Göran Norström och Johannes skulle iväg på sina fyr- och sexhjulingar för att försöka fotografera den stora nästan svarta björnen som håller till på andra sidan sjön, vid Olles Tjärn. När vi står på gården utanför Johannes hus, mitt inne i Norråker, pekar Johannes en bit bort på vägen – ”titta”.

Jo då, visst är det en av björnarna som är på vägen, bara hundra meter bort. Vi kör dit. men då ser vi bara skuggan avteckna sig mot Toras garagevägg, och han är borta.

Men bara ett par minuter senare än han uppe på vägen igen.

Gösta Pettersson kommer gående med sina hundar. ”Vad säger du? Var han här alldeles nyss? Och jag som var ute med hundarna. Vi märkte ingenting. Men jag såg han i morse, ner mot Tjädersnäset.”

Göstas teori är att björnarna är utsläppta från något zoo. ”De skulle inte vara så orädda för människor annars.”

Det är rena björn-klondyke här nu. Bilar med bybor och med folk som kommer lite längre bort ifrån kör sakta fram och tillbaka. De flesta får riklig belöning. När Gösta och jag kör runt byn i tio minuter ser vi minst fem andra björnspejarbilar. Det är ovanligt mycket trafik här på trakten.

70 mil norr om Stockholm, 20 mil norr om Östersund, 30 mil nordväst om Sundsvall och alldeles vid södra Lapplandsgränsen, där är Basecamp Norråker där vi vintertestar bilar. Och där är jag. Sen två timmar. Och jag har redan träffat folk som sett björn i dag. Björncamp.

Marielle Berglund såg en på Tjädernäset, strax öster om Norråker. Den gick en stund på vägen, sen upp på SCAs yta (hygge, som vi säger söderut). Och försvann in i ungskogen.

Och alldeles nyss ringde Åke på Preem-macken. Han och hans bror Rune såg två stycken, kanske treåringar, uppe på Abborrholmsberget (det låter större än det är – berget är Norråkers norra förorter).

Men redan på Preem i Hoting fick jag första rapporten: ”Jag och Reidar Ivarsson såg en uppe vid Hanselnäset. Den gick en stund på vägen, sen in i skogen. Vi körde tillbaka. Då kom den igen.”

Men nu har byborna tröttnat. ”Det är inte naturligt att vi har björnarna mitt inne i byn.”

Och nu har polisen sagt sitt: Vi måste skjuta den ettrigaste. ”Den som snusar in i barnvagnarna måste bort.”

Mors lilla Olles tjärn

När Lars Erik Mattsson på Brattremmen såg sin björnbild från i morse på Bloggen skickade han in en bild till. Den här tog han i går. På samma ställe så det är troligen samma nalle.

Och Olles tjärn som tjärnen alltid kallats får väl döpas om till Mors lilla Olles tjärn, eller?

Björnen raskar över isen. På Tåsjön, utanför N’Lennart på Tjädernäset

Vägen från Sundsvall upp till Norråker kallas Bävervägen, men det är väl dags att döpa om den till Björnvägen. För chansen att se en björn på vägen är betydligt större än att se en bäver. Jag har själv sett björn på vägen genom Tjädernäset två gånger.

Den här nallen traskade runt i strandkanten precis utanför N’Lennart Erikssons hus på Tjädernäset. Sen följde den stålräcket tills det tog slut och gick över vägen upp i skogen. Och det är N’Lennart som tagit bilderna.

(Nej det är inte felstavat. Där uppe i norra Jämtland och Ångermanland sätter dom gärna ett ”N” framför pojknamnen och ett ”A” framför flicknamnen. Min svärdotter som bor i byn kallas alltså Aida. Och det är Ida som administrerar att jag får hit björnbilderna som byborna tar. Hon har affären i byn, skvallercentralen där alla vet allt först. Till och med innan Aftonbladet kommer vid 14-tiden…)

Olles tjärn för 10 min sedan, tisdag den 11 maj runt 9.30

Hej alla bilbloggsbesökare. Nu öppnar vi en specialavdelning om Basecamp Norråker, platsen längst upp i Ångermanland där vi brukar vintertesta bilar.

Men på våren, när isen och testbanan på Gåraträsksjön smälter bort (det är ”bara” 40 cm is kvar nu) förvandlas Basecamp till Björncamp.

Norråker är världens mest björntäta område. Just det, världens tätaste. Byn slår till och med klassiska björnmarker i Alaska och Kanada.

Ni som läser Aftonbladet såg kanske för tio dagar sedan, en sida om den första invasionen på valborgsmässoafton. Då sågs tre eller kanske fyra olika björnar mitt inne i byn.

Eller så läste ni i höstas om björnen som satt i ett träd och tittade på tv i en villa, också det i Norråker.

Nu har jag bett byborna hålla kameran eller telefon i beredskap och skicka in sina björnbilder, med ett par rader om var och när.

Här är första bilden. Tagen av Lars-Erik Mattson på Brattremmen i dag, tidiga förmiddagen, alldeles utanför byn. Björnen letade bär (lite tidigt kanske) vid ”Olles tjärn” som ligger mitt emellan Brattremmen och Norråker, ett par hundra meter från Norråker och lika långt från Brattremmen.

Och jag vet att det redan är fler bilder på väg.

Nu måste det bli slut på bromsandet på Hornsgatan.

Bilbromsarna släpper ifrån sig lika mycket partiklar som dubbdäcken, och de är dessutom farligare. Det framgår av ny forskning på Tekniska Högskolan som refereras i Svenska Dagbladet.

Kolla här:
http://www.svd.se/naringsliv/motor/bilbromsar-ett-miljoproblem_4695799.svd

En del av bromspartiklarna är i storleken PM10, samma som dubbpartiklarna, som lätt dras ner i lungorna där de kan orsaka andningsproblem som astma, men där finns också mindre partiklar som är farligare och kan komma in i blodomloppet och orsaka cancer, enligt forskarna på KTH. Och ännu värre – där finns metaller som är direkt hälsofarliga (även om asbesten i bromsbeläggen förbjöds redan för 20 år sedan).

Tjänstemännen hos miljö- och trafikborgarrådet Ulla Hamilton filar just nu på ett utökat partikelförbud på Hornsgatan, enligt uppgifter till Aftonbladet. Nu undersöker man om det också är möjligt att förbjuda bromsning.
Miljökontoret hoppas att kunna införa obligatorisk så kallad ”Eco-driving” där man motorbromsar istället för att använda den vanliga bromsen.

Bilisterna på Söder ska i kampanjer läras att växla ner istället för att trampa på bromsen. Och, betonar tjänstemännen, det minskar dessutom bränsleförbrukningen vilket är en fördel när CO2 ska ner.
Ulla Hamilton hoppas att ha ett lagförslag färdigt före midsommar.

Politik är att vilja, sa Olof Palme 1964. Han ville skapa en solidarisk värld där den demokratiska socialismen var ett nödvändigt verktyg. Stora ord. Av en stor man.

Om miljö- och trafikborgarrådet Ulla Hamilton (fp) skulle parafrasera Olof Palme i dag, nästan 50 år senare, handlar den politiska viljan om att förbjuda dubbdäck. Hon skulle kunna säga: ”Om partiklarna ska bort måste dubbdäcken förbjudas.”
Och det var just vad hon sa förra våren. Och lagom till värsta vintersäsongen förbjöd hon dubbdäck på Hornsgatan, med löfte om att utvidga förbudet till hela Södermalm, ja kanske till större delen av Stockholm nästa år.
Hennes partikelmätningar på Hornsgatan och på andra ställen i stan skulle ge belägg för att dubbförbud var rätt medicin.

Men mätningarna har inte visat någonting alls. Ingen minskning. Ingen höjning. Bara ingenting.
Trots det är fler kommuner i startgroparna för dubbförbud redan i höst, Uppsala och Göteborg och kanske ännu fler. Att mätningarna inte visar någonting spelar ingen roll. Politik är ju att vilja. Inte nödvändigtvis att veta. Och det där med en solidarisk värld, det är ju gammal skåpmat. Socialistiskt 60-talsdravel.

För Ulla Hamiltons dubbförbud har aldrig handlat om något annat än pengar. Dubbar sliter på asfalten. Och att asfaltera om kostar pengar.
Men det kan varken Ulla Hamilton eller hennes politikerkolleger i andra kommuner säga rent ut. För kvalitet måste få kosta. Dubbdäcken ger ökad säkerhet, ökade marginaler, och hittills har alla förstått att den ökade trafiksäkerheten har ett pris.

I måndags kom Svenska Dagbladet till undsättning. Även om idén till artikeln tycks ha kommit från Ulla Hamiltons bundsförvanter. Källhänvisningarna går nämligen till ”Trafikverket, VTI och Stockholms Miljöförvaltning”, alltså samma källor som backade upp i partikelfrågan.
Tidningen ger Ulla Hamiltons dubbdäck större delen av sidan ett och förstauppslaget i nyhetsdelen. Med rubriken: ”Dubbdäcken orsak till plågsamt buller”.

Och precis som när det gällde partiklarna är det svårt att säga emot. För visst, dubbdäck orsakar partiklar. Och dubbdäck bullrar. Men den viktiga frågan är ju hur mycket? Hur mycket av partiklarna kommer från dubbdäcken? Och hur mycket av bullret? Och följdfrågan är: Vad ligger i andra vågskålen i form av ökad säkerhet?

Politik är att vilja. Men inte att vilja vara direkt ohederlig, hoppas jag. Utan att vilja finna den bästa lösningen för så många som möjligt. Ja, kanske något så storvulet som Olof Palmes vision, att skapa en solidarisk värld.
Och i så fall finns det ingen plats för kvartspolitiker som Ulla Hamilton.

Gröna bilisters chefsideolog Mattias Goldmann har varit på Bilsalongen i Peking. Och rapporterar, som så ofta, både tendensiöst och helt felaktigt.

Här är länken

Så här skriver Goldmann:

••• ”Snart sagt varje kinesisk tillverkare har en elbil redo för marknaden medan européerna ännu är på prototypstadiet. Samma sak gäller laddhybrider, …”

Men ledande BYD, som länge påståtts ha både elbilar och laddhybrider till salu i Kina har fortfarande INTE börjat sälja någon sådan bil.

Den laddhybrid som BYD visat upp ett otal gånger nu, F3 DM, ska enligt de senaste planerna börja säljas i sommar.

Alltså – precis som i Europa finns det massor av prototyper, men fortfarande inget att shoppa.

Goldmann forstätter:

••• ”Volvos nya ägare Geely visade upp inte mindre än tre nya elbilar med litiumbatterier i de mindre storleksklasserna, och två laddhybrider, …”

Ja visst, precis som alla andra. Bilarna finns där för att vi, besökare och journalister, kräver det. Inte för att de är färdiga för försäljning. Geely har inga planer på att sälja el-bilar eller laddhybrider de närmaste åren.

Och fortsätter:

••• Kina har långtgående biobränsleambitioner. Även om det främst gäller etanol och biodiesel för låginblandning kan Volvos etanol- och biogasbilar skapa en ny nisch i Kina.

Nej, Kina tänker inte börjar köra bil på etanol. Det är bensin som gäller de närmaste åren. 

Och som slutkläm:

••• Saab finns inte alls på mässan, men väl deras ägare Spyker.

Jasså?

Planet till Peking kunde i alla fall lyfta, men annars såg det rött ut på Arlanda. Men nu har jag redan landat i Peking. Här finns ofta ett annat sorts askmoln – smog.