Roger Federer åker ur Australien Open tidigt. Och för första gången på 14 år saknar AO Roger Feders medverkan i den fjärde omgången eller senare. Och för första gången på åtta år är inte Federer i semifinal.
Det stör mig.
Samtidigt visar siffrorna hur otroligt bra Federer har varit under en lång tid.
Men inte ens Federers briljans kan vara för evigt.

Utan vidare jämförelse, Tuva frågar mig ifall jag inte saknar att spela fotboll. Nja, säger jag. ”Erkänn”, pressar hon mig.
– Fast jag saknar att se dig spela. Du styrde och ställde och hade uppkavlade shorts och var framåtböjd som en liten farbror, säger Tuva.

Hon har disco på kvällen. Årskurs fem anordnar det. De har gjort fina affischer. Det finns kiosk, sminkbord och så kan man utmana en ”Före detta Kalmar FF-spelare i jongleringstävling”.
Jag tänker först att det kanske är jag. Jag brukar ju hamna i liknade situationer. Det var som när Tobinho messade mig för några år sedan och krävde att jag skulle boka in ett datum. han sa inte varför, Dagarna innan fick jag veta att det satt jätteaffischer upp inne i skogarna i Nybro på Tobinho, undertecknad och Augustina (en buskis-karaktär). Tydligen skulle vi hålla i Allsång på idrottsplatsen i Flygsfors.
Det var alltså därför jag skulle boka in datumet.
Till på köpet hade jag också tackat ja till att inviga den nya tennisbanan i Mörbylånga samma dag.

Men jag hann med både och. Först invigningsspela i Mörbylånga mot en junior som slog idel ballongbollar mot min svaga backhand och sedan ilfart till Flygsfors och upp på Allsångsscenen. Men jag var rutinerad och lät Tobinho hålla i den enda micken. Så det var hans röst alla hörde.

Vem den före detta Kalmar FF-spelaren som man kunde utmana på discot var?
Tobinho!

I fem timmar stod han i sin gamla Kalmar FF-tröja och lät snorungarna utmana honom i bolljonglering. Och givetvis fick han stryk, det var ju någon unge som kunde göra alla möjliga tricks med bollen.

Jag kunde inte göra annat än att le. Man kan givetvis se det som att det är aningen sorgligt att Tobinho – denna Kalmar FF-legendar vars mittbacksförmågor vi inte kommer skåda i Kalmar FF på många, många år – benämns som en ”före detta Kalmar FF-spelare” och får jonglera i ett svettigt omklädningsrum på ett skoldisco.
Samtidigt är det också vackert. Och säger en hel del om Tobinho. Det är inte så knussligt. Klart man ställer upp. I synnerhet då det var dotterns klass som anordnade discot. Man är inte den som är den. Vadå prestige? Det var lite så vi var, den Kalmar FF-generationen.

Det är andra tider nu, ett annat klimat och vi hade också haft svårt att agera så öppet mot media och fans som vi gjorde då. Men det fanns inga restriktioner. Visst muttrades det efter La Manga-filmen. Men man lät oss hållas.
I dag är det fler att ta hänsyn till. Man är också van vid att media bevakar oss och tar det som en självklarhet. Vi visste ju hur det kunde se ut i division II. Då är man glad om fler än de närmaste sörjande vill prata med en.
Jag ska inte bli nostalgisk. Eller, jag tänker vara lite nostalgisk. En stund.
Kikar på Youtubeklipp.
Jag älskar GFA. Men det fanns något sorglöst över oss när vi höll till på Fredriksskans. Som om vi inte kunde ta oss på för stort allvar i en sådan miljö. Jag minns att alla möjliga sprang omkring i omklädningsrummet och efter matcherna kryllade det av journalister. Vi tänkte inte så mycket på det. Vi svarade på de frågor vi fick.
Cirka 2.16 in i det här klippet analyserar Tobinho knivskarpt efter vår 5-1-seger i Svenska cupen mot IFK Värnamo.
Och här är bara allmänt trevliga scener från La Manga-lägret 2008.