Det var märkligt att fotografen Lasse Allard och jag, som bokat biljetten från Houston i Texas till New York för länge sedan, inte fick platserna brevid varandra.

Men min nye granne i sätet var en trevlig karl. I min egen ålder. Grymt allmänbildad.
Antropolog, med Mellanamerika som specialitet.
Honduras, Nicaragua och Guatemala.

Vi pratade om allt som har med Mellanamerika att göra, om motsättningarna mellan latinos och indianer.
Och jag undrade vem som betalade hans resor till indianbyarna.
Universitetet i Vermont, där jag är lärare, sa han.

Hmm…

Sen pratade vi om mig. Om mina resor runt om i världen. Vad jag tycker om USA och Texas, vad jag brukar göra i Nordafrika och varför jag har problem i immigrationen.

Och så råkade jag se hans flygbiljett ”David Stoll”. Och frågade om han var tyskättling. Och sen pratade vi om hans förfäder från Schwarzwald.

Jag berättade om när samtliga polisstyrkor i Virginia jagade mig för att jag kissat mot ett träd intill en liten landsväg i obygden och han berättade att han är demokrat.
Och han sa att han varit i Norge, men inte i Sverige, och att han kände en del svenska journalister.

Ja, flygtiden på tre timmar räckte inte för allt vi hade att prata om.

När jag googlar på honom ser jag att han är misstänkt CIA-agent.

Tja, varför inte. Pusselbitarna passar in.
Trevlig, prydlig universitetslärare. Det perfekta kamouflaget.

Får se vem jag hamnar brevid nästa gång jag flyger i USA.