Idag efter intervjun med tidningen åkte jag till södra sidan Stockholm för att hjälpas till med en s.k. ”problemhäst”. Det var till en familj som tagit emot en vanvårdad häst från polisen. En kvinna hade haft sju vanvårdade hästar varav en fick avlivas omedelbart. De andra kunde omplaceras. Tydligen hade kvinnan alkoholproblem och därav orsaken till vanvården.

Dock visade det sig att den lilla arabhingsten var väldigt rädd av sig. Han har antagligen inte blivit mycket hanterad. I det stall han nu står i har folk blivit rädda för honom och han har ansetts vara ett problem. Familjen blev då tipsad av en som känner väl till mig och Pijano att be mig om hjälp. Klart att ”Hästcoachen” ryckte ut!

Som jag trott så hade hästen dåligt självförtroende. Han var väldigt vänlig egentligen men som sagt lättskrämd. Jag tog ut honom på ridbanan och släppte där lös honom. Så körde jag enkla horsemanship-övningar à la ”Mannen som kunde tala med hästar”. Det gick hur bra som helst till att börja med. Eftersom jag var lugn och trygg i det jag gjorde var hästen det också.

Ända tills jag satte på honom sadeln. Då for han iväg och bockade som värsta rodeohästen från en äkta westernfilm i nästan en kvart. Men sedan vände det och vi kunde stå och prata och flickan i famlijen fick mata honom med pellets ur handen. Sadeln togs av och nästa gång gjorde han två språng och sedan inget mer. Jag upprepade då horsemanshipövningen lite grand bara för att kolla av och befästa. Så fick han gå in i boxen. Både nöjd och helt utan minsta tecken på stress.

Det var inte så lätt för dem att få hästen utan att få några som helst uppgifter om den. Men veterinär som var tvungen att behandla honom hade fått trycka upp honom i boxväggen för att komma åt och ge sprutor. Då hade han fått panik. Av den anledningen hade jag honom lös på ridbanan. Då blev han varken inträngd eller fasthållen. Han fick själv springa om han ville det, eller stå lugnt med oss och få pellets och klappar om han hellre ville det. Efter att först ha valt det förstnämnda valde han sedan det sistnämnda.

Han var väldigt nöjd efteråt och kom fram till mig och gosade när jag gick för att säga hej då. Jag förstår veterinären. Han eller hon var ju tvungen att göra sitt jobb, vilket ju var för hästens bästa. Men nu ska han bygga upp sitt förtroende och utbildas att bli hanterad och så småningom riden. Jag gav familjen lite enkla övningar att befästa tills nästa gång. Känner mig så glad. Han har fått ett bra hem och familjen som har honom gör verkligen allt för att han ska få ett fortsatt bra liv =)

Hästgynekologen är här hos Lene och hon har precis undersökt Waggie. Inga positiva besked tyvärr =( =(. Undersökningen visade att det inte var någon idé att seminera idag som Lene hade tänkt. Trots att Waggie uppenbarligen piggat på sig av Pijanos närvaro.

Veterinären säger att man ska nog räkna med att loppet är kört för Waggies del. Det tror jag med och har trott rätt länge nu faktiskt. Men hon får ändå en sista chans nu och jag har betalat så mycket ändå att det vore dumt att avstå pga det.

– Det kan gå, det är hennes sista lott i lotteriet, säger veterinären.

En av villkoren jag kollade upp med Karin innan jag flyttade till Hagbyholm var om jag fick ha mina hundvalpar lösa. Att ha hund i bagageluckan på en bil hela dagarna är inget liv för en hund. Här fick jag en bildserie på Gizmo (den till vänster) och Oliver när de busade runt på gården =)

De tumlar runt så fort bara att jag hinner knappt med dem med kameran. Först jagar den ena den andra, sedan tvärtom.

 

Min gamla stalkamrat Simon Åhlstrand och hans häst Picke vann i söndags SM för funktionshindrade. Stort Grattis! Vår gemensamma vän Johanna har mailat denna fina bild på segerekipaget.

– Vi har tränat så himla hårt och att det gett resultat var jätteroligt, det var stort! berättar en glad Simon.

Simon och Piquet (Picke) tränar för Björn Waimon och Fia Klarbrandt.

– Det var ren utklassning. Jag hade 115 poäng skillnad till 2:an. Jag hade 73,46% och 2:an hade 66,09. Väldigt kul!

Simon tävlar i Grad 3 för funktionshindrade. På SM var det ett internationellt program. Motsvarar Lätt B-A nivå.

Nu hoppas Simon på att bli uttagen att rida NM som går i Norge i slutet av augusti. Men chansen är väl stor när man ser på hans meriter.Så nu hoppas vi han styr kosan till Norgeland.

 

    Pijano har kommit till rätta i nya stallet. Han uppskattar galoppbanan mest. Blev alldeles överlycklig när han fick se den. Gjorde honom lite till viljes häromdagen och han hade verkligen laddat!
   
    Raffe är jätteglad över sin kompis och gnäggar efter honom. Dock blev avundsjuk när en stalltjej skulle ta in dem och satte på grimman på Pijano före honom. Raffe tyckte att han ”han var här först”.

    En av födelarna med att byta stall var detta med hund. På Lennartsnäs får man inte ha lösa hundar. Att sitta i kopppel i stallgången, sadelkammaren eller i bagageluckan på en bil hela dagarna är inget hundliv. Självklart ska man ha ordning på sin hund. Men det är ju synd att alla hundägare drabbas.
   

Träffade ägarna till den lilla ponny som dog i tarmvred i stallet i går kväll. Det är ju så hemskt! Jag började gråta när hon sa hur jobbigt det var att se den tomma boxen… Hur hon kunde se att han var där fast han inte var det.

Vet precis vad hon talar om. Det var exakt likadant för mig när Bell gick bort. Jag öppnade ytterdörren försiktigt när jag kom hem. Så kom jag på mig själv med att det kommer ju ingen hund… Att man tycker man hör dem osv…

De har ställt ett fotografi på honom i boxen. När jag såg det ville jag spontant lägga dit en bukett blommor. Gick ut för att plocka. Men de enda blommor jag hittade var maskrosor. Men det är ju en häst tänkte jag. De gillar ju maskrosor. Så plockade jag de stora gula blommorna och ställde i en fin tekopp bredvid porträttet. Ägarna sa de hade blivit jätteglada när de såg det. Kändes ju bra. För mig kändes det bra att få ha ”gett” något till ponnyn eller hur man ska förklara.

Godmorgon. Har surfat runt lite men kan inte hitta några direkta nyheter att rapportera om.

Tänker dra till stallet istället. Det är ju tisdag = rida Big Hope. Och så har jag min lilla Pijano.

Plockar lite eftervart i sadelkammaren och på loftet. Slängde en hel säck med gamla prylar. En del ända från 80-talet. Tänkte om jag inte använt de på tio år så lär jag väl inte göra det framöver heller?

Hur jag ska få plats med alla mina träns i den nya sadelkammaren fattar jag inte. Eftersom jag flera showträns för olika uppvisningar till både Waggie och Pijano så är det några krokar. Läder måste också förvaras där det är värme på. Inte uppe på något loft. Har börjat smörja dem ett och ett och lägger ner dem i en kasse.

Det blir härlig påskstämning i stallet med lite pynt =)

Glad Påsk!!

önskar Eva

 
   Katter e för sköna! Hade rutorna nere då bilen stod parkerad i solen på stallplanen. När jag gick förbi så såg jag att stallkatten hoppat in och lagt sig på panelen. Hade kameran med mig för jag hade precis gjort ett reportage så då fångade jag kissen med =)

   
Är det verkligen möjligt att man kan åka fast för dopning för att två hästar har bytt box med varandra? Eller för att ett par vaddstycken under lindorna används på två hästar utan att tvättats emellan?
    Ja. Det är det. Det visar pilotstudier som gjorts på hur läkemedel sprids i hästens omgivning.
    Att man ska hålla god hygien för att förhindra smittor känner de flesta till. Vad färre tänker på är att om en häst har medicinerats så ”smittar den ner” boxen genom att utsöndra läkemedlet genom urin och träck. Hästar som behandlas med läkemedel ska därför helst stå i särskilda behandlingsboxar så länge de behandlas. Boxarna ska noggrant rengöras. Vill man vara helt säker gör man även ren hästens ordinarie box efter avslutad karenstid.
    Det har inte kunnat bevisas att hästar fått i sig läkemedelssubstanser i hagen. Men för att vara på den säkra sidan ska man inte blanda tävlingshästar med hästar som står under behandling i samma hage.
    Alla läkemedel och otillåtna substanser ges inte till hästen via munnen. En del salvor och liniment som man smörjer på benen räknas också till denna kategori. Det första stora uppmärksammade fallet var när Tyskland miste sitt OS-guld i lag i hoppning. Detta efter att Ludger Beerbaums häst hade haft en klick salva på ett ben som inte var tillåtet. Förra året hittades tre hästar med den otillåtna substansen Capsaicin i blodet.

    Vid pilotstudie har man har testat de två salvorna Orudis gel och Zon gel. Båda är för utvärtes behandling och används till exempel på benen vid lokala inflammationer. Den aktiva substansen i dem är ketoprofen.
    Ca 3 cm lång sträng salva ströks på benet som lindades med vadd och linda. Urinprov visade att hästen tog upp ämnet ketoprofen och utsöndrade det i urinen. Dessa vaddstycken och lindor sattes sedan på en annan häst. Den andra hästens visade spår av ämnet, men inte så mycket att den skulle dömas som positivt dopingfall.

Fakta källa: www.travsport.se