Pizzeria Bella Napoli i Aprilia

Snart är det vår på riktigt, inte bara på termometern utan i almanackan också. Och då är det dags för sommardäcken.

Vi är i Rom nu och testar en hel hög med nya sommardäck. Från Aftonbladet är det fotografen Lasse Allard (jo, det är han som håller i min mobilkamera) och jag och så är det finnarna som vi jobbat med i alla år.

Vi är på Japanska däckjätten Bridgestones alldeles nya och toppmoderna testbana.

Jag kan säga att Pizzeria Bella Napoli i Aprilia utanför Rom inte liknar Pizzeria Napoli i Skövde, Kalmar eller Piteå. Pizzorna är bättre. Pizzasalladen är MYCKET bättre (vi tog blandade skaldjur, rostade vitlöksbröd med olivröra, och liten charkuterier) och det är inget snack om vinrättigheter.

Den brittiska affärstidningen ”The Business” har hört nytt skvaller, sånt som vi journalister brukar kalla ”enligt källor med god insyn”, om att Volvo är till salu igen.

Enligt tidningen ska affären helst vara klar till sommaren.

Men vem ska köpa?

Volvo går med förlust just nu, för att så många bilar säljs till USA, som betalar med så svag dollar.

Dessutom är världens börser på väg ner. Så inga riskkapitalister har tillräckligt med pengar.

Och inga biltillverkare har hört av sig.

Personligen tror jag att Ford kan bli en både bra och accepterad ägare på lite sikt.
Titta på General Motors, efter tio hundår tillsammans med Saab satsar GM stenhårt och seriöst.
Jag tror att det kan bli lika bra med Ford och Volvo.

En försäljning däremot kan sluta hur illa som helst.

Läs The Business själv

Gröna bilister nöjde sig inte med att kommentera mitt blogg-inlägg på bloggen, de ville ha utrymme på Aftonbladets webb också.

Och fick det, på debattsidan.
Där även jag erbjöds att kommentera kommentaren.

Läs här

Och vill du läsa ännu mer om etanolen så skrev kollegan Joachim Kerpner i dag på samma tema.

Läs ännu mer här

”Under 2007 gjorde polisen 2,5 miljoner utandningsprov. Aldrig tidigare har vi gjort så många rattfyllerikontroller under ett år.”
Det skriver Mattias Andersson som är ansvarig för trafiken på Rikspolisstyrelsen i ett inlägg i DN (söndag 20 januari).

Men han berättar inte hur polisen gör för att komma upp i detta aktningsvärda antal.

Det allra viktigaste är att polisen väljer en plats och en tidpunkt när risken att träffa på ett rattfyllo är minimal.

Tisdag eftermiddag är bra. Då är alla nyktra. Då är det rena löpande-band-metoden.
Stoppa, hälsa, titta slentrianmässigt på körkortet, blåsa och vinka iväg med en vänlig honnör.

Då kommer man snabbt upp i den tilldelade kvoten.

Sena lördagskvällar är inte bra.
Framförallt inte om man ställer sig utanför någon dansrestaurang eller nattklubb.
Och måndag klockan nio utanför Systemet är inte heller så bra.

För då är risken stor att flera bilister är berusade, och då förstörs hela upplägget. För då måste man avbryta och köra in till stationen eller sjukhuset med den misstänkte, och göra ett exaktare prov än ”sållningsinstrumentet” (det heter så, det där som vi blåser i) klarar av.

Visst ser det bra ut med alla 2,5 miljoner blåsningarna. Men jag skulle föredra kvalitet än snygga siffror.

När Jakob Lagercrantz ryter stannar Aftonbladet.
Jo, så sorgligt är det.

I morse skrev jag om skojarna på Gröna bilister, och om en alldeles ny amerikansk rapport som visar att vår användning av etanol gör att ytterligare några hundra miljoner barn kommer att få svälta.

Och mina kolleger på aftonbladet.se la ut en puff till blogginlägget på Aftonbladets webb-etta.

Och det blev många klick på bloggen.
Och många välformulerade kommentarer – för och emot.

Men så skrev Jakob Lagercrantz, han är ordförande i Gröna bilister, ett eget inlägg. Där han svängde sig med namn på forskare och undersökningar men i sak inte bemötte mina påståenden.
Inte ett enda.

Sen ringde han Aftonbladet.
Och skällde.
Och tyckte att han bivit ärekränkt.

Och vad gör Aftonbladet då?

Jo, tar bort puffen på ettan!

Sveriges största tidning.
Ska man skratta eller gråta?

(Och ni kära besökare på bloggen, så länge Bilbloggen lever, så länge kommer mina inlägg att uppröra. Jag lovar.)

Skojarna på Gröna bilister fick mycket utrymme i samband med miljöbilsmässan i Sollentuna.
Alldeles för mycket.

För deras budskap att etanolen är frälsaren är både lögnaktigt och farligt.

Från början kände jag mig rätt ensam om att kritisera etanolen, men nu blir vi fler och fler. Och snart når vi den kritiska massan.

Det ena, som Gröna bilister alltid bortser från, är att det går åt en massa olja för att framställa etanolen. Ibland MER olja än man får ut i etanol.

Det andra att sockerrörsodlingarna i Brasilien indirekt gör att regnskogen i Amazonas, som ju är en av jordens största koldioxidupptagare, skövlas.

Det tredje att de som jobbar på sockerfälten har slavlika kontrakt.

Och det fjärde att när majls, vete och socker används till bilbränsle stiger priset på basfödan i många u-länder.

Nu larmar det amerikanska lvsmedelsinstitutet Ifpri i Washington att antalet undernärda i världen kommer att öka med tre procent enbart för att vi i väst vill vara miljösmarta och köra etanolbil.
I Afrika som är värst drabbat kommer antalet undernärda att öka med fyra procent.

Kanske dags för Mattias Goldman och Jakob Lagercrantz på Gröna bilister att be alla de lurat om ursäkt och avveckla sin lobbyröresle.

Och för Sveriges politker att tänka om.

För jag skulle vilja höra någon etanolförespråkare ställa sig upp och säga: Vi skiter i att ytterligre några hundra miljoner barn drabbas av svält. Bara vi här hemma kan freda våra miljösamveten.

På 1980-talet trodde alla att skogen skulle dö. Varenda debattör, varenda forskare(!), varenda politiker.

Dog skogen?
Nej!

Varför sa ingen emot?
För att allting var bilens fel. Det var bilens sura utsläpp som dödade skogen, enligt mobben.
Och vem vågade då säga ifrån, och bli beskylld för att vara bil-vän?

(Någon som känner igen sig i dagens ensidiga klimatdebatt?)

Slå på radons P1 i kväll kl 19.03 och lyssna på reprisen av ”Miljölarm – skogen dog inte”.
Ett välgjort program som väcker eftertanke.
Eller borde väcka eftertanke.

Visst är USA ett spännande land.
Första inblicken är redan på planet, när man ska fylla i papper där man ska kryssa i om man är massmörare, folkmördare eller vanlig mördare, om man har knark med sig eller har varit i närheten av en ko.

Och första riktiga mötet är i immigrationen. Där vi ickeamerikaner helst ska stå och vänta en halvtimme eller mer på vår tur, medan invånarna själva alltid går rakt fram till en ledig gränspolis.

Sen förhöret: Vad vill du oss för ont? Varför har du krulligt hår? Varför har du varit i vartenda jävla arabland? Passet är ju fullt med visa från Marocko, Egypten och Saudiarabien!

Sen är man inne.
Och upptäcker att folk är grymt trevliga att prata med. En del känner till Europa, och har hört talas om Sverige. Då blir man uppriktigt glad och förvånad.

De flesta får sin information på tv. Jag brukar kolla på predikningarna. De är ruggigt bra. Hela församlingen går i vågor och den ena predikanten är skickligare än den andra. De programmen är betald tv-tid, ungefär som reklam, men lite billigare per tidsenhet eftersom inslagen ofta är en timme eller längre.

Fox är också bra. Där lär man sig att allt presidenten säger är sant, och att man ska vara misstänksam mot allt som kommer från utlandet.

Alla kanaler visar att brottsligheten är något som de färgade håller på med. Varje morgon i lokal-tv är det någon svart tonårskille som slagit ihjäl sin lika svarta gravida flickvän.

Men amerikaner i allmänhet är alltså grymt trevliga. Nästan alla som jag stöter på, i alla fall.
De är bara så sorgligt desinformerade. De är ju totallurade.

Därför kör de vidare i sina V8-pickuper, därför åker glas, plåt, gamla batterier och andra sopor i samma soptunna (och mindre matrester mals med förkärlek ner i diskbänkskvarnen och hamnar i något överansträngt reningsverk).

Tidigare ekonomiska kriser har inte räckt till för att väcka nationen.
Men kanske den här gången!

New Yorks båda kvällstidningar har den ekonomiska kraschen på ettan.

America for Sale, skriver Daily News. Och fortsätter med förnedringen när USA måste ut på tiggarstråt. ”Nu säljs USA ut till personer som inte är amerikanska medborgare, som inte ens bor i USA”, skriver tidningen och fortsätter med att det inte är vem som helst som köper upp landet. Utan såna länder som brukar vara USAs fiender.

”Men tiggaren kan inte välja”, fortsätter tidningen och undrar hur det kunde gå så illa.

Men det är väl inte så svårt att förstå: Högmod går före fall!

Eller för att fortsätta med ordspråken: Nu är det dags att ta skeden i vacker hand.

Äntligen, säger jag!

New York spyr ut tonvis med CO2 dygnet runt. Mycket totalt i onödan.

Vi tog en taxi från flygplatsen Newark in till stan. En New Jersey-taxi som inte får hämta upp passagerare inne i stan. Så han måste köra tom hem igen.

Och varför så mycket V8-motorer? Och varför sitter privatchaufförerna i timmar och väntar, med motorn igång?

Hemma straffas vi som värsta bovarna om vi tar bilen. Har är CO2-utsläppen en naturlig del av vardagen.