Det har byggts padeltennisbanor på Ekerums golfanläggningen, Tobinho och undertecknad fick äran att inviga dem och vi slog tillbaka två innebandykillar tämligen enkelt.

När det sedan vankades turnering blev det tuffare. Vi mötte en duo som bestod av rutinerade padeltennisspelare. Som visste hur man servade. Som visste att det handlar om att kunna lobba i padel. Tobinho och undertecknad kunde varken serva eller lobba.

Så vi fick stryk.

Men i vår andra match i turneringen hade vi lärt vår läxa och utnyttjade lobbar och då blev det plötsligt en helt annan historia.

Ibland tänker jag på det här med konstgräs. Det talas om att den unga generationen älskar konstgräs. Men jag minns när jag snackade med Astrit Ajdarevic (då i IFK Norrköping) på en upptaktsträff. Jag berömde honom eftersom jag tyckte att han hade varit bra den föregående säsongen. Men det här med konstgräs, hur kan ni ha det i Norrköping, sa jag anklagande.

Ajdarevic bara skakade på huvudet och svarade att alla spelare i IFK Norrköping ville spela på riktigt gräs. Men att de inte hade något att säga om saken.

När jag nu är tränare i Kalmar FF var det en av de första sakerna jag förändrade – att se till att vi tränar och spelar på gräs. Tidigare tränade KFF:s U 19- och U 17-killar på konstgräs. Och spelade sina matcher på konstgräs. För mig är det vansinne. Inte minst med tanke på att Kalmar FF som förening varit tydligt med att vi är ett lag som spelar på naturgräs! Då kan ju inte våra ungdomar bara vara på konstgräs.

Men det är vansinne av fler anledningar.

För det första förtar konstgräs den levande känslan. Det blir…plastigt och artificiellt. För det andra, det förändrar sättet man kan spela fotboll på. Djupledsspelet försvinner, närkampsspelet avtar. För det tredje, det gör spelare bekväma i teknikutförandet eftersom bollen glider ovanpå och taffliga tillslag får inte de negativa konsekvenserna som de borde få.

Nu tränar vi och spelar matcher på gräs. Och trots att gräsplanen inte är optimal, den har inte riktigt vuxit till sig, föredrar killarna att vara på en halvbra gräsplan framför en bra konstgräsplan. Och då pratar vi om den unga generationen. De som har stor, stor vana av att spela på just konstgräs. Men när de kliver ut på en gräsplan lever de upp. Det gör något med dem.

Det är ju inte så konstigt. Vi har det i oss. Vi väljer gärna det vackra före det stela. Det äkta före det konstladet. Riktigt gräs före konstgräs.