Här i Sverige är vi inte vana med masskrockar. När tre eller fyra krockar blir det en förstasida. Fem blir en löpsedel.

Men det räcker att åka till Tyskland för att uppleva krockar med tjogtals, eller ibland hundratals bilar inblandade.
Oftast i samband med dimma eller underkylt regn. När sikten eller greppet plötsligt blir noll.

Men det räcker ju inte med det. Det måste ju finnas massor av bilar också. Bilar som färdas i hög hastighet och med korta mellanrum.

Med förare som kopplar av. Som tar det lugnt. Som funderar på annat.
Som sysslar med allt annat än aktiv bilkörning.

Då är olyckan nära.

Vi som kör bil i Sverige är inte bättre bilförare än tyskar och amerikaner. Men vi är inte så många.
Då blir det också glesare mellan olyckorna. Och färre bilar bucklas när det väl smäller.

Jag har klarat mig med en hårsmån från att köra in i bilen framför vid en masskrock på autobahn. Och varit tokskärrad för att bli påkörd bakifrån när jag väl fått stopp.

Och för drygt tio år sedan bländades jag av gryningssolen efter ett backkrön på E4 söder om Härnösand. Tre bilar framför mig körde rätt in i solen – och körde utan att se någonting alls in i varandra, och sen ut i diket. Då var det också nära ögat.

Och för bara ett par veckor sedan höll jag på att krocka på E4 vid Salem där någon byråkrat sänkt hastigheten till 90 vid trafikplatsen och där det smäller ett par gånger i veckan när folk ”utan anledning” bromsar in från 110.

Där blir det inga masskrockar, och inga löpsedlar eller ens förstasidor.
Men det skulle inte behöva smälla alls.

Men jag har också krockat i dålig sikt. För att jag inte tog bilkörningen på tillräckligt allvar.
Jag mötte en timmerbil som drog upp en massa snörök och brydde mig inte om att sakta ner.
Då smällde det. En bil gömde sig i snöröken.
Vi hade tur, båda två. Men det hade kunnat sluta riktigt illa.

Trafikflöden är sårbara saker. Som inte tål för mycket störningar.
Inte från dålig sikt. Inte från snorhalka. Inte från klåfingriga byråkrater.
Och framförallt tål trafiken inte slarviga förare.