Fram till veckoslutet var den tyska bilklubben ADAC det finaste, renaste, ärligaste och mest uppriktiga man kunde tänka sig. Världens främsta bilklubb.

Tyskland har 80 miljoner invånare. 19 miljoner av dem är med i bilklubben. De läser biltidningen Motorwelt, får hjälp med bärgning när bilen stannar vid vägkanten, får juridisk hjälp mot verkstäder och handlare och de är med och röstar om årets bil-utmärkelsen ”Den gula ängeln”.

Förra året röstade nära 300 000 av medlemmarna fram sin favoritbil.

Fast, kanske inte. För någon visselblåsare inom organisationen tipsade tyska dagstidningen Süddeutsche Zeitung om att någonting inte stämde. Inte stämde alls.

Det visade sig att det inte alls var 34 000 medlemmar som röstat på vinnaren VW Golf. Utan 3 400. En tiondel.

Ja, det visade sig att det inte alls var 300 000 som skickat in sin röst, utan en bråkdel. Och att många röster kom från samma ställe.

Fusk från början till slut.

Varför? Jo, för att ADAC har blivit en makthungrig lobbyorganisation för tysk bilindustri, skriver nu tyska medier. 76 000 medlemmar som röstar räcker inte för att spegla ”folkets röst”, därför fuskar man med röstsiffrorna. Men det är inte nog. Nu skriver medierna att ADAC alltid gynnar tysk bilindustri. Inte bara i folkets omröstning. Utan även i testerna i biltidningen Motorwelt.

Och – nu ifrågasätts också den statistik som ADAC sammanställer varje år där man anger hur många bilar av olika fabrikat som blivit stående längs vägkanten och som fått bärgning. Där är alltid tyska bilar extra tillförlitliga.

Men vem kan i dag lita på statistiken?

Ingen!

Flera höga chefer har redan lämnat sina befattningar och den nya miljardkontorsbyggnaden i München. Och fler chefer lär få sparken eller hoppa av självmant.

Och sen kommer avhoppen bland medlemmarna, medlemmar som varit med sedan de fick körkort, som nästan ärvt medlemskapet från sina föräldrar. Ingen tror att ADAC kommer att få behålla sina 19 miljoner medlemmar.

I går var ADAC gud. I dag är det ingen som litar på bilklubben längre.