötsligt ”upptäckte” jag honom och började prata med honom ”på riktigt”. Visst jag hade ju sett att han kunde rida. Vi har ju tränat ihop. Men när jag hörde hans kommentarer om ryttaren (vilket är en duktig ryttare hon med) så blev jag riktigt intresserad!

Att vi hade så mycket gemensamt hade jag aldrig tänkt på! Inte bara att vi gillar hoppa, utan varenda detalj inom ridningen. Jag är fullständigt allergisk mot folk som sitter och drar hästarna i munnen. Först för att jag tycker synd om hästen. Sedan för att det är fel. Ridning ska komma bakifrån och hästen ska söka sig fram till bettet vilket ryttaren då lätt erbjuder. Och hur många gör det? Majoriteten gör tvärtom: de drar i tygeln för att passa in på hästen. Varenda liten detalj kan vi diskutera.

Ja, kortfattat så har den här killen hur många bra egenskaper som helst. Dessutom har han ingen flickvän…

Men det är också en bidragande orsak till att han helt plötsligt kan bli mer en riktig vän. Att jag aldrig behöver tänka på vad jag säger eller uppför mig i hans sällskap. Kan skämta och skoja och det kan aldrig misstolkas.

Sådana här killar (har två vänner sedan tidigare) upplever jag ungefär som ”valacker”: De har en mans alla fördelar utan att ha en mans alla nackdelar!

Vid flera tillfällen på sistone har en mystisk man skrämt både hästar och flickor vid ridskolan i Främby. Nu uppmanas flickorna att inte rida på egen hand i skogen.
 – Det känns lite ruggigt, säger ridskolans chef Marika Schön.

Det skriver Dalarnas Tidningar.