NTF konstaterar att antalet dödsolyckor minskar något på vägarna, jämfört med i fjol, men att mötesolyckorna på 90-vägar står för nära 40 procent av olyckorna.

Därför vill NTF sänka hastigheten på 90-vägarna.

Jag undrar: Vilken analys har NTF gjort? Hur vet man att sänkt hastighet är rätt botemedel?

Jag påstår: NTF har inte en susning!

Jag har granskat flera av olyckorna som skedde förra året, och läst NTF:s ofta helt felaktiga påståenden om hastighet, omständigheter, vägens och vägkanternas beskaffenhet och så vidare.

Om vi ska sänka hastigheterna måste vi först veta att den som orsakade olyckan körde fortare än den föreslagna nya hastigheten. Vi måste också veta om föraren vid olyckstillfället verkligen körde bil, eller om något annat upptog hans uppmärksamhet.
Vi måste veta om föraren var en person som verkligen ville köra ansvarsfullt, eller om han kanske gjorde en chansartad omkörning.
Och vi måste veta om han kanske var en självmördare.
Ja, vad hade bilen för däck? Sommardäck i aprilvädret? (Eller dubblösa vinterdäck mitt i sommaren? Det är inte bättre.)

Vi kan inte varje gång vi får olycksstatistiken från Vägverket kräva sänkt hastighet.
Dessutom – nu är det så få olyckor att slumpen spelar stor roll för om det råkar bli tio eller 20 döda under en period.