Ja jag kan inte låta bli att tänka på att hon skulle varit den perfekta hästen till Fred Flinta när jag red detta härliga nordsvenska sto häromdagen. Kunde känna i tre dagar efter mellan benen att jag suttit på den breda ryggen.

Wilma ägs av en av mina elever och jag brukar ibland sitta upp själv och rida lite. Vilken energi! Och hon är så himla härlig och rolig också. Fler borde få upp ögonen för denna underbara ras. Prismässigt är det jättebilligt att köpa nordsvensk i jämförelse med ett halvblod. Är man inte tävlingsintresserad så har man mycket häst för pengarna. (Bokstavligt talat=). Och likaså för de som är överviktiga men älskar att rida – de kan bära hur mycket som helst så det är bara att rida på och njuta utan dåligt samvete.

Pijano har inte ont alls längre efter sin hovböld. Jag hade veterinär på återbesök i måndags. Men han måste stå inne ett tag för att foten måste hållas torr och ren. Han får också medicin mot inflammation i fem dagar.

Det var sådan lättnad att han bara fått en hovböld. Jag blev helt knäckt när han inte kunde sätta ner foten. Det tog rätt hårt på mig med allt.

Raffe har inte varit helt bra på ett tag. Veterinären påpekade att han hade kraftig övervikt (100 kg) så vi har honom på diet. Han har gått ner och är mer lagom nu. Men övervikten är nog inte hela sanningen. Vi tog ju blodprover och de visade alla normala värden. Tina har nu kommit på en teori om att han kan ha en allergi. För han är till och från väldigt svullen i lymfkörtlar och skap. Så nu får han stå i sjukruta på grus ett tag så ser vi om det är något han ätit i hagen som orsakar symptomen. Ja ja det är inte lätt, suck.

Dock känns detta med en hovböld och en allergi inte ens jobbigt. Bara tacksamt att det är så pass ”bagatellartade” grejer. Jag jämför ju med Bell och Waggie och då får man ju en annan dimension om livet.