Varit ute och ridit nordsvenska bruksstoet Wilma i det härliga septembervädret. Wilma var het på gröten och försökte dra iväg med mig. Men jag har både balans och teknik så det klarade jag av. Men någon nybörjarhäst är hon då inte. Hundarna var med och är rejält blöta och leriga efter turen. Men mycket nöjda!

Idag var jag inhyrd för att visa det nordsvenska bruksstoet Wilma med sitt stoföl Malwa i Enköping. Wilma är redan diplomsto och nu var det Malwas tur att bli bedömd. Allt gick jättebra och Malwa blev klass 1 föl med 38 poäng.

FALSTERBO Caprifol var bäst av alla i 7-åringarnas semifinaler. ”Hon är en liten häst som växer med sin uppgift”, säger ryttaren Sandra Carlsson som ridit stoet två gånger innan Falsterbo.

Läs mer på Sporthästen.se

Det säger den amerikanske ryttaren McLain Ward, efter att FEI igår meddelat att de hudprov som togs under världscupfinalen i hoppning var negativa. Wards häst fick inte fortsätta tävlingen då stoet visade överkänslighet på ett ben.

Läs om turerna på ridsport.se som ledde till att stoet Sapphire diskades för överkänslighet på ett framben under världscupfinalen.

Jag e nu hemma hos min vaninna Rita Bonache i Portugal. Rita och hennes man Fredrico med 2 barn bor i ett stort hus i staden Golega – Hastarnas stad! Fast det e mitt i byn har de stall pa tomten med nagra av familjens hastar. Men da de e uppfodare e storsta antalet hastar langre ut pa landet. Jag ska folja med Rita dit idag.

Rita och Fredricos dotter Vera ar nu 10 ar. Hon har en egen hast; ett gammalt svart sto. Det ar sa harligt att se den fina kontakten Vera har med sin hast!

Ett tre centimeter långt skärsår nära slidan upptäcktes nyligen på Sophia Anderssons sto utanför Fotskäl. Nu vill hon varna andra hästägare.

Alltså hur ofta får vi sådana här nyheter om galningar som varit framme?? Läste denna gång i Hallands Nyheter.

 Ett sto i Fotskäl har blivit knivskuret i närheten av slidan.
 – Fruktansvärt. Vilken sinnesjuk människa gör sådant, undrar hästägaren.

Ja det undrar jag också!! Artikel om fallet i Borås Tidning idag.

Från och till hör vi om sådana här fall. Sjuka personer som som ger sig på och plågar oskydliga djur! Idag finns en artikel i  Katrineholms-Kuriren om en uppfödare vars hästar blivit skurna i underliv, fått taggtråd lindade kring benen och annat. Deras gamla sto fick avlivas efter skadorna.

Jag fattar bara inte hur någon kan!!

Som vi skrivit om tidigare så stängdes Michael Whitaker av från tävlande i fyra månader för doping av brittiska ridsportförbundet. Michaels valack testades positivt för en medicin som är till – och godkänd för – ston. Men medicinen får inte ges till valacker och hingstar då den anses kan ge en lugnande effekt på psyket. 

I och med att Michael åkt fast för dopning får han enligt den brittiska olympiska kommittens regler inte representera sitt land vid ett OS.

Den brittiska tidningen Horse & Hound skriver att Michael Whitaker planerar att överklaga beslutet. Enligt reglerna kan en idrottare som kan fastställa att det finns omständigheter som visar att dopningen inte var allvarlig, eller skedde utan uppsåt eller av misstag, fortfarande få tävla i OS.
– Mina advokater ska försöka överklaga. Det är inte detsamma som om jag hade varit en sprinter och testats positivt för att ha dopat mig själv, detta var en olycka, säger Whitaker till Horse & Hound.

Även det brittiska ridsportförbundet stöttar Michael Whitaker i hans överklagande.
– Han har blivit rättvist bestraffad av FEI men jag tycker att en livstids avstängning från OS är att gå ett steg för långt för något som FEI accepterade som en förväxling av foderhinkar, säger brittiska ridsportförbundets representant Will Connell till tidningen.

Sitter och är jätteledsen. Waggie blev inte dräktig trots alla försök. Lene ringde idag och bekräftade det. Så nu blir jag inte ”mormor” som jag längtat så länge efter =(

Det var ju mest för hennes skull jag flyttade ut till Hagbyholm Stuteri. Nu kommer jag inte att behöva någon fölbox. Så alla Karins söta föl som jag träffar varje dag och tänkt att jag ska få en egen med min Waggie. Hon och jag tillsammans. Det finaste vi skulle kunna få efter tio år tillsammans.

Tänker inte vänta och försöka nästa år igen. Det känns ingen idé. Om hon inte blivit det efter alla undersökningar och semineringar som Lene gjort i år så blir det knappast bättre om den redan gamla hästen blir ännu äldre.

Så nu är jag jätte, jätte ledsen!!