En brand utbröt i en container vid hästkliniken på SLU i Uppsala vid halv niotiden på söndagsmorgonen. Rök spred sig in i fastigheten och hästar fick evakueras.

Det rapporterar Uppsala Nya Tidning.

SLU meddelar att en forskargrupp vid institutionen för mikrobiologi, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har i samarbete med J-I Flocks forskargrupp vid Karolinska Institutet, företaget Intervacc AB, Stockholm och Animal Health Trust i Storbritannien, efter flera års forskning fått ett genombrott när det gäller att få fram ett vaccin mot kvarka.

 Kvarka är en mycket smittsam hästsjukdom som orsakas av bakterien Streptococcus equi. Sjukdomen ger hög feber och karaktäristiskt svullna lymfkörtlar i halsregionen med stora varbölder som kan spricka. De flesta smittade hästar tillfrisknar och får immunitet mot sjukdomen, men sjukdomen kan i värsta fall vara livshotande. Ett stall med misstänkt kvarka försätts i karantän med allt vad det innebär i form av ekonomiska förluster och praktiska problem. Sjukdomen finns spridd i hela världen, till exempel sker i Sverige årligen ca 100 utbrott och i England ca 1 000 utbrott.

Kvarkavaccinet
 I dag finns inget säkert och effektivt vaccin mot kvarka och de vacciner som tidigare tagits fram mot kvarka baseras på till exempel levande bakterier vilket är riskfyllt och kan ge svåra biverkningar. Det nya vaccinet består av rena proteiner vilka framställts med rekombinant DNA-teknik. Vaccinet består av sju olika streptokockproteiner och vaccinationsresultaten på hästar är mycket positiva, det vill säga vaccinet ger hög skyddseffekt och förefaller inte ge upphov till några biverkningar.

Öppnar för nya möjligheter för vaccinframställning
 Målet är att ett vaccin mot kvarka ska finnas på marknaden inom en snar framtid. Dessutom tyder forskningsresultaten på att man kan utveckla proteinbaserade vacciner även mot andra streptokockinfektioner hos djur och människa, till exempel mot halsfluss.

 – Det här är ett oerhört spännande forskningsprojekt där grundvetenskaplig forskning får en praktisk tillämpning och där kunskapen kan användas till utveckling av vacciner mot andra bakterier. Något som är oerhört viktigt med tanke på ökningen av antalet infektioner med antibiotikaresistenta bakterier, säger en av forskningsledarna Bengt Guss, SLU.

Lantbruksuniversitet i Uppsala krävs på miljonskadestånd av 47 kvinnor som inte kommit in på veterinärutbildningen då män har gynnats i lottningen.

Det rapporterar Sveriges radio P4 Uppland.

De två hästar som smittats av MSRA, en fruktad stafylokockbakterie, har opererats vid hästkliniken på Universitetsdjursjukhuset vid SLU.

Från SLU:
Analyser som gjorts vid SVA, Statens veterinärmedicinska anstalt, visar att hästarna bär på bakterien. Ytterligare provsvar från Smittskyddsinstitutet väntas i början på nästa vecka.

– Vi har nu identifierat problemet och vidtagit nödvändiga åtgärder, säger Chris Johnston, chef för hästkliniken. Smittkällan är en häst som opererades i en led. Operationen gjordes med artroskopiteknik, så kallad titthålskirurgi.

 Hästar som för närvarande vårdas på kliniken vid UDS och som besökt kliniken som dagpatienter den senaste tiden löper ingen risk för att drabbas av MRSA enligt Chris Johnston. Tills vidare ställer kliniken in planerade operationer men kan erbjuda operationer vid akuta behov.

Jordbruksverket har beslutat att de hästar som har haft tätast kontakt med de sjuka hästarna ska provtas för att undersöka om smittan har spridits.

MSRA är en typ av stafylokocker som är motståndskraftiga mot flera antibiotika. Bakterien är mest känd som orsak till svårbehandlade sjukhusspridda infektioner hos människor, men finns även hos människor utanför sjukvården. MRSA kan bäras utan några symptom. MRSA har tidigare bara bekräftats vid ett enda tillfälle hos häst.

I en forskningsstudie som utfördes av SVA under 2007, där 300 hästar provtogs, kunde bakterien konstateras hos en häst.

I ett internationellt perspektiv är resistensläget i Sverige fördelaktigt, skriver SVA i ett pressmeddelande. Andelen antibiotikaresistenta bakterier hos svenska djur är liten men det är viktigt att motverka spridning genom ökad provtagning och skärpt hygien. För att fallen ska hittas så tidigt som möjligt måste prover tas från sår- och hudinfektioner. Särskilt viktigt är det att infektioner som utan framgång behandlats med antibiotika provtas.