Sverige är ett av världens hästtätaste länder och genom allemansrätten har vi en unik tillgång till naturen. Men med den följer också ansvar och skyldigheter. Några är särskilt viktiga att känna till för alla som vistas i naturen till häst.

– Det är lätt att ta för givet att vi får rida och köra överallt, men riktigt så är det inte. Vi vill öka kunskapen om vad som gäller hos alla dem som rider i skog och mark. Ju mer ryttarna vet om sina rättigheter och skyldigheter desto större hänsyn kan de ta. Det handlar både om omvärldens acceptans för ryttare i natur och jordbruksmark och ryttarnas respekt för markägare och alla som vistas i naturen, säger Camilla Linder, hästansvarig på LRF.

Enligt Allemansrätten får man färdas på annans mark och uppehålla sig på den under kortare tider utan ägarens samtycke. Men man får inte orsaka skador eller problem för markägaren. Under våren är marken mycket känslig för påverkan och slitage och man måste vara extra aktsam. En häst som väger mellan 400 och 800 kilo, kan göra mycket skada på blött och mjukt underlag. Den som skadar marken kan bli skyldig att betala skadestånd.

Fem enkla ”Kom-ihåg”:
* Man får rida på i stort sett alla vägar. Prata med markägaren först om vägen är privat, skogsbilsväg eller enskild grusväg. Kommunen vet vem som äger marken.
* Var försiktig med att rida på vägrenen eller nära dikeskanten.
* Rid inte på mjuka stigar, vandringsleder, motionsspår, skidspår, planteringar eller åkermark.
* Rid inte på gång- eller cykelbanor.
* Finns det ridväg, rid på den.

Här är det fritt fram:
• Allmän väg
• Kommunal/statlig väg
• Enskild väg (med statsbidrag)
Här bör du fråga först:
• Skogsbilväg
• Ägoväg/privat väg
• Enskild (grus)väg
Här ska du inte rida:
• Mjuka stigar
• Vandringsleder
• Planteringar/åkermark
• Tomter
• Uppmärkta skidspår och motionsspår

(Info från LRF)

Foto: LUNDHOLM, VOGEL-RÖDIN

Har under flera veckor haft Robert Brobergs melodi ”Det som göms i snö kommer upp i tö. Pling, pling.. Liten fågel hittar gammal frö.. Pling, pling…”
Såg honom förresten på TV för lite sedan. Jag är väl ingen stor TV-tittare direkt men då jag hörde att han skulle vara med så kollade jag. På 90-talet hade han och jag kontakt. Jag, Martin och Mattias var hemma hos honom i hans ”Blå Huset” i Sundbyberg. Sedan kom hans dåvarande fru/sambo med dotter och fick rida på min dåvarande häst Shades of Peace.
Den mannen: det är en äkta konstnär!! Han hade målat trappräckena polkagrisrandiga och precis ALLT var i blått. Därav namnet det ”Blå Huset”. Vilken inspiration jag fick! Det var verkligen kul att se honom igen, även om det bara var på TV.
Hursomhelst så börjar hans sång stämma in mer än väl nu. Man ser hur allt från hundskitar till cigarettfimpar tinar upp i varje gathörn. Det är bara en tidsfråga innan snön försvinner – även om det känns som en evighet efter denna vinter -. Jag kan dock glädja mig med att jag får spolspilta till mina hästar nästa vecka. Lagom innan leran gör entré =)

Eva

 
   Fick denna vårhälsning från Waggie skickad av Lene på Penarpsgården. Visar hur Waggie går och betar om dagarna =) =) Va härligt att hon har det så bra!
    Jag kunde inte ha gjort det bättre själv, bokstavligt talat. Men det är ju inte alltid så lätt heller när man måste vara inhyrd och inte har egen gård. Lene kan ju göra som hon vill…
    Men jag känner mig väldigt lättad över den fölbox hon kommer att få i nya stallet. Hagbyholm är verkligen det bästa jag kan få till henne sedan hos Karin Lindbergson. Där finns allt och Karin har de bästa referenser man kan få.
    Hagbyholm ligger vackert vid vattnet i Sigtuna. Alla hagar har rejäla trästaket (inte bara en tunn tråd som en del hyresvärdar har), nytt fint ridhus, trav- och galoppbana, vacker natur att rida i och inte minst ordning och reda. Ja. Allt är perfekt faktiskt, förutom den detaljen att det är Karins gård. (= Jag är SÅ AVUNDSJUK)
    Ändå gnager oron i mig och jag kan inte koppla av. Bränd efter förra fölet hon mista 2002. Just nu sitter jag och jobbar med en artikel om vaccinering där jag skriver om abortvirus också. Det är fullt möjligt att det var det som var orsaken då. 2001 var ett riktigt abortvirusår och jag hade visserligen vaccinerat henne. Men vaccinet är inte fullgott skydd. Jag körde in det döda fölet till Ultuna och lät obducera det. Men jag visste inte att man måste ha med moderkakan så den mockades ut på gödselstacken när vi gjorde rent boxen.
    Av alla människor här i världen var det faktiskt Lill Lindfors som kom och hjälpte mig skura hennes blodiga box mitt i natten. Lill tog också hand om det döda fölet åt mig över natten så inga djur skulle kunna komma åt det. Lill är en människa med fötterna på jorden! Mer rejäl och härlig person får man leta efter. Hon är helt underbar.

Tog lite bilder på hundvaplarna Oliver och Gizmo när de leker i trädgården:

Oliver i stenpartiet

Gizmo på översta trappsteget

Bus!

Som små hingstar på bete.

Nä. Men…

Det blev inga nya världscuppoäng för Helena Lundbäck i Scandinavium, men norrköpingstjejen hoppas fortfarande att hennes tidigare resultat ska ta henne till Las Vegas i vår.

– Jag räknar med att mina poäng ska räcka till en plats bland de 17 som får åka, säger Helena.

Läs intervjun i Folkbladet