Emma och Pijano som”Rudolf och tomtenissa”. Foto: Emmas mamma Johanna.

Jag ordnade en julavslutning lördagen innan jul i ridhuset. Vilkoret för att vara med var att man måste klä ut minst sig själv eller hästen med julpynt. Alla som sedan klarade banan (we) fick en påse godis.

Hade gränsat av ridhuset med en hörna för publik att dricka glögg och äta pepparkakor. Hade gjort en riktig startlista så att det aldrig blev fler än tre ekipage samtidigt som red fram i ridhuset och så en collectingring där de andra två fick stå och titta på medan den tredje red.

Det blev en riktig fajt då alla deltagarna kämpade beslutsamt för att ta sig igenom vartenda hinder. – Annars fick de ju ingen godispåse!

    Helt plötsligt höll Solos Carex på att gå omkull med Tinne Vilhelmson när de skulle rida fram inför dressyrens världscupkür. Hästens bakdel vek sig och Tinne hoppade genast av för att kontrollera hästen.
    Solos Carex gick först bara på tre ben och undersöktes av landslagsveterinären Jonas Tornell. Hältan blev bättre efter ett tag men Tinne fick avstå från att starta. Det verkar inte ha hänt något allvarligt men hästen kommer veterinärundersökas imorgon igen.

     På 71 procent segrade Sofia Matteoni och Joshua i lördagsmorgonens Globen Ponny Kür. Både ryttarinnan och hästen är vardera 16 år gamla. Värdlandet Holland till ära så är Joshua en holländsk ridponny (val e Young Winsomes Adrian-De Wolfershof Eve Robbie). De tävlar för Årsta Runstens Sportryttare.        
    Fyra D-ponny ekipage hade kvalat och fick rida upp i arenan innan det var dax för de stora giganterna. Närmast efter Sofia och Joshua kom Amalie Egholm-Hebsgaard och Extrem på 70,2 procent. Extrem är född i Danmark och är endast är hälften så gammal som Joshua.

    Felicia Hultberg från Helsingborgs Fältrittklubb vann AgriaHoppets final i Globen på fredagseftermiddagen.
    – Min största seger hittills, sa en glad Felicia.
    Sex ryttare gick vidare till fredagens final, bara det en beundransvärd prestation. Ryttarna från hela landet har kvalat via 1,20-hoppningar på tävlingar i hela riket, sex kvartsfinaler för de 30 bästa i varje region till semifinal och sedan till final som rids i samband med Stockholm International Horse Show.
    – Jag gick in för att köra mitt eget race, säger Felicia som började rida häst först i år. Hon är fortfarande en framgångsrik ponnyryttare.
    Finalen i AgriaHoppet avgjordes med stilbedömning och stildomare var Maria Gretzer och Pether Markne.
    Felicia Hultberg tycker det är bra med stilbedömning.
    – Framför allt när man börjar rida häst så man får en bra övergång från ponnytiden.
    Segraren i AgriaHoppet får en trailer från Thule i förstapris.
    – Jag ville verkligen vinna den. Pappa fyller år på söndag och jag ville ge honom en födelsedagspresent.

AgriaHoppet Final 1,20-hoppning m stilbedömning:
1) Felicia Hultberg, Helsingborgs FRK, US Sennerin VDL 117 poäng 59,17 sek
2) Johanna Panzar, Karlshamns PK, Cleveland Ask 104,5 65,77
3) Alexandra Rolén, Nääs RF, April Haze 100,5 59,22 4) Catarian Hadin, Högbo RK, Li-LI 95,5 62,38 5) Petra Carlsson, Skästa RC, Shakespeare 95,0 62,11 6) Kristofer-Robin Longoni, Team Aspvik RK, Rigoletto utesl

    19-åriga Alexander Zetterman tränar nästintill fanatiskt för att nå toppen. Förutom ridningen så löptränar och styrketränar han. Lever ett sunt liv och är helnykterist. Han kritiserar ryttare som är otränade och super kvällen innan de ska tävla.
    Däremot nämns inte hans pappa Royne i intervjun här i Sportbladet. Royne är ju en av våra OS-ryttare och jag har träffat på far och son utanför stallarna på Globen flera gånger under åren. Att sonen sticker ut så tydligt och markerar att han inte tycker om den ”gamla” stilen är ju direkt att ta avstånd till hur hans pappa levt. Royne är numera nykter alkoholist men har tidigare varit en av de värsta i att dricka och upp och rida.
    Kanske ställningstagandet beror på att Alexander har växt upp med en far med alkoholmissbruk som har präglat hans liv? För helt klart vill han inte bli likadan.

//Eva

På onsdag kommer den godkända lusitanohingsten Uro till Hagbyholm. Ägaren skickar upp honom med lastbil från Göteborg. Han ska stå här tillsvidare så att jag kan utbilda honom med mål att tävla. Uro har högsta avelspoäng i Sverige inom sin ras. Han har särksilt omdöme för att vara ”en modern sporthäst”. Vilket man vill ha i aveln idag. Så sent som förra hösten tävlade han i 110 hoppning. Och lustiano är inte ens hopphästar.
Hon som äger Uro är väldigt hästkunnig och familjen har eget stall med travhästar. Dock medger hon att hon inte är tillräcklig ryttare för att utbilda och tävla i svår klass. Sälja sin ögonsten vill hon absolut inte!
Utan att jag själv visste om det hade en hon blivit rekommenderad mig. Att jag var en duktig ryttarinna som utbildat hästar och tävlat i EM. Att jag tar hand om en häst som om den vore min egen. Men att jag inte har någon häst som håller för internationell nivå. Och inte har jag råd att köpa någon heller. (Personen menade att jag inte har Waggie kvar och att köpa en häst, ens en unghäst, med kapacitet för svår klass kostar några 100-tusen och sådana pengar har jag inte.)
Det var fina ord! Jag blev jätteglad =). Så Maggan som hon heter som rekommenderade har nu parat ihop oss: Jag en ryttare utan häst, Uro en häst utan ryttare.
Om någon undrar över Pijano och Raffe så inskränker inte Uro på dem. Jag fortsätter rida och träna dem tillsammans med Emma och Tina. Uro får boxen mittemot Pijano och Raffe står ju bredvid så det blir lätt för mig att mocka, sopa efter och ha mina saker på ett och samma ställe.
Ska bli så spännande =)

Alexander Zetterman och Isaac i La Baule, Frankrike
FOTO: JMInt.eu

Förra året tog han chansen att ta den SM-medalj som saknats i medaljsamlingen – ett SM-guld i hoppning för juniorer. Därefter tog han klivet direkt upp det getingbo som är hoppsport på internationell toppnivå och fajtas om placeringar och prispengar på samma nivå som Bengtsson, Lundbäck, Whitakers och Beerbaums.

Alexander Zetterman från Linderöd är världens bästa 19-åring på den internationella hoppscenen. I somras var han med i EM-truppen till Windsor i England efter att tillsammans med Isaac varit ett av ankarna i det svenska lag som red superligan, Meydan FEI Nations Cup.
För närvarande ligger han 158 på världsrankingen.

Om både Zetterman och Isaac låter bekant så är det inte så konstigt. Den 13-årige valacken reds med framgång av pappa, Royne Zetterman, i bland annat i VM 2006.
Men nu är det Alexander som bildar par med Isaac och siktar mot VM nästa år, och därefter OS i London.

Alexander Zetterman tog sitt första SM-guld år 2000 med ponnyn Silver Cindy. Redan då hade han siktet inställt på att en gång träna och tävla med de bästa och nu är han på mycket god väg att etablera sig i toppen.

– Mitt mål har hela tiden varit att bli bland de bästa, och vid sidan av min egen träning och stödet av familjen på hemmaplan har jag haft förmånen att praktisera hos toppryttare som Malin Baryard-Johnsson till exempel, och jag har också kunnat träna utomlands, säger Alexander Zetterman.
– Jag ser och lär av andra hela tiden, det är de små detaljerna som är avgörande och att få komma till Eric Navet nu i höst har varit fantastiskt. Det är en dröm och ett mål jag satte upp för många år sedan.

• Hittills – 5 SM-guld, 3 SM-silver, 4 SM-brons
• EM-guld med juniorlaget 2007 – ridit tre Ponny-EM, tre junior-EM
• Reserv EM-laget seniorer 2009
• Tränar för Eric Navet, VM-guldmedaljör 1990 i Stockholm
• Tränar fysik med Kenth Olsson, Johan Wissmans tränare
• 158 på världsrankingen (av 1893 ryttare)
• Dold talang – är fantastisk på att imitera. Så bra att han inte bara ska rida i Ericsson Globe, på torsdagskvällen är han engagerad som underhållare på Ryttargalan.
• Aktuell för Stockholm International Horse Show där han får möta bland andra OS-silvermedaljören Rolf-Göran Bengtsson, EM-mästaren Kevin Staut, det svenska EM-laget med Helena Lundbäck, Henrik von Eckermann och förra årets Grand Prix-segrare i Ericson Globe Svante Johansson med flera.

(Info från SvRF)

De flesta av mina elever är tjejer/kvinnor i olika åldrar. ”Resten” barn och män/killar. Det skiljer sig en del i att undervisa dessa. Man kan faktiskt rent undervisningsmässigt även dela in dem i ”kvinnor” respektive ”barn och män”.

Tyvärr så har den sistnämnda gruppen ofta lättare för att ta till sig undervisningen. Detta gäller oavsett vilken häst, förkunskaper, ambitionsnivå samt hur mycket de tränar. Naturligtvis är detta jag nu säger även väldigt individuellt inom båda grupper.

Varför är det så? Jag känner så väl frustrationen i hela ridhuset när tjejen kämpar och kämpar och hur mycket hon än kämpar så misslyckas hon. Hon har lyssnat på mig, hon har tränat, hon har ridit rätt väg, hon har gjort det och det och det och det… Hon försöker verkligen göra ALLTING rätt! Men ändå så misslyckas hon.

 – Vad är det för FEL? Jag har ju tänkt på precis ALLT!

Ja det kan man verligen undra: Varför då? Varför är det ofta så att när man säger till ett barn eller en man att: ”du ska göra så”. Så gör de bara så? Vad himla orättvist! Varför har de så himla lätt för att lära sig?

Jo. Det är hela svaret: SÅ GÖR DE BARA SÅ.

De tänker inte så himla mycket på DET, och DET och DET och DET och………………………..

Så jag försöker förklara för mina könslikar att våra egenskaper att ”hålla många saker i luften samtidigt” inte alltid är till vår fördel. Män och barn lär sig enklare därför att de TÄNKER enklare. Om du säger en sak till en man. Så gör han det. Men du kan inte säga tio saker till en man samtidigt. För en man kan bara göra en sak i taget.

Har gett flera av mina kvinnliga elever som direkt instruktion att: ”Låtsas att ni är en man. TÄNK inte så mycket. Rid istället”. I hur många fall som helst så har den instruktionen varit svaret på alla deras problem.

Hade hoppträning för tre tjejer igår kväll. Red själv med på Raffe. Banan var väldigt låg = 40 cm, för att anpassa till två hästar som inte hopptränat på länge. Raffe behöver inte högre han heller. Styrketräningen i sig att kunna rida över dem på rakt spår, volter och i olika tempon räcker bra.

Ett av hindren stod på medellinjen. Det behövs lite tryck och teknik för att rida på. Emma red Pijano och han flöt smidigt över utan minsta ansträngning. Raffe har ju inte alls lika lätt för sig. Men nu var han taggad över att det var hoppträning. Han har hajat nu vad det går ut på och bjuder själv på hindren. Jag red på det hindret flera gånger från båda hållen. Så roligt att se hur han har utvecklat sig =) Emma tyckte det också var skillnad mot det hon sett förut.

Ja det var kallt ute idag! Trots oktober så gällde allt från tjocka strumpbyxor, snowbootsridstövlar, mössa och handskar. Men vädret var fint trots kylan. Har ridit ut med tre hästar idag: Karins unghäst Espri, Raffe och sist Pijano. Så jag har med andra ord haft en alldeles utmärkt dag =)

Underlaget på galoppbanan är perfekt nu när det regnat lite. Körde galoppträning där idag med både Espri och Raffe. Pijano behöver ingen utan jag red ut på skogsvägar med honom. Han blir ju så himla PÅ när han får komma ut på banan. Men när man är van att rida honom så känns det jättelångsamt att rida Espri och Raffe. Väldig skillnad mot ett fullblod!!

Red Raffe tillsammans med Virpi och hennes ridtravare Merlot. Hon har tävlat monté med honom. Jag utmanade dem på Raffe och ”hetsade” på rejält. Men lilla tjockisen Raffe hängde inte med utan fick bli slagen av Merlot. Virpi var alldeles exalterad efteråt hur kul det varit. Ja busrida ÄR kul =) =)