Jag skickar ett grattis-sms till Etrit Berisha efter att hans Albanien kvalificerat sig till EM-slutspelet i Frankrike nästa sommar. Han svarar snabbt med ”Rydee, fy fan, vad bra!” och jag tänker på hur bra målvakt han blivit.

Han kom till Kalmar FF som en gänglig och valpig sak och det tog tämligen lång tid innan vi började förstå hur bra han var.

Först var han tredjemålvakt. Men så skadade sig Petter Wastå. Och sedan skadade sig andremålvakten Zlatan Azinovic. Och vi hade inget annat val än att slänga in Titti i buren.

I början spred han insparkar över hela planen. Hans fladderfot blev beryktad.

Men snart var också fladderfoten i ordning hos honom. Han utvecklade allt hela tiden.

Och han älskade att träna. Hårt.

Nu står han i Lazio. Och i Albaniens landslag.

Och jag är väldigt glad för hans skull.

Det är en bra pojk.