”Best Mexican food in town”, så säger alla om Vasquez i Uvalde.
Krogen ligger på väg 90, en kilometer söder om korsningen mitt i stan.

Enrique slår sig ner vid vårt bord. Vi sitter tysta. Förstummade. Han berättar.
Mest om sin tid i Koreakriget.
Om hur han betraktades som galen när han helt utan dödsfruktan rusade in bland fienden.
Och hur han befordrades till sergeant. För sitt mod och sin tapperhet.

Nej. Han skadades inte. Han klarade sig helskinnad. Även mentalt. Säger han.

Fast kanske ändå inte helt. ”I was a bad guy. Very bad. BAD” Säger han och ögonen lyser.
”I killed many coreans and chineses. and cut their noses, ears and tungues…”

Jo då. Best mexican food in town. Det stämmer.

Och bilder på George W Bush och Condoleza Rice, vänner i familjen, och andra politiker som vi inte känner till, och en som var på månen och en världsmästare.

Ett par reser sig från bordet brevid. De är ranchägare och har massor av kossor utanför stan och framförallt runt omkring Continentals testbana där vi testar sommardäck.
Han är gammal fotbollspelare, en jätte, hon ser yngre ut, och bjuder oss till stans Country Club i morgon. Man måste vara medlem, men vi får komma som hennes gäster.

Klart vi ska dit.
Och sen till Lone Star som är en danslada alldeles bortom Uvaldes Guns and Liquor store. (Just det, vapen och sprit-butiken.)  Ett lokalt country-band spelar.

Texas visar sina bästa sidor.