I går körde hustrun Birgitta hem från hemmanet längst upp i Ångermanland.
Först skulle hon köra hem i fredags, men det blev snöoväder. Så resan blev uppskjuten ett dygn. Skönt. I synnerhet som svärdottern Ida och sonsonen Valle, 1 år var med. (Ni börjar känna familjen nu.)

Nu till väglagsrapporten: Hustrun hade redan kört 55 mil från Luleå till hemmanet på värsta svartisen, med ett tunt förrädiskt lager nysnö ovanpå. Det var halt nog med dubbarna Utan dubb hade hon väl inte varit framme än.

Och sen i går: Bästa vintervädret med riktigt halt vinterväglag 30 mil från hemmanet till Sundsvall.
Perfekt med dubbdäck. Men utan? Nej, jag släpper inte iväg familjen utan dubb.