Svek 1. Kristdemokraterna vill höja bensinskatten.
Men så lät det inte i valdebatten. Då ville de kristna SÄNKA bränsleskatten.
Och nu säger partiet, utan att skämmas: ”Ja, men, det var ju i valdebatten. I den speciella situationen”

Just i den speciella situationen att partiet behövde varenda röst för att inte åka ur riksdagen.

Svek 2. Moderaten med ansvar för att få ordning på Stockholmstrafiken i framtiden Carl Cederschiöld vill slopa fri passage genom Stockholms biltullar för nya miljöbilar.
I valdebatten skulle miljöbilarna ha fri passage fram till 2112
”Men miljöbilar trängs lika mycket och deras dubbdäck sliter lika mycket som andra bilar”, har det förra borgarrådet upptäckt.

Jaha ja.
Någon som är förvånad?
Två präktiga politikersvek på en gång.

Och total panik i Stockholmstrafiken.

Det har regnat hela dagen och då blir det som förgjort i trafiken. Bilarna kryper fram. Ändå krockar alla med alla.

Och jag höll själv på att bli inblandad i en seriekrock. På väg hem genom Täby. Tät trafik. Sakta, sakta. Tätt, tätt.
Vi möter två ambulanser med blåljus .Och alldeles efter, vid Shellmacken står en polisbil och blinkar uppe på viadukten.
Alla ska titta. Och plötsligt bromsar bilarna framför mig.
Jag ställer mig på bromsen och kollar i backspegeln. Ska bilen bakom hinna bromsa? Och ska jag hinna bromsa?

Jo, det går bra.
Men så upptäcker jag ytterligare ett skäl till att trafiken bromsade in: Två bilar har kört in i varandra precis utanför macken. Den ena ser riktigt platt ut bak.
Suck.

I morgon kör vi norr ut, mot Base Camp Norråker och testbanan på Gåraträsksjön. Med alla konkurrenterna i Volvo V70-klassen. Och VW Tiguan på sin allra första vinterresa som exra krydda.

Och ni andra som måste stanna hemma – nya numret av Bil ligger i kiosken tisdag och onsdag.
Med alla 87 testbilarna 2007, med duellen mellan Audi R8 och Bentley Continental GT Speed (den ena kostar drygt en miljon, den andra drygt två), med nya Voyager och med beg-favoriten Peugeot 206.

Vi hörs från Norråker.

Jo, nu är det telefonkatalogen som förstör miljön och värmer upp jorden.

Men nu finns det en rörelse som vill stoppa telefonkatalogen. Informationen finns ju på nätet, är argumentet.

Själv hör jag till dem som fortfarande gärna hittar numret i katalogen. Däremot är det lätt att fundera på all reklam som kommer hem varje dag.

Först inbladat i morgontidningarna: Siba, On-Off, märkliga remklamfinansierade skräptidningar om Göteborg eller Västerås, om cancer eller alzheimers. Jag vill ha DN och Svenskan inte alla kommersiella bilagorna.

Senare på dagen kommer posten med mer skit. Och sen helst en reklamutdelare till med ännu mer skräp.

(Förra veckan hade Lidl som största grej i sin reklamtiding ett riktigt bra pris på ankbröst. Jag som aldrig handlar på Lidl rusade iväg och hittade – fem bröst! Det hade funnits sex…
Nytt försök på Lidl i Upplands Väsby när jag ändå var där och bytte till mig en ny test-V70. Där fanns inga bröst alls. Och hade aldrig funnits.)

Får jag välja behåller jag telefonkatalogen, och slipper all meningslös reklam. Ska vi se till miljöbelastningen lär reklamen vara ett större hot.

Nu är det dags igen. Nu ska vi bilister rädda jorden från överhettning.

Regeringens Klimatberedning kollar hur vi ska kunna nå målet med sänkta koldioxidutsläpp. Helst med 40 procent till 2020.

Redan i dag är världssamvetet Sverige ledande på att sänka CO2-utsläppen, men vi ska bli ännu bättre.

Och nu säger Naturvårdsverket, som är remissinstans, att sänkt hastighet och höjd bränsleskatt är rätt medicin.

Minst 75 öres höjning per liter, om vi ska minska CO2 med 30 procent. Men ska vi minska med 35 procent (och vem vill inte det? Vi vill ju vara BÄST I KLASSEN) då måste skatten höjas med 2.85.
En sänkning med 40 procent blir ännu dyrare för bilisterna.

Dessutom måste hastigheten på 90- och 110-vägarna sänkas med 10 km/tim.

(Parlamentarikerna i Spanien, som med svenska skattepengar, förmedlade via EU, bygger nya motorvägar med 130-begränsning på löpande band har inga bäst-i-klassen-ambitioner. De litar på att vi gör jobbet.)

Slår på Radio Stockholm, strax kommer trafikrapporten: Lugnt i trafiken. Inga oyckor eller problem.

Med ett förbehåll – trafikredaktionen i Stockholm har pajat, rapporten kommer från Radio Västmanland och gäller, just det: Västmanland.

I Vinyl är det andra tongångar: En lastbil har stannat på Essingeleden södergående, en annan har punka i norrgående, sex bilar och en lastbil har krockat på E4 vid Häggvik. ”Nu stängs Södra Länken”, någon har spillt ut spik(!!!) på Essingeleden södergående, flera punkteringar, polisen är där med sopborstar.

Själv är jag på väg att bli en halvtimme sen till utbildningen i vårt nya redaktionella datasystem. Ringer Björne när jag passerar Danderyds sjukhus.
När jag har honom i luren krasar det till brevid mig.
Som i en dålig actionfilm. En minibuss och en långtradare har krokat ihop.

Jag tråcklar mig genom stan istället för att sitta en timme på Essingeleden.
På Döbelnsgatan är jag extra fin och väntar in en buss som ser ut att vara på väg ut ur bussfickan.

Som tack fastnar bussen mellan ett byggstaket och en finskreggad flyttbil.

Bloggen om unga flickor som kliver rätt ut i gatan, bara för att de tycker att de har rätt till det, på övergångsstället, får många kommentarer.

Och visar hur svårt det är med samspelet i trafiken.

Jag stannar alltid för fotgängare som står vid ett övergångsställe.
Med ett par förebehåll.
1. Jag måste ju se människorna för att kunna stanna.
2. En person som kommer joggande, eller plötsligt viker rätt ut i gatan utan förvarning, kan vara svår att hinna med. I synnerhet om det ligger en annan bil strax bakom mig.

Alla, även vi biister, vill att det ska funka vid övergångsställena. Men utan samspel går det aldrig.
Och glöm inte: Bilar är hårda, människor mjuka.
Det är en grundlag som bästa vilja i världen inte kan ändra på.

Jaha, så var det dags igen. Vi bilister kör för fort.
Om alla höll hastighetsgränsen skulle liv räddas. Den här gången 25 stycken per år.

Vad får dom allt ifrån?
Vem har räknat ut att man räddar 25 liv om året om taxi och lastbilarna sänker farten till den skyltade?

Varför kan ingen tala om hur många liv som räddas om alla börjar använda blinker, om fotgängare och förstår att de inte kan kliva rätt ut i gatan. Eller ännu värre: Cyklister som styr rätt ut på övergångsstälet.

Eller hur viktigt det är att rattfyllon och knarkare inte kör vidare, sen de stoppats av polisen.

Eller vikten av att lägga på vinterdäck INNAN det slår om till vinterväglag.

Nej, alltid denna hastighet.
Men nu är det dags: Fram med bevisen.
Nu vill vi veta att den hastighet som någon byråkrat på Vägverket eller kommunen bestämt är den gudomliga som räddar liv i alla väder.

Läser i Svenskan nu på morgonen att Stockholms stad höjer soptaxan för hushåll som sorterar matavfall i en särskild tunna, avsedd för kommunal kompostering.

Det är helt enkelt för dyrt att hämta matresterna för sig, konstaterar ansvarige på kommunen.
Men tanken med artikeln är att vi ska bli upprörda. Och mycket riktigt är både en källsorterare och en miljöpolitiker indignerade.

Jag har svårt att bli upprörd. Källsortering som ett predagogiskt experiment, enbart i uppfostringssyfte är så trist och så svenskt.

Mitt tips: Ät upp maten i stället.
(Börja redan i affären med att köpa hem lite mindre.
Och – om det ändå blir över – rester är också mat.)

Sen  alla sopor i en tunna!
Och allra sist: Elda upp i en en modern försbränningsanläggning.
Det tjänar alla på. Inte minst miljön.

(Det gäller att se helheten. Hörde just på Ekot att Brasilien hör till de två länder i världen som hugger ner mest skog.
För att vi i Sverige ska kunna köra våra heliga etanolbilar.
Glöm aldrig helheten.)

Du som gillar Bajen och har älgar på Volvo-bakluckan och som körde norut på Norrtäljevägen nyss, varför i 65 km/tim? På nittivägen.

Blev det inte jobbigt med alla långtradarna som tryckte på? Men som inte kom förbi på vajervägen.
Sommardäck? Slitna vinterdäck? Eller bara allmänt livrädd för vintern?
För fort är inte bra, men stoppklossar är inte bättre.

Men sen, när jag kom fram till Norrtälje blev jag riktigt rädd.

Först för dig, mamma i 20 – 30-årsåldern som styrde barnvagnen rätt ut på övergångsstället framför nosen på mig.
Jag vet, du har rätten på din sida. Men märkte du inte hur halt det hade blivit? Tänk om jag inte sett er i mörkret, och inte hunnit bromsa i tid?

Och sen, strax efter, du tonårstjej i svart kappa med pälsbrämade kapuschongen uppfälld och siktfältet rakt fram – visst, det slog om till grön gubbe vid Flygfyren, men du hade ingen koll alls på mig som kom körande.

Har ni ingen självbevarelsedrift alls?

• Ut ur Söderledstunneln och upp på Johanneshovsbron i värsta motljuset.
Globen, mitt resmål, till höger. Betalstationen rakt fram.

Jo, det var så dom sa på trafikradion för en timme sedan, ”Lågt stående sol”. Och det var alltså solen som gjorde att infartstrafiken fortfarande stod still på infarterna norrifrån vid tio-tiden. Och som gjorde att jag blev en kvart sen till ett möte.

Men som vanligt undrar jag: Var det verkligen solens fel att folk krockade med varandra i köerna?

Själv hade jag inga problem alls. Kanske för att min vindruta är ny och helt utan repor. För att mina vindrutetorkarblad är lika nya och fina.
Och för att jag hade massor av spolarvätska.

Nej, det var inte solens fel. Felet berodde på slarviga och snåla bilister.
(Men i Nollvisionens Sverige är det helt ok att köra med en risig bil, bara man inte kör för fort).