Jag jag är värd att åka dit.
Fast vädret är så där (spelar ju ingen roll, vi är inne i mässhallarna hela tiden) och heltäckningsmattan på hotellrummet luktar fotsvett (eller om det är något ännu värre) så är det alltid lika roligt att vara här.

Doften av dieelavgaser och hundskit, bilisterna som tränger sig lika ogenerat som vanligt, bstron på hörnet med en blodig köttbit.

De eleganta damerna och herrarna (hur gör de för att halsduken inte ska ramla av?)

Eiffeltornet som plötsligt dyker upp mellan husraderna.

Underbart.
Men nu blir det ett varv till på mässan, och sen om ett par timmar –  raka vägen ut till flyget och hemma på Arlanda vid halv elva i kväll.