Sverige står för 0,2 procent av koldioxidutsläppen i världen.
Om vi skaffar snålare bilar. Eller bilar med alternativa drivmedel. eller slutar köra helt så märks det inte, globalt sett.

Vi späker oss till ingen nytta. Annat än att det känns pedagogiskt riktigt.

Nu blir det ännu värre.
För i går presenterade indiska biljätten Tata (som håller på att köpa Jaguar och Land Rover av Ford) en bil för den indiska medelklassen.

Tata Nano ska kosta 16 000 kronor och efterfrågan är enorm.

Visserligen är bilen liten, och motorn ännu mindre. Men när det går tusen, eller tiotusen Tata Nano i Indien på en Volvo V70 i Sverige.
Då spelar våra ansträngningar mindre roll än ingenting.

Jo. Det är sant och bilårets första riktiga bil-scoop.

Saab visar en helt ny modell i Golfklassen senare i år. Och inte nog med det. Bilen blir en så kallad plug-in-hybrid där batterierna kan laddas i vägguttaget och – vilket är unikt – förbränningsmotorn i systemet drivs med etanol.

Aftonbladet avslöjade redan för flera år sedan att Saab ska bygga en helt ny och lite mindre modellserie i Trollhättan när 9-5 och 9-3 flyttar till tyska Rüsselsheim.

9-1 som bilen ska heta baseras på samma teknik som kommande Opel Astra och blir General Motors konkurrent till lyxbilar som Audi A3 och Volvo S40/V50.

Bilen, som självklart är en halvkombi, formgavs året av Brian Nesbitt som då var chefdesigner för GM Europe.

– Den läckraste bil jag ritat, säger Nesbitt till Bilbloggen.

Och nu kan Bilbloggen alltså avslöja att en konceptbil med plug-in-hybridteknik och etanolmotor ska visas vid bilsalongen i Genève i mars.

Och som om inte det räcker, ett avslöjande till: i höst får vi se den nya 9-5-modellen som börjar säljas tillsammans med 9-4X nästa år.
Bilen blir som Aftonbladet redan avslöjat större än dagens 9-5 och får en formgivning som sticker ut rejält.

Snacka om att GM vill få ordentlig fart på Saab.

Här i Sverige är vi inte vana med masskrockar. När tre eller fyra krockar blir det en förstasida. Fem blir en löpsedel.

Men det räcker att åka till Tyskland för att uppleva krockar med tjogtals, eller ibland hundratals bilar inblandade.
Oftast i samband med dimma eller underkylt regn. När sikten eller greppet plötsligt blir noll.

Men det räcker ju inte med det. Det måste ju finnas massor av bilar också. Bilar som färdas i hög hastighet och med korta mellanrum.

Med förare som kopplar av. Som tar det lugnt. Som funderar på annat.
Som sysslar med allt annat än aktiv bilkörning.

Då är olyckan nära.

Vi som kör bil i Sverige är inte bättre bilförare än tyskar och amerikaner. Men vi är inte så många.
Då blir det också glesare mellan olyckorna. Och färre bilar bucklas när det väl smäller.

Jag har klarat mig med en hårsmån från att köra in i bilen framför vid en masskrock på autobahn. Och varit tokskärrad för att bli påkörd bakifrån när jag väl fått stopp.

Och för drygt tio år sedan bländades jag av gryningssolen efter ett backkrön på E4 söder om Härnösand. Tre bilar framför mig körde rätt in i solen – och körde utan att se någonting alls in i varandra, och sen ut i diket. Då var det också nära ögat.

Och för bara ett par veckor sedan höll jag på att krocka på E4 vid Salem där någon byråkrat sänkt hastigheten till 90 vid trafikplatsen och där det smäller ett par gånger i veckan när folk ”utan anledning” bromsar in från 110.

Där blir det inga masskrockar, och inga löpsedlar eller ens förstasidor.
Men det skulle inte behöva smälla alls.

Men jag har också krockat i dålig sikt. För att jag inte tog bilkörningen på tillräckligt allvar.
Jag mötte en timmerbil som drog upp en massa snörök och brydde mig inte om att sakta ner.
Då smällde det. En bil gömde sig i snöröken.
Vi hade tur, båda två. Men det hade kunnat sluta riktigt illa.

Trafikflöden är sårbara saker. Som inte tål för mycket störningar.
Inte från dålig sikt. Inte från snorhalka. Inte från klåfingriga byråkrater.
Och framförallt tål trafiken inte slarviga förare.

• Omgörningen av 9-3 i somras visar att Saab blivit modigare, och att det ger utdelning syns i försäljningssiffrorna. 9-4X kommer inte att fega ur när produktionen väl är igång.

 • Bilen börjar säljas 2009 (samma år kommer även nya 9-5!)

• Självklart ska 9-4X säljas i hela världen, även i Sverige. Nu är det slut på pinsamheter som 9-2X och 9-7X som Saab inte vågade ta hem till Europa.

• Och en sak till, fast ni inte frågat än: Nej, 300-hästarsmotorn finns bara i konceptbilen. Produktionsbilen får 200 hk om den tankas med etanol.

Saabs egna pressbilder som läckt ut ett par dagar före officiella premiären i Detroit på söndag.

Vi är några stycken som fått tjuvtitta på Saabs nya stadsjeep 9-4X.
Och den ser bra ut!

Jo, riktigt ruggigt bra. Om bilen är lika bra att köra som att titta på kan den bli ett genombrott för lilla Saab. Framförallt i USA där små lyxbetonade stadsjeepar är på stark frammarsch, på bekostnad av de stora bränslemonstren.

Bilen ska inte byggas i Trollhättan. Utan i Mexiko.
Trist? Jo visst.
Men upp emot 80 procent ska säljas i USA och då är det inte fel att bygga på den amerikanska kontinenten och slippa problemen med att bygga för dyra kronor eller euro och sälja för billiga dollar.

När man står brevid nya 9-4X gör bilen trots allt intrycket av en stor bil. Det är snarare Volvo XC90-storlek än VW Tiguan. Jag skulle jämföra med nya Land Rover Freelander i storlek (som ju träffat mitt i prick och är en supersuccé!)

Midjelinjen är hög och känslan inne i bilen är aningen instängd, men det är ju så många vill ha det nuförtiden, enligt Audi-designens motto.

I framsätet är det Saab-känsla, men på ett lite amerikanskt vis.

Fronten är Saab 100 procent! Den som får en 9-4X i backspegeln behöver inte fundera många sekunder.

Saab har två konceptbilar. En som visar utsidan, med dörrar som inte går att öppna. En som visar interiören.

Om båda ska visas i Detroit vet jag inte.
Inte förrän på söndag.
Då får ni också veta.

Färjorna, eller kryssningsfartygen, på Östersjön är ett underskattat nöje.
Vi i arbetsför ålder rynkar på näsan och fnyser och tycker att båtarna är ett pensionärsnöje.
Och det är dom också. För att vi låtit det bli så.

I varje fall åkte Bil-redaktionen på 24-timmars konferensresa till Åland med Cinderella och varvade diskussioner om tidningen med öl, smörgåsbord, roulette, banditer och underhållning. Allt till grymt låga priser, om det inte som underhållningen, var helt gratis.

Cabaret-gruppen Shadows of Motown var grymt bra.
Men hur många vet att Motown är Motor Town Detroit?
Bilsalongen öppnar på söndag.
Och jag ska vara där.

(Fast allt kan ju inte vara bra på en båt med plats för 2 500 passagerare och 350 personer i personalen. Och här är undantaget:

Jag blev lite förvånad i lunchrestaurangen när jag bad att få min fläskfilé rosastekt och blev tillrättavisad av servitrisen.
”Nej, så steker man inte fläskfilé!”

Inte på Cinderella i alla fall. Där steks den sönder och serveras kruttorr.)

Nu har Bil-redaktionen parkerat bilarna.
Och tagit färjan till Finland. Eller Åland, kanske.
Men det spelar inte så stor roll. Vi ska inte kliva iland förrän vi är hemma igen.

För vi är på konferensresa och ska försöka förstå hur Bil-tidningen ska kunna bli ännu bättre.

(uppkopplingen på färjan är inte bra, men duger. Bloggen lever på sjön också.)

”Om folk tycker att dubbdæck borde førbjudas p.g.a att mænniskor andas in farliga partiklar och dør i førtid, varfør har då inte cigaretter førbjudits før længe sen? Dær behøvs ju inte ens något alternativ.”

Det är inte jag som skriver det. Utan Jan, antagligen en norrman, som kommentar till dubbdebatten.

Men jag instämmer: Förbjud tobaksrökning först, så kan vi diskutera dubbarna sen!

Och du Mats Gustafsson, dubbforskare på VTI. Vad säger du?
Visst låter cigg-förbudet som en vinn-vinn-lösning?

En Toyota Rav4, nyare modell, som låg före mig i Norrtälje i förmiddags kastade sig plötsligt och utan förvarning in på en tvärgata till vänster.

In till Bilprovningen.

Jag kunde ha talat om för honom direkt att det var bortkastade pengar. Trasig blinker!

Eller var det fel på föraren?
Och i så fall: Varför är det ingen som kollar. Och godkänner. Eller underkänner?

En förare som inte blinkar borde inte få inte köra förrän han fixat blinkerfingret.

Det uppstår alltid en mängd rykten i samband med svåra olyckor.
Den här gången började det med språkförbistringen när polisen pratade med den estniske långtradarföraren.
Polisen berättade och tidningarna skrev: Lastbilen blev omkörd av personbilen på en sträcka med omkörningsförbud. Bilen fick sladd och lastbilen körde på den. Sen hamnade båda i diket.

Men det handlade i verkligheten om en mötesolycka. Den estniske långtradarföraren var på väg norr ut, med sin alldeles nya lastbil, med nya fina vinterdäck. Anpassade för svensk vinter.

Vägen är gammal och farlig. Och olycksdagen är det fläckvis halka och bitvis är det snömodd i mittsträngen. Men det är inget problem för esten.

Trafiken norr ifrån är tät.

Bland hemvändarna på väg söderut kör en Volvo 855 kombi med tre personer ombord, tre personer från Stockholmstrakten.
Och ett par bilar bakom, deras kompisar i en annan bil.

Volvokombin har precis som långtradaren nya fina vinterdäck, fast med dubb.

Och det är inte halkan i kombination med dåliga däck som orsakar olyckan.
Polisen vet fortfarande inte vad som hände men bilen fick förmodligen inte sladd.
Den kom bara över på fel sida vägen.

Volvokombin mötte lastbilen front mot front.

Vi lär aldrig få veta varför.