Fick ett mejl som påminnelse om att all sand som sprids av snösvängen också bidrar till partikelbildningen. Jag har skrivit om det förut men nu tar vi det igen:

När bilar kör på sanden krossas den och mals till ett allt finare pulver och när det blir torrt på vägbanan dammar den finmalda sanden iväg.

En del partiklar är så små som ”PM10” och under, det vill säga nanopartiklar som kan tränga genom lungväggarna och in i blodomloppet när vi andas in dem.

Menar samhället allvar med att vi måste få ner halten PM10-partiklar kanske det skulle vara bra att sopa gator och vägar i tätorterna för att få bort sanden.

Nu har det varit torrt över en månad sen förra snöfallet, men sanden, den ligger fortfarande kvar.

Nej, Umeå universtitet har INTE visat att dubbdäck river upp farliga partiklar (kommentar # 99 Hasse).
Forskarna i Umeå har visat att små partiklar är farliga för hälsan, och beräknar att
1 800 personer dör i förtid. Ett par månader i förtid.
Men de flesta partiklarna kommer farande från skitig industri nere i Europa och från dieselavgaser.

Enligt forskaren Mats Gustafsson på VTI däremot, ÄR dubb-partiklarna många och farliga, medan hans kollega Kaarle Kupiainen på finska motsvarigheten VTT med sin forskning inte kan visa att dubbarna orsakar en markant ökning av partiklarna.

Och så länge vi vet att bara dubb greppar på is (sån is som i Skåne i går till exempel), så länge fortsätter jag att föreslå dubb.

Sen har du fel igen Hasse, man stannar, tyvärr, inte hemma för att bilen har fel däck. Det var bara att titta i dikena i Skåne i går…

Nej, det finns inget som heter ”Året-runt-däck” ( #96 Kaj Findell). Det pratas mycket om såna däck, och de finns faktiskt nere i Europa, och ibland slinker det in några i Sverige, genom oseriösa importörer. De här däcken är hyfsade på asfalt men usla på snö och is.
Men de däck som ofta går under den benämningen är vinterdäck utan dubb, alltså dubbfria vinterdäck.
Men de däcken är direkt olämpliga på sommaren, för de har så dålig stabilitet.
Och nej, det finns tyvärr ingen statistik på vad olycksbilar har för däck. Tyvärr.

Och nej igen till en tidigare kommentar: Dubbdäck är INTE sämre än dubbfria på asfalt. De är BÄTTRE med bättre stabilitet i sidled och kortare bromssträckor!

Nej, jag kräver INTE dubbdäck på lastbilar. Men VINTERDÄCK! I dag är det tillåtet att köra med helt nerslitna sommardäck, till och med sådana som kallas ”rulldäck” och som inte ens är lämpliga på draghjulen på torr väg.
Det kan inte vara i Nollvisionens anda.

Och nej en sista gång: Det var ingen polsk lastbil i Arbrå, utan en estnisk, och det var ingen omkörnings- utan en mötesolycka.
Men mer om det när jag vet mer.

”Det är rena pansar-isen. Saltet biter inte på den”, säger Skånepolisen som försöker reda upp röran efter närmare hundra halkolyckor under lördagen. Flera med personskador.

Och just nu försöker räddningstjänsten i Hälsingland att få bort den långtradare som lagt sig i diket över en personbil för att se om det går att rädda livet på några av dem som sitter fastklämda.

Jag undrar: Varför är det så tyst just i dag från dem som propagerar mot dubbdäck och mot vinterdäck på lastbilar?

Jag är helt övertygad om att de flesta som körde av vägen i Skåne i dag, kanske alla, körde på  vinteräck utan dubb.
Och ännu värre, många körde på den typ av dubblösa vinterdäck som konstruerats för hög fart på Autobahn, men inte alls för ishalka.

Och Vägverkets generaldirektör Ingemar Skogö sa i en radiodebatt med mig i samband med årets första vinterkaos att vinterdäck på lastbilar inte är ”lönsamt”.

Inte lönsamt för vem?

• Vi måste få en vinterdäckslag även för tung trafik.
• Vi måste få slut på de farliga och felaktiga påståendena att vinterdäck utan dubb är lika säkra som dubbdäck.
• Vi måste skärpa den nuvarande vinterdäcklagen, så att 4 mm mönsterdjup är ett minimum.
• Och – Vägverket måste förbättra snöröjningen. Visst spar verket pengar på att vänta med att skicka ut plogbilarna. Men vi måste tillbaka till den höga standard vi hade för några år sedan.
Säkerhet måste få kosta!

Jag blir stolt. Glad. Överraskad. Ibland rörd. Och helt överväldigad.
Så stolt över alla kommentarer ni skriver.

Kommentarerna är engagerade och kunniga. Fulla av konstruktiv kritik och klokhet.

När jag skrev om Tingvall och Nollvisionen här om dagen verkade det visserligen som om de de flesta av de första 25 kommentarerna skrivits på Vägverket. Och det kändes rätt ihåligt. Precis som innehållet i själva kommentarerna.

Men nu när många kommentarer verkar vara skrivna på ambulansstationer och brandkårer runt om i landet, av folk på räddningstjänsten mellan två utryckningar, då blir jag alldeles ofantligt glad.

För då fungerar Bilbloggen som den ska.
Som en katalysator för debatten.
Och ett forum för förändringsvilja.

Om ni fortsätter att kommentera,
fortsätter jag att blogga.

Ambulanspersonalen tar inga risker: Klagar en person på nacksmärtor efter en bilolycka klipper man upp biltaket för att få ut patienten utan att förvärra (den befarade) nack- eller ryggskadan.

Och det är ju inget stort problem, om bilen redan är demolerad i krocken, och ändå ska till skroten.

Då behöver man inte ens fundera på saken.

Men när en förbipasserande bilist stannar vid en olycksplats, låter två passagerare sätta sig i bilen för att värma sig tills ambulansen kommer.
Då måste man fundera en gång till.

Då räcker det inte att en person (som alldeles nyss kunde kliva in i bilen utan problem) plötsligt klagar på nacksmärtor för att klippa upp biltaket.

I många länder undviker bilister att stanna och hjälpa till vid olyckor, för att slippa bli inblandade. Kanske i värsta fall bli beskyllda för att ha orsakat olyckan.

Vill vi har det så i Sverige?
NEJ!

Därför måste räddningstjänsten sluta med sina rutinartade bilskotningar.

• För ett år sedan var det en hygglig taxiförare i Piteå som fick sin nya bil uppklippt och förstörd för att han upplät droskan som värmestuga efter en bilolycka.
• Nu en ung grabb i Sundsvall.

Och försäkringen täcker INTE skadorna! Bilarna var ju inte inblandade i krocken!!!

Visst, räddningstjänsten gör en mängd avvägningar, bedömningar och prioriteringar under extrem stress på olycksplatserna.

Men om en här utvecklingen fortsätter, och förbipasserande inte vågar stanna och hjälpa till. Då är knappast de som drabbas av olyckorna vinnare.
Och inte räddningstjänsten heller.

Nu ska polisen i Dalarna börja en utredning om den svåra bussolyckan,
För att se om någon av förarna, eller båda, begått ett brott, det vill säga
vårdslöshet i trafik.

Det är bra. Och dåligt.

Det dåliga är att fortkörning ALLTID betraktas som ett brott, och alltid leder till böter, och kanske indraget körkort, när fortköraren ertappas av polis eller fotograferas av ett skåp.

Alltså även om fortkörningen INTE leder till en olycka.

Men vårdslöshet utreds BARA om vårdslösheten resulterar i en olycka.

Ju svårare följder, desto större iver att utreda, och straffa.

Om vi ska få ordning på trafiken måste vårdslöshet betraktas på samma sätt som fortkörning, alltså utredas varje gång.

• Då kan vi få en trafik som är anpassad till omständigheterna, och inte bara till hastighetsskylten.
• Vi kan få ordning på unga pojkar som testar gränserna.
• Vi kan få bort farliga omkörningar och trängningar.

När halkolyckor inte resultarar i mer än plåtskador brukar polisen säga att: ”Vi misstänker inte förarna för något brott.”
Men nu blev det allvarliga personskador. Då utreds det.

Var finns logiken?

I morgon bitti ska jag prata om ”Vett och etikett på vintervägen” i TV4:s morgonprogram.

Vad ska man tänka på när det är halt och jävligt och Vägverket inte orkat ut med plogbilen. Eller inte haft råd, för att pengarna tryter, eller ska sparas till något annat.

Hur kommer man fram helskinnad? Och varför behöver inte lastbilar och bussar ha vinterdäck?

Det är typ sex minuter, så slå inte på tvn för sent!

••• Så gick det till:
Den ryska turistbussen kör norr ut på riksväg 70.
Vid norra utfarten från Gagnef, den är på riksvägens vänstra sida, kommer en linjebuss och kör ut på riksvägen för att fortsätta norr ut, alltså i samma riktning som turistbussen.

Det är 90 km/tim på riksvägen. Vilken hastighet den ryske föraren, en man i 30 – 40-årsåldern, håller är inte klarlagt. Men det är knappast fortare.

När linjebussen kör ut bromsar ryssen, men det är mycket halt. Det är strax under noll och saltmodd. Däcken har bra, grovt mönster men det greppar inte. Då styr ryssen till höger för att inte köra rätt in i den svenska linjebussen.
Men i det hala väglaget får han sladd och i höjd med hans vänster bakhjul smäller hans buss in i baken på linjebussen.
Vid smällen rätar den ryska bussen upp sig igen, i färdriktningen, men kör av vägen och stannar i dikesslänten.

••• Varför skedde olyckan? Det vet vi inte ännu. Men här är några tänkbara förklaringar.
• Föraren av linjebussen, även han en man i 30 – 40-årsåldern, hade dålig koll på trafiken. Och missbedömde avståndet till turistbussen.
Eller såg den inte ens.
Och
• Den ryske föraren höll för hög hastighet i förhållande till väglaget.

Jag har fått hundra kommentarer och en mycket spännande debatt om Nollvision och verkliga olycksrisker i trafiken.

Men nu känns det som om jag själv måste skriva ett par kommentarer:

Nej. Jag vill INTE ha fri fart. Jag vill INTE uppmana till höga hastigheter på vanliga vägar. MEN – vem säger att dagens hastighetsgränser är de rätta? Är de gudomliga och över all debatt?
Sverige är med och bekostar vägbyggen i övriga EU där hastigheterna ofta är högre än i Sverige. Ungefär hälften av alla EU-länder har högre fart än 110 på motorvägarna, bara något enstaka har lägre.
Just nu bygger svenska skattepengar motorvägar i bland annat Spanien där hastigheten är 130.
Och när Danmark höjde till 130 för två år sedan varnade svenska trafikexperter (framförallt Gunnar Carlsson på NTF) för blodbad.
Men olyckorna MINSKADE!

Och nej! Jag har aldrig gjort några farliga omkörningar med min Citroën SM.
(Ardbag, kommentar #99)
Dels har jag mycket stor respekt för den livsfarliga vägen förbi Rimbo (en Nollvisionsskandal!), dels är min SM en glidare.
Vid olyckan höll jag under 70 km/h (nitti på skylten). Bilen som körde på mig stod vid stopplikt. Jag kom på huvudleden, desutom från höger.
Men föraren som var en gammal man tittade inte ens åt höger när han plöstligt körde ut framför nästan på mig.

Nu har det skett en förskräcklig bussolycka i Dalarna. Som jag inte vet mycket om ännu.
Den orsakades knappast av otillåtet hög hastighet.
Men kanske av att hastigheten inte anpassades efter väglaget.
Jag återkommer när jag vet mer.

Claes Tingvall, trafiksäkerhetsdirektör på Vägverket, är Sveriges svar på Manto Tshabalala-Msimang, hälsovårdsminister i Sydafrika.

Manto Tshabalala-Msimang vägrar att se orsakerna bakom HIV och aids.
Claes Tingvall vägrar att se orsakerna bakom olyckorna i trafiken.

Hon vill bota aids-döden med grönsaksdiet, med morötter och vitlök.
Han vill bota trafikdöden med sänkta hastigheter, höjda böter och ännu fler kameraskåp.

Alla (andra) vet att det inte fungerar.
Men både Tingvall och Tshabalala-Msimang envisas.
In i döden.

Mot HIV finns inget hokus-pokus. Men effektiva bromsmediciner.
Och mot trafikdöden finns det bara ett recept som fungerar: Förändrade attityder.

• Vi måste lära bilisterna att själva bilkörningen är viktigare än allt annat i bilen.
All fokus på bilkörningen, allt annat i andra hand.
• Vi måste lära unga pojkar att inte köra hem berusade från festen.
• Vi måste lära fotgängare att inte kliva ut på övergångsstället förrän de är säkra på att bilen verkligen stannar.
Och att fotgängare inte syns när det börjar skymma.
• Vi måste lära fotgängare att ha reflexer när de går på en landsväg.
• Och vi måste sluta hjälpa våra ungar att trimma sina EU-moppar.

När generaldirektören Ingemar Skogö säger att den största orsaken till fler döda beror på för höga hastigheter (Dagens Eko 12.30) talar han mot bättre vetande eller så ljuger han.
”Om alla höll hastighetsbegränsningern skulle 150 färre dödas i trafiken”, säger Skogö och citerar sin trafiksäkerhetsexpert Tingvall rakt av.

”Om alla åt morötter skulle ingen dö i aids, säger Tshabalala-Msimang.

Många både i och utanför Sydafrika kräver att Tshabalala-Msimang avgår.
När avgår Claes Tingvall?