När Nenad Djordjevic kom till oss i Kalmar FF 2012 blev det till en början synnerligen ansträngt mellan Nenad och mig. Han var inte nöjd med hur jag ledde laget och uttryckte det på ett kanske inte helt optimalt sätt och det blev frostigt och kyligt, men Nanne är ju en klurig farbror och när vi åkte på träningsläger parade han ihop Nenad och undertecknad och vi lärde kände varandra.
För det är ju ofta det som behövs, att man lär känna varandra.
Och vi pratade om vår syn på det här med ledarskap och Nenad kom från en bakgrund där ledarskapet var väldigt hierarkiskt  och pekande-med-hela-handen och i Kalmar FF lämnade Nanne mycket till gruppen och jag var en lagkapten som försökte leda genom att på planen ställa stenhårda krav på arbetsinsatsen, men utanför låta var och en sköta sig själv.
Vi började ta saker från varandras syn och numera är vi vänner.
Nenad har under året varit assisterande tränare i IFK Berga och vi pratar ofta och nu skulle vi käka lunch på Kallskänken och jag kom rusande från simhallen, jag hade hjälpt dotterns klass med vakande ögon när de simmade och jag kom före Nenad och slog mig när, fick in min mat och då gled Pontuz Löfgren och Henrik Schyffert in genom dörren.
I fjol var jag en av gästerna på Löfgrens välgörenhetsgala i Kalmarsalen, nu var det Schyffert och vi hälsade och jag sa ”celebert besök!” och Schyffert replikerade att detsamma gällde i retur och sedan undrade han om det här med assisterande rollen, jag sa att den inte alltid var så enkel och sedan sa jag till Pontuz att i fjol hade han fyra namn som dragplåster till galan, bland andra jag och Fredrik Reinfeldt, i år var det bara Schyffert, hur skulle jag tolka det och Pontuz svarade att han var ju tvungen att kompensera min falnande stjärna med några andra namn.
Jag förstod.
Samtidigt kom Nenad in på Kallskänken och han hälsade på Schyffert och jag hann fundera på hur jag skulle presentera dem för varandra, men jag fann inget bra sätt.
Sedan käkade Nenad och jag lunch och snackade fotboll och någon gång hoppas jag att vi kan dra nytta av varandra i yrkesrollerna och inte bara som vänner.
Vi har som sagt olika bakgrunder, olika syn på många saker och olika perspektiv. Men jag behöver ha det i min närhet. Jag ser det som en styrka. Jag blir för snäv annars.