31/8-13 Nalen Klubb /Club Nomad

Mamont är 3e band upp för kvällen och intar upp på scenen i ett moln av rök. Eller, var det verkligen rök den kvällen? Min känsla är at det borde varit det, för den känsla de utstrålar är just rökig. Och stenhård.

Min personliga favorit ”Mammuten” öppnar giget och är så rätt fram självklar. Kalle Adolfsson (sång) är ett sådant pokerface och grav i sin utstrålning, försjunken över sin gitarr och skitcool i vit polotröja.

Nalen är vid detta laget helt fullpackat och publiken nästan hänger över scenen.

Bandet är som en mustaschprydd stonerface-klunga förutom Jimmy som är skitglad bakom trummorna och fingerfärdigt skapar kontrast med taktbyten.
Mamont är som ett rockigare Siena Root – men med samma mellankolisk’a känsla.

”Jag sår ett frö” skapar allsång precis som ”Creatures” som nockar hela publiken och liksom bara väller ut över hela lokalen. Jag skrev, aningen påverkad och exalterad den kvällen att ”Mamont bara atom-levererar”. Det uttrycket känns fortfarande bra på något sätt, musiken känns i varje atom!

Spotify: Mamont – Mammuten

/ Mamont drar på tour tillsammans med Mud Walk i höst:
https://www.facebook.com/events/666841953345625/

Lördagen 31/8-13 Nalen Klubb /Club Nomad.

Killarna från Krökbacken; festivalen jag vill beskriva som ”alla svenska stonerrocker’s mecka”, är först upp på Nalen Klubb med egna stonerbandet Mushroom Caravan Overdrive – och lirar skiten ur en lagom packad källarlokal.

Att lyssna på Mushroom Caravan Overdrive, är som att trippa omkring i en mossig skog fylld med magiska svampar.

Jag gillar deras lite råa framtoning, ett band jag får lite av tyskarnas trashiga stoner-vibbar av, blandat med mer kassliska skönriff, ibland känns det nästan Sabbath, fast mer 2000-tal. Typ Truckfighters, minus truckens speed i själva scenspråket….

Nåväl. Det är första gången jag åtnjuter MCO live och jag gillar vad jag ser – och hör såklart (!) Gustaf Look är en ölhivande Jesus i Cookie T-shirt och skvallrar efter giget om att det ser ljust ut för bandets framtid då de är hett efterfrågade i Portugal och Spanien.

Ska bli väldigt intressant att följa bandet framöver och se vart de tar denna  äkta svenska psy-rock ut i världen. För mer än att styra ihop festival verkar de ju kunna göra 😉 Hör Psychadelic Lady nedan:

Truckfighters spelar som vanligt i 90km/timmen, men Getaway bjuder på det lugnaste giget jag någonsin sett med dem.

Jag vill skylla det helt på publiken: svensk, nykter, fesljummen töntpublik som knappt låter stackars Dango crowdsurfa när han vill det.

Jag har sett Trucken lira i Berlin där hundratals galna tyskar klättrar på varandra. Jag har kastats upp på scenen och deltagit i vilda mosher, haft the time of my life, funnit livsvänner och fiender. Jag har lämnat gig med Truckfighters haltande, med rivna kläder och blåmärken.

På Getaway kunde jag istället besviket och med lätthet gå längst fram till kravallstaketet, ställa mig i lugn och ro för att avmätt knycka på nacken. VA!? Vart var kängan i huvudet där? (Så ska det inte vara!)
Du ska slåss för att kunna vara med när Trucken spelar.

Svensk publik kanske inte förstår stoner rock …
Kommer jag få skit för det nu?

Dango verkar i alla fall vara med mig och kommenterar: ”Vi får låtsas att det är sent på kvällen och alla är fulla som fan”. Svennarna som inte förstår stoner skrattar förstrött… Jag vill slita mitt hår. Truckfighters förtjänar bättre!

De är i varje fall roliga att se, nu när jag verkligen i lugn och ro (…) kan ta del av 2 meters hoppen – som verkar vara i 2 minuter; de landar liksom aldrig (!). Den galna scennärvaron, de bara och vältränade överkropparna. Jag ska väl inte klaga…

Dessutom erbjuds äntligen lite bra musik på Getaway. Som tydligen slog publikrekord i år, men bjöd på de sämsta akterna jag någonsin vart med om på en enda festival. (Eller så är det bara jag som slutat digga metal…)

Näväl, Jag for till Gävle för band som Truckfighters och Uncle Acid och här är i vilket fall Trucken och de leverar fastän publiken är död. Poäng till dem!