Jag har tänkt mycket på Ingvar ”Ludde” Lundin senaste dagarna sedan jag fick beskedet om att han gått bort. Många minnen som dyker upp. En historia som jag tycker berättar allt om hans person och handlag med djur är när han skulle verka ett par åsnor.

Det var en sommar i Hälsingland där Luddes fru har en släktgård. En granne hade ett par åsnor och Ludde blev ombedd om att komma dit och verka dem. En hovslagare hade varit där men åsnorna hade varit helt hopplösa och han hade fått gett upp.

”När jag skulle försöka så la sig åsnan helt enkelt ner och drog in fötterna under magen”, berättade Ludde för mig.

Men på något sätt hade han lyckats verka båda åsnorna till slut. Hovslagaren som hade försökt innan blev så nyfiken och imponerad att han ringde till Ludde efteråt och frågade hur han hade burit sig åt.

”Tja, om man inte kan överlista en åsna så..” svarade Ludde.

Hur han gjort vet jag inte. Men hans ord sitter som fastlimmat i mitt minne. Ludde använde aldrig någonsin våld! Han hade helt enkelt löst det med att ”tänka som en åsna”.

Eva