TV 4 hörde av sig, kunde jag tänka mig att gästa Superlive? Visst, självklart kunde jag tänka mig det.
Jeppe Hussfelt är programledare, Olof Lundh ständig klippa och nu skulle jag och Emelie Öhlander stärka upp (!) studion. Superlive är ett program som framför allt sänds på webben. I princip nonstop-sändning i över fem timmar. Sedan är vi med då och då när stor-Fyran puffar för programmet samt lite längre partier i TV 4 Sport.
När man sitter i studion vet man snart inte vad som är vad, man bara kör och jag flög upp till Stockholm efter lunch, snabbt ombyte på hotellet och sedan taxi till studion och alla var ytterst trevliga, stämningen var gemytlig och jag sprang in i Anders Andersson, denna synnerligen sympatiska man. Han skulle kommentera två matcher.
Vi hade inte pratat sedan jag hjälpte honom med en bröllopshälsning i fjol. Han skulle vara toastmaster på ett bröllop och bruden var ett gigantiskt stort Peter LeMarc-fan. Anders visste att jag kände Peter och undrade om jag kunde kolla med Peter om det gick att ordna en hälsning av något slag. Bättre upp! Peter spelade in både en hälsning och en fantastisk version av Let it be me. När bruden fick höra sången började hon gråta av glädje.

Sedan blev det en lååååång sändning. Men en väldigt rolig sändning. Avslappnad. Emelie har jag pratat med tidigare, Olof Lundh känner jag ju väl och Hussfelt likaså och det gör att man blir trygg och bekväm och kan hugga i och på varandra och det skapas en bra dynamik.
Eftersom det är ett webb-program blir det automatiskt avdramatiserat och vi ska fungera som en stökig kompis som tittarna kan ha som komplement till matchen de tittar på. Vi är deras sällskap.

Jag kände mig så trygg i deras sällskap att det inte ens bekom mig att jag vid ett tillfälle inte hade svar på tal när Hussfelt började prata om Evertons tränare Martinez. Vi hade pratat om honom vid flera tillfällen tidigare, jag hade sagt något om att jag nog älskade allt med honom. Det snappade Hussfelt upp. Och ville nu fråga mig om just Martinez. Hussfelt startade en mindre utläggning. Om hans passningsspel. Jag hajade till, ”hans passningsspel?”. När Hussfelt sedan benämnde honom som spelare blev jag ytterst osäker. Talar han inte om Evertons tränare? Talar han om en spelare som jag inte har koll på?
När Hussfelt var klar med sitt resonemang tystnade han och förväntade sig ett svar från mig. Men jag kunde ju inte säga något eftersom jag inte visste vem vi talade om! Så jag förblev tyst. När Hussfelt undrade varför jag var tyst bollade jag tillbaka påståendet till Hussfelt.
Det här älskade Olof Lundh. Som direkt dömde ut mina framtida möjligheter inom TV-gebitet.
Ni kan se det hela en bit in i det här klippet.
När vi såg det på nytt erkände Hussfelt att han vilseledde mig när han av misstag sa ”spelare”. Men jag tyckte bara det var kul.