Startsida / Inlägg

Nick Faldo och en krispigt kall kväll på isarna

av henryd

Kylslagna dagar och temperaturen kryper ner mot 12-13 minusgrader och det är inte alltid helt enkelt att bedriva elitfotboll i ett land som vårt.
Vi här i södra Sverige kan ibland hamna i en slags limbo. Vi är ett mellanting. Det är inte tillräckligt kallt och vintrigt på det stora hela för att politiker ska tycka att det är värt att investera i fullstora inomhushallar. Och det är inte tillräckligt milt för att vi alltid ska kunna träna under gynnsamma förhållanden.
Men.
Vi har lärt oss att göra mycket av det vi har och även om det har varit kallt en tid har kylan paradoxalt nog också gjort att träningarna har kunnat genomföras på ett kanske bättre sätt än annars.
Vanligtvis blåser det orkanvindar och regnar på Gasten (vår träningsplan). Och vind förstör mer än kyla.
Nu har det varit krispigt kallt, men vindstilla. Och planen har varit så mjuk den kan vara. Jag har ju några vintersäsonger att jämföra med och jag kan konstatera att januari 2016 tillhör en av de bättre.
Efter två tuffa säsonger har vi försökt skruva på vissa saker i träningsupplägget och än så länge har vi fått effekt. Spelarna är i träning. Här och där har någon blivit sjuk. Förkylningar, någon släng av magsjuka, men inga bristningar, inget långvarigt och vi har successivt kunnat öka belastningen.
I lördags lät jag dem duellera, man mot man, i korta sprints, där de fajtades om bollen och jag hade själv avskytt som spelare att utsättas för något liknande.
För du står där ensam och tvingas exponera allt du har. Och inte har.
Men det är samtidigt suverän träning. Du tränar på din reaktionsförmåga, din snabbhet, din förmåga att vinna närkamper och samtidigt tränar du hjärnan.
För många får ett flyktbeteende i huvudet, man mot man när alla tittar på, då finns det inget kollektiv att gömma sig i, då är man ensam med sina negativa tankar och vad gör man då? Ger efter för dem? Eller lär sig att hantera dem och skapa nya, bättre tankar?

Fanny Sunesson, mental coach, jobbar med Kalmar FF just nu. Sunesson minns jag som caddy åt Nick Faldo. Jag följde golfen intensivt då och gillade både Faldo och Sunesson. Det var ett framgångsrikt par. Vår sportchef, Thomas Borstam Andersson, sa i lokaltidningen något i stil med att vi skulle använda oss av Sunesson så att fotbollstränarna kunde koncentrera sig på fotbollen.
Det är lätt att missförstå ett sådant uttalande.
För fotbollstränaren är ansvarig för allt i verksamheten. Vi kan inte frånkoppla oss ansvaret för exempelvis fysträningen eller tanketräningen och säga att det där sköter någon annan.
Att träna fotboll ska innebära att vi också tränar våra tankar.
Som i nämnda duellsituation. Eller i sättet vi ställer krav på våra spelare. Eller hur vi kommunicerar med dem, har teori med dem eller hur vi följer upp prestationer.
För mig är en mental coach ett stöd. Det kan finnas spelare som behöver lite mer stöd än andra spelare. Precis som att vissa spelare behöver jobba mer med corestabilitet än andra spelare. Då ska Fanny Sunesson finnas där som en resurs. Inte för corestabiliteten utan med tankarna.

Jag frågade henne vad Nick Faldo gör idag. Han är fortfarande synnerligen framgångsrik. Inte minst som golfkommentator i USA.

Krispigt kallt, alltså. På isen utanför huset brann marschaller och grannarna åkte skridskor och det var bara att snöra på sig de oslipade grillorna där skenorna var rostiga. 13 minusgrader, stjärnklart och helt stilla.
Det var som om hela existensen stannade upp för en kort stund.

  • Tjänstgörande sportredaktör: Martin Björkman
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lena K Samuelsson
  • Stf ansvarig utgivare: Martin Schori
  • Redaktionschef: Karin Schmidt
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB