Ridsportsbloggen

Eva Eternell – med en passion för hästar och ridsport

Arkiv för tagg unghästar

- Sida 1 av 1

Tre dubbeldiplom i Östergötland

av Eva Eternell

    I helgen var det 3-årstest för Östergötlands Varmblodsförening på Vretagymnasiet. 16 lovande unghästar fick ta emot diplom: 9 gångartsdiplom och 7 hoppdiplom. Totalt visades 79 hästar.
    Tre hästar erhöll både hopp- och gångartsdiplom:
Charmante Rökärr (Cracker Jack-New Balance, uppf/äg Stall M&B Goertz, Kolmården) 51 p som hopp- och 49 p som dressyrtalang.
Chack CC (Cassini II-Leandro, uppf Carin Pettersson, Åby, äg CC Holsteiner Breeding, Åby) fick 2×50 p
Chantilly (Cardento-Rastell , uppf Sten Ohlsson, Löberöd, äg Johanna Söderlund Olsson, Åtvidaberg) 51 p som hopp- och 47 p som dressyrtalang.

Vad ska man tänka på under betet

av Eva Eternell

Snart är det betessäsong igen. Är det något särskilt man bör tänka på då, eller är det bara att släppa ut hästarna? Vi rådfrågade uppfödaren Dag Andersson på Millomgårdens stuteri samt professor Arne Lindholm på Mälaren Hästklinik.

Dag Andersson har tillsammans med sin syster Barbro Millomgårdens stuteri i Falköping. Dag och Barbro har både egna hästar och inackorderingar som går på bete hos dem på somrarna. Det är allt från avelsston med föl till unghästar i olika åldrar.

– Man har stort ansvar när man har hästar på beten. Om en häst inte får komma fram och dricka vatten till exempel kan det ju bli förödande, säger Dag.

Släpp samtidigt
Dag hävdar att det är särskilt viktigt med unghästar att utsläppet sker samtidigt med alla hästar som ska gå tillsammans. Speciellt då på hingstbeten.

– Ettåriga hästar ska släppas samtidigt, oavsett om det är ston eller hingstar, men speciellt om det är hingstar. De gör upp rangordningen direkt. Släpper man någon häst senare, om det så bara är ett par dagar, blir de ofta utsatta och utstötta. En sådan häst får inte komma med i flocken utan kan bli bortjagad utav de andra, menar Dag.

Unghästar ska helst gå i flock med andra jämnåriga unghästar av samma kön. Man kan också blanda hingstar och valacker.

– Tvåårsvalacker och ettårshingstar går ofta bra ihop.

Naturligt flockbeteende
När det gäller äldre avelsston är det inte lika viktigt att alla hästar släpps ut på samma gång. Många gånger kommer det ston till stuteriet som släpps ut med de andra. Likaså tas en del ston hem från betet under säsongen. Det brukar inte vålla några problem.

– Flockbeteendet finns ju där naturligt. Det märker man när man släpper ut och tar in hästar i flocken. De anpassar sig direkt. Jag tycker det är så fascinerande att iaktta hur hästarna uppför sig när de får vara sig själva.

Stuteriets avelshingstar får dock inte gå på något bete under sommaren, även om de får vara ute ändå.

– Det är för stora värden om det händer något. Det händer mer med stora hästar om de ryker ihop, det blir större skador. Men jag har tidigare haft en ponnyhingst som gick ihop med ponnyston. De var som en liten familj.

Tillräckligt med bete
Dag ser alltid efter att hästarna har tillräckligt med mat under hela betet. Om ett bete börjar ta slut kan han byta bete. Fram mot slutet av sommaren stödfodrar de efter behov.

– Man måste stödfodra framåt hösten när betet börjar minska. Man måste stödutfodra i tid, hästar får inte börja gå ner i hull.

En annan viktig aspekt är att hästarna får i sig tillräckligt med näring under betesperioden.

– Vi har väldigt kalkrikt här. Vi har tagit prover på marken. Har dessutom saltsten och mineralsten som hästarna kan ta av som de vill, berättar Dag.

– Många konstgödslar sina beten för att få mer värden, men det gör inte vi. Vi gödslar bara åkrar som vi tar spannmål ifrån. Det är viktigt att det finns ordentligt med näring i gräset och att det också växer ordentligt.

Växla beten
– Vi hade kor här förut och det var väldigt bra då vi kunde växla beten. De har ju olika parasiter. Växelbete är ju det naturliga när djuren går i inhägnader. Det är ju för att de går i inhägnader och inte i frihet som vi fått detta med parasiter.  Det kan ju vara lätt att säga att man ska växla med någon bondgranne, men det kan ju vara svårare att genomföra.

Behöver ingen långvila
Veterinär och professor Arne Lindholm på Mälaren Hästklinik i Sigtuna har många goda råd inför betessäsongen.

– Många hästägare låter hästarna får lång vila under sommaren för att sedan sätta igång dem igen framåt hösten. Men egentligen är hästarna inte i något större behov av vila då menar Arne.

– Sommaren är den bästa tiden att rida på. Det är klart att när man själv har semester kan man låta hästen vila. Men helst inte mer än tre veckor. Det mår den bäst utav. Bete får den ju ändå om den går i gräshage om dagarna, tycker Arne.

Djurskyddslagen
Oavsett om hästen står på stall eller går på bete finns det olika regler enligt djurskyddslagen som måste följas för deras bästa.

– Enligt djurskyddslagen ska hästar och andra djur ha tillgång till skydd från väder och vind, en tät skog, en lada, ett vindskydd eller möjlighet att tas in vid dåligt väder. Sedan ska de ha daglig tillsyn för det kan hända så mycket med staket och skador. Eltråd kan ge mycket fula skador i benet om hästen fastnar. Hästen kan ramla på stenar, slå sig, få sår som måste tas om hand. Så daglig tillsyn är viktig! menar Arne.

– Hästar som är i hög kondition när de släpps ut kan ju springa för mycket i hagen och göra sig illa för det. Man kan ju inte bara släppa ut dem. Måste även se hur hästarna går ihop med varandra. Ha inte för stora åldersgruppsskillnader.

Se upp för sjukdomar
Även på betet utsätts hästen för risken att dabbas av olika sjukdomar. En av de vanligaste är fång.

– Framförallt ponnyer kan vara känsliga för fång, varnar Arne.

Hästar som disponerar för att få fång ska inte vistas på kraftiga näringsrika beten med exempelvis mycket klöver. Det är då lämpligt till sådana hästar att dela av skogspartier där det inte växer lika mycket.

På vissa delar av landet är det mycket fästingar som via blodet för smitta vidare till hästarna. För att upptäcka fästingar måste man känna igenom hästen med fingrarna i hårremmen varje dag.

– Är det mycket fästingar i farten finns det risk för borelia- och elichiainfektioner.

Glöm inte bort hovarna
Hovarna måste ses om även på sommaren. Det kan vara bra att kontrollera om hovslagaren tar semester och vem man kan vända sig till under semestertider. Annars kanske man står där utan hovslagare en hel månad.

– Hovarna måste ju verkas precis som vanligt. Ta gärna bort bakskorna när hästen ska gå ihop med andra hästar, tycker Arne.

Anpassa fodret
– Så ska de ha tillgång till vatten. Det är viktigt, säger Arne.

– Är det dåligt med bete kan de tappa i hull och behöva stödfodras. Arbetas de samtidigt som de går på bete får man ge dem energirikt foder så att de kan arbeta ordenligt.

Många hästar som går på bete får stora magar av allt gräs de ätit. Så när de tas in får man spänna ut sadelgjorden flera hål.

– Nackdelen med att ha hästar på ett kraftigt bete en månad är att de blir så tjocka och feta. Så tar det tid sedan att sätta igång dem igen.

Jens Fredricson: ”Det svåra är inte att hitta en bra unghäst utan att utbilda en unghäst bra!”

av Eva Eternell

Det är viktigt att ge den unga hästen en bra grundutbildning. Det krävs kunskap och mycket arbete. Men lägger man en bra grund har man något att bygga vidare på för att en dag nå upp till de stora målen.

Jag följde med Jens Fredricson till en clinic på Såstaholm för unghästar som ska utbildas med mål att bli goda hopphästar. Clinicen började med att en av deltagarna; Anna Fyrberg fick visa ett 2-årigt sto e. Quite Easy som tillhör familjen.

– Vad kan man göra med en 2-åring? Jo man kan leda den, lasta den och komma hit. Men man ska inte hoppa den så mycket och inte högre än knähöjd. Den får hoppa om den vill. Den ska få en trevlig upplevelse och tycka det är kul att hoppa, börjar Jens.

– Om en 2-åring hoppar bra eller dåligt är svårt att säga. Det kan vara jättebra hästar men att de är väldigt okoncentrerade.  Det gäller att inte stressa på utan ta det lugnt.

Anna får leda hästen några gånger först runt ridhuset och över ett par bommar innan de släpper den.

– Hästar har en stark och en svag sida. Kan man tänka på att på ett unghästtest kan en häst hoppa 2 poäng bättre i det varv den har sin starka sida.

– En tvååring som inte vill hoppa, den travar runt lite och är inte särskilt begeistrad, den ska inte hoppa den dagen. En 2-åring ska komma in, bocka, busa, ta sig an hindret och tycka det är skitkul. Hoppa hindret två gånger och sedan är det bra. Den blir framförallt mentalt trött. Man ska aldrig jaga dem över utan alltid motivera dem.

Anna Fyrberg får fortsätta ta ytterligare en av familjens hästar, ett 3-årigt sto e. Cortez.

– Det finns en mängd bra hästar idag. Det svåra är inte att hitta en bra unghäst utan att utbilda en unghäst bra!

Också den hästen får Anna leda över bommarna innan den får hoppa själv.

– Man vill få hästen att slappna av, för en spänd häst kan vi inte se hoppningen på.

Så tas det 4-åriga stoet Quie B, e. Quidam de Revel, in i ridhuset och Jens sitter själv upp i sadeln.

– Det här är en häst som mamma och pappa har fött upp. Pappa har ridit in den själv och jag har aldrig suttit upp förut.

– När man rider unghästar händer det att man ramlar av. Det får man räkna med, annars sitter man och rider defensivt. Ett bra hjälpmedel är en halsrem, tycker Jens och ser till att hästen får en sådan på sig.

– Om jag tappar balansen och drar i tygeln, vad händer då med förtroendet hos hästen?, ställer Jens som en ledande fråga och svarar själv:
– Så ta i remmen eller i manen istället.

– Det jag tänker lägga fokus på här är det gymnastiserande arbetet, vilken man kan kalla dressyr.

Jens pratar mycket om att hästar en svag och en stark sida, och hur detta påverkar arbetet.

– Den sidan häst är mjuk i är hästens svagaste sida. Den sida hästen går emot är den starka sidan.

– Det står i Arméns Ridinstruktion att när hästen går på tygeln ska ”hästen oavlåtligen vara i framåtbjudning, eftergiven i mun, nacke och hals, god ryggverkan, aktiva bakben”.

Den grundläggande gymnastiseringen är inte så lätt.

– Den kräver känsla.

Det är viktigt att ryttare rätt använder sina vikthjälper.

– Vikthjälpen är nummer ett! Om jag tar tillbaka yttre axeln hamnar mitt yttre sittben mitt i sadeln och hästen vänder därmed inåt. Om jag tar ett ledande tygeltag blir hästen tvungen att lägga tyngden på sitt inre bakben, och det blir jobbigt tycker den.

– När man börjar skola den unga hästen är vikthjälperna A och O. Tyglarna vet hästen inte vad det är, men vikthjälperna vet alla hästar vad det är. Precis som i lumpen när man skulle packa ryggsäck, så packar man inte så allt tungt ligger på ena sidan eller högt upp.

Jens demonstrerar genom att rida hästen på en volt enbart på vikthjälperna.

– Så lägger man till ytterskänkel och ledande innertygel när man vänder hästen. Då är det viktigt att jag har god kroppsuppfattning så jag inte sitter och lutar mig utåt när jag ska svänga.

Vissa exteriöra saker kräver en skicklig ryttare som gör grundridningen, en häst som släpar bakbenen efter sig till exempel. En häst som rör sig bra och är lätt att samarbeta med är lättare för en vanlig amatörryttare att utbilda och komma någon vart med.
Jens tycker det är viktigt att hästarna gymnastiseras och inte smiter undan arbetet:

– Då kan vi rida här i tio år utan att bli ett dugg bättre.

Jens jobbar mycket på att hästen ska bli lika stark i båda sidorna. Att den inte ska få sätta över ryttaren till ena sidan för att avlasta sin svaga sida.

– En del hästar är så sneda att man får klättra som en liten apa på dem för att få dem på rätt ställe. Var otroligt noga med vikthjälperna hela tiden.

Jens visar också hur viktigt det är att alltid ge eftergift.

– Så fort jag gjort halt måste jag lätta på handen så jag inte sitter och drar. Så rider jag fram för skänkeln.

Så börjar Jens påverka hästen mer genom att korta steget och länga ut det igen. Så ger han efter, alltid, och mjuknar.

– Helst ska hästen börja söka huvudet framåt, neråt. Förr sa man att man förstör den unga hästens skritt om man rider den på tygeln, men det är om jag är stum i handen och drar.

De flesta unghästar har fin mun men många blir förstörda av att ha ryttare som sitter och drar i dem.

– När man har kortat steget så vill hästen ofta själv sträcka ut, stretcha, halsen framåt-nedåt. Det här är grunden till att hitta överlinjen. En häst som blir stum i ryggen blir aldrig en bra hopphäst, som ju måste vara elastisk i ryggen.

– Locka fram bjudningen i hästen. Bjudning och springa fort framåt är inte alls samma sak, hästen ska bjuda framåt i båda tyglarna. Övningar för att hitta det här kan vara att trava över cavaletti eller trava långsamt i uppförsbacke.

De primära musklerna för att bygga upp överlinjen är den långa ryggmuskeln samt magmuskeln.

– Jag sitter väldigt upprätt för att hästen ska lägga mer vikt på bakdelen. Man ska inte luta sig framåt och dra i tyglarna.

För att kontrollera: Är det här bra eller dåligt? – Släpp tyglarna och springer hästen iväg är det dåligt, går hästen kvar är det bra.

– Ju längre hals utan att hästen springer iväg, desto bättre är det. Ifall hästen är i balans, har självbärighet som man säger, kollar jag genom att ge hästen tygeln.

Jens gjorde så detta i trav, sedan i galopp.

– Hästen ska söka ett stöd långt fram med nosen. Gör han inte det får man göra en halvhalt, lägga till skänkel fram till handen. Detta är jättebra träning för ryggmuskulaturen.

– Så bygger man på det här, så hästen blir starkare och starkare. Gör man det här rätt hela vägen, så blir en bra stammad häst en bra hopphäst upp till svår klass. Men vad ser man inte idag titt som tätt, felaktigt använda gramantyglar.

Jens tycker att skänkelvikning är en utmärkt övning:

– Då rubbar vi hästens balans vilket är väldigt lösgörande.

– Börja flytta hästen med vikten, led hästen åt vänster, trampa i stigbygeln åt vänster och lägg till höger skänkel.

Ex på övning: rid in på kvartslinjen, skänkelvikning tillbaka till spåret.

– Hästen får inte använda ryttarens hand för att hitta balansen. Hästen ska vara självbärande. Hela tiden ska man ha hästen framför sig.

– Många unghästar har fin mun men blir förstörda av att ha ryttare som sitter och drar i dem.

– Det allra viktigaste är att man inte drar hästen bakåt med tygeln. När hästen ligger på, flytta den i sidled, så kan du rida igen. Så får du den självbärig.

– Om ryttaren drar hästen utan att den är eftergiven belastar man knäleden, den svagaste leden i bakdelen. Hästen kan bli halt och måste åka till veterinären.

Sedan får vi se Jens rida en 6-åring. Han rider lite kortare steg med den hästen och sedan länger han den och försöker få hästen att söka framåt- neråt.

– Är hästarna utbildade i ett sådant här system behöver man bara krama, stänga fingrarna, möta upp med skänklarna, så kommer ryggen. Så tycker hästen det är skönt att sträcka huvudet framåt-nedåt sedan.

– En häst som är utbildad på detta sätt rider man inte sönder. Egentligen skulle försäkringsbolagen tänka på det. Tänk så mycket veterinärer som får behandla dåligt ridna hästar! Då är det roligare att vara ridlärare för då kan man ju påverka, tycker Jens.

– En 6-åring ska vara så utbildad att den är rätt rakriktad, men det är något som man får jobba med hela tiden.

– Jag börjar aldrig med att tänka på var hästen har huvudet. Det är helt ointressant, utan jag jobbar på att hästen ska komma igång med sin rygg och sina bakben så får hästen hålla huvudet var den vill till en början.

– Om hästen frustar och släpper på spänningar är det ett gott tecken.

Man ska locka fram bakdelen under hästen.

– Börjar hästen springa iväg så måste jag hämta hem bakbenen igen. Hitta bakbenen genom halvhalter, då kommer självbärigheten och så mjuknar man i handen. Annars blir det bara att man sitter och drar.

I hoppning är det viktigt att hästen hittar självbärigheten.

– Jag tänker trampa i innerstigbygeln och inte hjälpa henne utan bjuda henne att själv hitta balansen. Det är så nyttigt för henne, säger Jens och galopperar runt med vikten i innerstigbygeln.

När hästen har hittat sin balans kan man börja hoppa.

– Vad gör de flesta ryttarna när hästen börjar springa? – Drar den i munnen!
– När hon blir lång, vad gör jag då? Jo sätter bakbenen på plats genom att driva, inte genom att dra!

Så rev stoet ganska så grovt på ett hinder, då vände Jens och hoppade om det samma:

– Då red jag på och gav henne full frihet igen. Hon är  tillräckligt rädd om sig för att inte göra om misstaget, men tillräckligt modig att hoppa igen.

”Ryttarens högt uppsatta mål kan ej påskynda hästens gång” 

– Hoppning är väldigt mycket mentalitet. Har du ingen hoppmentalitet är det ingen hopphäst.

En bra stam, bra grundridning, vad är det som avgör om det blir en riktigt bra vinnarhäst?:
Mentaliteten, att de är fighters!

Av Eva Eternell Hagen

Vill du veta mer om Jens Fredricon eller få kontakt med honom kan du göra det via Tränarportalen.com

Hej Ann//Eva

av Eva Eternell

    Hej Ann Jakobsson,
Tack för din omtanke angående fölet. Jo: jag har fått en fölbox på en privat gård där det inte finns en massa tävlingshästar. Ägaren föder själv upp unghästar. Allt finns där som du tar upp. Just därför sade jag upp Waggies box på Lennartsnäs redan i höstas till den 1 april.
Kunskap om föl/unghästar har jag. Bodde och jobbade på stuteri under flera år. Dessutom har jag utbildning i Hästkunskap på Strömsholm, där det ingår foderlära mm. Jag tar ofta hand om andras unghästar och jag har haft egen/egna hästar i många år nu. Så detta är ett väl genomtänkt beslut =)

Taggar föl, unghästar

Webb-TV Bruksprovet Online: Exteriörbedömning i morgon

av Eva Eternell

* Gångartsproven för 4- och 5-åringarna vid bruksprovet är klara. Måndag är det exteriörbedömning för de åldersklasserna.
* Edward Gal har lämnat återbud och ersätts av Mattias Jansson.
* Onlineresultat, omdömen, blogg, vad hände hingsten och mycket, mycket mer får du här.
* Se även bilder på alla 4- och 5-åringar här.
* Det blir webbtevesändning torsdag-söndag, men i ett nytt format – Equvisionen!

Allt hittar du på hastmagazinet.com

Sida 1 av 1
  • Tjänstgörande sportredaktör: Jesper Thedéen
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lotta Folcker
  • Stf ansvarig utgivare: Martin Schori
  • Redaktionschef: Karin Schmidt
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB