Våra hästar utsätts för stress. När vi har hästen hos oss har vi valt en miljö för den. Det är inte säkert att hästen skulle ha valt det så själv. En ranglåg häst som inte kommer undan en den ranghögre i en liten paddock kan utsättas för stress. Hur hästen påverkas av stress är individuellt. Det kan ge yttre beteendestörningar som vävning och krubbitning, eller så kan det påverka hästens immunförsvar.
Veterinär Eva Östhol har intresserat sig för hur våra djur påverkas av stress. Hon började intressera sig för detta när hon arbetade med en grisbesättning som var mycket välskött och välfungerande. Trots detta blev grisarna sjuka och behövde antibiotika.
– Jag började intressera mig för detta när jag arbetade med en suggring. Det är en modersbesättning suggor som man hyr ut när de ska föda. Efter födseln och diperioden lämnar den bonde som hyrt dem tillbaka dem till besättningen. För varje sugga innebär det att de flyttar två gånger till och två gånger ifrån besättningen per år. Trots att suggorna fick den bäst skötseln och vården de kunde få blev de sjuka. Vi förstod först inte varför, berättar Eva.
– Suggor är mycket aggressiva och de är beroende av sina kompisar. De mår dåligt när de får byta kompisar ofta, vilket ju skedde här. Det var då jag började intressera mig för detta med deras psykiska hälsa, fortsätter Eva.
Djurägaren påverkar djuret
Eva Östhol har arbetat som distriktsveterinär med olika djurslag. Hon menar att vårat sätt att vara och leva påverkar våra djur. Detta kan man se på till exempel hästar och hundar.
– Jag har alltid varit intresserad av miljön djuren lever i och djurägaren. Djurägarens personlighet påverkar djuret. Exempelvis en nervös djurägare ger en nervös läggning hos djuret och en stressig miljö ger ett stressat djur mot en mer harmonisk miljö.
Eva menar att vi ska se allt som en helhetssyn. Vi ska se hela hästen i sin miljö: foder, vatten, stall, utevistelse, möjlighet till naturligt beteende, hantering, träningsmetoder och social gruppering. Hon menar att allt detta väger in och påverkar förutsättningarna för hälsa.
Det är vi som valt miljön för våra hästar
När vi har hästar och andra djur blir de ju tvungna att leva i den miljön vi har satt dem i. Det är inte de som valt, det har vi. När vi sätter in en grupp hästar i en liten paddock är det inte hästarna själva som valt ut gruppen. På grund av utrymmet kan de heller inte välja själva med att komma undan. En ranglåg häst kan inte komma undan och kan då bli stressad.
– Genom att gruppera hästarna ojämnt kan de bli stressade. Naturligt har hästar en flock med en hingst eller ett ledarsto och en rangordning. Har man inte en sådan flock utan en grupp som är ojämn kan det bli stressande för den häst som blir underlägsen. Men det beror på utrymmet också, hur den kan gå undan. Det är ju också olika hur stresskänslig individen är, säger Eva.
Trivsel i stallet
I ett stall blir man ofta tilldelad en box. När en flyttar ut får den som flyttar in den lediga boxen. Det är inte alls säkert att hästarna skulle ha valt att stå bredvid varandra om de fått bestämma. Det kan vara ett orosmoment för båda hästarna om de inte trivs med varandra. Så Evas rekommendationer är att samtala med varandra i stallet och placera hästarna efter hur de trivs med varandra istället för i vilken tur en box blir ledig. Likaså när det gäller fördelningen av paddockar.
– Vi har ofta för trånga hagar idag och har ofta anpassat stall och hagar mer efter oss än efter hästar. Placeringen av hästarna i boxarna påverkar. Om en dominant häst står nära och öppet, att det inte är tät vägg emellan, en ranglåg häst kan det bli en form av stress för den utsatta hästen.
Att definiera ordet stress är inte så lätt. Fråga olika personer vad de tycker är stress och du får olika svar.
– Definitionen av stress varierar. Jag anser att allt som går över en gräns, pressas över det normala, räknas som stress.
Trygghet ger mindre stress
Förutsägbarhet och kontrollerbarhet av saker minskar stress. Fasta rutinert där hästen vet vad som komma skall ger trygghet.
Det är också skillnad på psykisk stress och fysisk stress. Fast de båda hänger ihop och påverkar varandra.
– En häst som ges för lite och för dålig mat utsätts för fysisk stress. I kroppen blir det via psyket också eftersom kropp och psyke hänger ihop. Vi kan inte särskilja psyke och kropp. Varje faktor väger in i den totala nivån på stress. Den nivån är individuell vad man kan klara, menar Eva.
Visar sin stress
Stress hos hästar kan te sig i olika uttryck. En del hästar visar att de är stressade, andra inte. Att en häst inte visar sin stress behöver inte betyda att den mår bättre. Den som visar sin stress kallas för aktiva stresshanterare.
– De aktiva stresshanterarna de gör någonting utåt, det vill säga de får ett annorlunda beteende. När de är stressade börjar de aktivt att göra någonting monotomt, upprepande beteende såsom väva, krubbita eller boxvandra.
Stress kan framkalla sjukdomar
Stress kan påverka hästen hälsa mer än på det mentala planet. Som med suggorna kan det även framkalla sjukdomar.
– Stress är en faktor när det gäller att framkalla magsår på häst. Det tycker jag är en stor signal.
– En vanlig åkomma som man ofta kan se på människa, om det är stressigt på jobbet till exempel, är när stress påverkar immunförsvaret. Då får man lätt influensa eller lättare förkylningar. Det är en vanligt yttring.
Inget ersätter ett gott djuröga
Eva menar att vi i dagens moderna samhälle har tappat mycket kunskap och förståelse för djur. Förr levde man på sin gård och kände mark och djur i generationer. Man fick lära sig den praktiska vägen. Idag får man lära sig i skolan att gå efter tabeller.
– Det finns ingenting av dessa metoder som kan ersätta ett gott djuröga! menar Eva.
Med ett gott djuröga menar Eva att djurägaren kan tyda sitt djurs signaler, läsa av sitt djur, och även göra något kreativt åt det. Ett gott djuröga är att se djurets behov och hantera och sköta om djuret efter det.
