Jag har varit smått hysterisk över att min dator varit fullständigt livlös ett par dygn. Trodde den blivit överhettad i värmen eller nåt. Provade att dra ur kontakt och allt över natten. Men den fungerade inte ändå.

Nu lyckades jag få igång den genom att byta plats och kontakt. Så det var alltså kontakten – inte datorn. Pust pust!!

Har varit i stallet varje dag i värmen. Igår red jag Karins unghäst Espri. Vi kommer ganska bra överens den lilla rackarn och jag. Han kan vara rätt rädd av sig, men behöver någon som är ganska bestämd som kan övertyga honom om att det faktiskt inte är så farligt. Då går det riktigt bra. Karin har mest dressyruppfödningar men Espri är son till Flyinges Qualle.

Martin och Arthur har sommarjobbat på gården i två veckor nu och målat om hela ridbanan. Den blev jättefin =)

Jag säger då det. Vad är det för människor som kommit i den moderna tiden och blivit så hatiska mot hästar. Det djur som stått oss närmast i tusentals år och som bokstavligt talat skrivit vår historia åt oss.

Bilister brukar vara värst. Vissa ger fullkomligt f-an i att hästen är det fordon som faktiskt kom först. Och som har företräde! Att de utsätter både häst och ryttare för fara tar de ingen hänsyn till. Det har varit flera fall av påkörda hästar med stora skador och även dödsfall som följd.

Så alla dessa personer som flyttar ut på landet och är ”allergiska” och kör rättstvister mot sina hästägande grannar. Men ge er! Djur tillhör ju landet! Antingen tycker man om landet eller så gör man det inte. Kom inte och kräv någon steril tillvaro och förstör andras livsdrömmar!!

Nyligen blev en 12-årig flicka utsatt för olaga tvång när hon och hennes kompisar skulle rida till Piteå Ridklubb. De passerade genom ett villa område då ponnyn bajsade på gatan. Mannen som bodde i huset intill sprang då ut och skrek att de måste plocka upp efter sig.

Flickan förklarade att hon inte hade något att ta upp det med men kunde komma tillbaka senare. Då tog mannen sin cykel och blockerade vägen för flickorna. Sedan tvingade han den 12-åriga ryttaren att sitta av och plocka upp för hand med en plastpåse.

Villaägaren är nu polisanmäld av flickans mamma för olaga tvång.

”Värsta jag sett!”

Idag har jag varit ute och ridit Raffe. Efter skulle jag duscha av den skitiga och svettiga hästen. Sadlade av och tog honom till baksidan där vattenslangen är. Hade tränset på och skrapan i handen.

Raffe är lite klåfingrig med läpparna. Jag drog undan tygeln när han började fladdra med läpparna för jag ville inte han skulle bita i den. Höll ju honom i tygeln samt skrapan i ena handen och vattenslangen i den andra. Dessutom kan man inte binda upp hästen så han trampar runt vilket är rätt bökigt.

Men han var inte alls ute efter att leka med tygeln visade det sig. Till min stora förvåning tog han ett stadigt tag om vattenslangen med munnen och började HALSA i sig vatten!! Aldrig sett en häst göra så. Möjligtvis dricka om man håller fram slangen, men inte att ta den själv mellan läpparna och dricka som om han vore en människa.

Jag duschade honom lite till och nästa gång han kom med sina stora läppar lät jag honom ta slangen direkt. Och han gjorde samma sak: Tog och höll slangen i munnen alldeles själv och drack. Jag är helt chockad!

Jag och ett par tjejer hade satt upp lite hinder i ridhuset vi skulle rida på. Jag skulle rida Raffe och han är ju inte hopptränad mer än på cavaletti och det kallar jag inte hoppning. Emma fick rida en gammal föredetta ridskolehäst och Sofie red sin lilla Wege.

Hästen Emma red hette Larry. den totalvägrade redan fyra meter innan bommen. Vilken bara var på 30 cm höjd. Emma gav sig inte, för det var ju inte värre än att han skulle kunna kliva över. När hon väl lyckats stannade han på nästa lilla bom. Han ville uppenbart inte alls hoppa.

Sofie var lite tveksam till att hoppa med Wege då hon inte hoppat på så länge och han kunde dra iväg. Jag satt då upp och jag förstår nu att hon blivit rädd. Han drog iväg som en lite iller och det var inte alls så enkelt att hålla honom mellan hand och skänkel precis. Men vi hoppade ganska många små ”hinder” (cavalettihöjd) tillslut. För jag ville han skulle få bra flyt och självförtroende. Att jag hade befäst det jag gjort med honom. Sofie var överlycklig när hon fick tillbaka sin häst och det var belöning nog att gjort henne så glad.

Så var det Raffes tur. Jag som tränat hoppning så mycket tyckte ju att han måste gå FRAMÅT. Galopp i hästen! Det är regel nummer ett. Fick driva på en hel del. Vilket man ju knappast är van vid när man rider Pijano, eller Waggie heller för den delen.

Det var inte så långt mellan hindren. Men det var ju det som var meningen med övningen: Hoppa, landning, galopp, hoppa nästa hinder. Raffe var väldigt vinglig och det var som om han inte hann med riktigt: ”Oj, vad är det där som dyker upp helt plötsligt, vad ska jag göra nu då?” Kände det som att han är väl ingen hoppehäst direkt. Hindrena (alla två) var bara på 50 cm och resten var bara bommar på cavalettistöd.

Men va då. Han är aldrig tänkt att  bli någon hoppehäst heller. Hoppning lade jag till i hans träning för att han ska träna upp konditionen. Han behöver få galoppera på och komma upp i puls lite. Lite hoppning är utmärkt gymnastik och intervallträning.

Sedan gick jag och bytte till Pijano. Vilken skillnad mot de andra tre! (Tack och lov får man väl säga när jag ska tävla SM på honom.) Det märks vilket jobb jag har lagt ner på honom, samt att han har väl visst intresse och talang själv också.

Red över hindren som ingenting. Klev av och höjde. Hoppade igen: Bara bra. Emma kom in och höjde ytterligare. Hade dessutom ett extrahinder som stod rätt upp från långsidan nära väggen som jag byggt endast för honom. Det klarade han också varje gång.

Så det kändes bara bra. Nu har jag ridit av mig ordentligt inför midsommarhelgen med släkten.

Idag har jag ridit Pijano utan stigbyglar och Raffe barbacka. Utmärkt balans och sitsträning med andra ord! Kände i benen redan på väg hem från stallet..

Fick inspiration av Lotta Björe som jag red lektion för på Aspvik för någon vecka sedan. Hon frågade alla hur ofta de rider utan stigbyglar. Varje månad kunde jag svara med gott samvete. Fast Lotta tyckte man borde rida så varje vecka!

Raffe är som en gunghäst att sitta på. Är hur mysig och bekväm som helst. Inte minsta kantig nån’stans. Han har också så mjuka gångarter och är så snäll att man egentligen rider lika bra utan sadel som med.

Red båda två på enkelt träns och utan sporrar. Känns bra ibland att skala av allting och bara vara naturlig. Ibland rider jag i full mundering som man ska ha när man tävlar. För det behövs ju att allt känns bra att rida på. Man ska ju inte sätta på ett kandar precis när man ska tävla som hästen inte blivit riden på. Det gäller att man har provat ut rätt utrustning som passar just den hästen. Men så när jag gjort det tycker jag det kan vara skönt att bara sätta på en sidepull (träns utan bett), rida barbacka och se efter att rörelserna sitter där de ska – utan några som helst”hjälpmedel”.

Min gamla stalkamrat Simon Åhlstrand och hans häst Picke vann i söndags SM för funktionshindrade. Stort Grattis! Vår gemensamma vän Johanna har mailat denna fina bild på segerekipaget.

– Vi har tränat så himla hårt och att det gett resultat var jätteroligt, det var stort! berättar en glad Simon.

Simon och Piquet (Picke) tränar för Björn Waimon och Fia Klarbrandt.

– Det var ren utklassning. Jag hade 115 poäng skillnad till 2:an. Jag hade 73,46% och 2:an hade 66,09. Väldigt kul!

Simon tävlar i Grad 3 för funktionshindrade. På SM var det ett internationellt program. Motsvarar Lätt B-A nivå.

Nu hoppas Simon på att bli uttagen att rida NM som går i Norge i slutet av augusti. Men chansen är väl stor när man ser på hans meriter.Så nu hoppas vi han styr kosan till Norgeland.

Var ute och red på Raffe tillsammans med Sofie och hennes arab Wege. Tänkte vi skulle ut och hitta nya ridvägar. Följde en stig vi aldrig ridit på förut och kom fram till en jättefin väg.

– Vov vilken galoppbana! sa jag.

Fick Sofie att släppa loss och vi satte av i en härlig galopp =) Efteråt var både vi och hästarna nöjda och skrittade tillbaka därifrån vi kom.

Efter ett tag kom en bil körandes på skogsvägen. En väldigt arg kvinna kom ut och ropade på oss. Hon var alldeles upprörd över att vi galopperat på hennes tomt. Och inte var det någon ”vanlig” utan ”vansinnig” ridning hur vi kunde rida så FORT!

Jag bad hemskt mycket om ursäkt flera gånger. Uppriktigt, för det är klart man inte ska rida på andras tomter hur som helst. Sa förlåt och att vi aldrig kommer att upprepa misstaget. Det enda jag inte höll med henne om var att vi ridit så fruktansvärt FORT. Visst vi hade galopperat på, men om man jämför med när man galopptränar så var det ju inte alls fort.

Vi skämdes när vi red hem samtidigt som både vi och hästarna var upprymda över den härliga ritten =)

Red 110 och 120 i Upplands Väsby igår. Pijano gick perfekt i första omgången och klarade även kombinationen som han haft problem med =). Men i omhoppningen pressade jag honom lite för mycket. Vinna eller försvinna som det heter.

Lång väntan var det i värmen till 120. Det visade sig inte vara en vanlig 120 utan en ackumulator (eller vad det heter) med Joker. Kul grej i sig bara det att de hade höjt flera av hindren till både 125 och 130.

För de som kom dit för att rida 130 var det säkert utmärkt. Men för alla vi ryttare som red 110 var det mindre lyckat. Var tredje-fjärde ekipage typ utgick.

För lilla Pijano som har sin maxgräns redan vid 120 blev hindren helt enkelt för stora. Han klarade den stora trippelbarren men sedan sa han tack och adjö för sig. Det kändes väldigt tråkigt att det behövde bli så. Hoppas banbyggaren tar åt sig och tänker om till nästa gång.

    Visst gick det jättebra för svenskarna i La Baule. Men det kunde ha gått ännu bättre: Om Rolf-Göran Bengtsson ridit. Men Roffe kunde inte starta på grund av en gammal ljumskskada som gått upp igen.
    Enligt uppgift tror dock stjärnryttaren att det räcker med en veckas vila innan han kan vara tillbaka i sadeln igen.

Godmorgon. Har surfat runt lite men kan inte hitta några direkta nyheter att rapportera om.

Tänker dra till stallet istället. Det är ju tisdag = rida Big Hope. Och så har jag min lilla Pijano.

Plockar lite eftervart i sadelkammaren och på loftet. Slängde en hel säck med gamla prylar. En del ända från 80-talet. Tänkte om jag inte använt de på tio år så lär jag väl inte göra det framöver heller?

Hur jag ska få plats med alla mina träns i den nya sadelkammaren fattar jag inte. Eftersom jag flera showträns för olika uppvisningar till både Waggie och Pijano så är det några krokar. Läder måste också förvaras där det är värme på. Inte uppe på något loft. Har börjat smörja dem ett och ett och lägger ner dem i en kasse.