ST PETERSBURG, RYSSLAND.

Ryska surrogatmammor håvar in på västerlänningar som inte själva kan få barn.

Aspirerande föräldrar åker till Ryssland för att hämta barn som fötts av en särskilt anlitad kvinna.

”Viktoria”, 29, är en av de ryska surrogatmammorna:

– Jag vill hjälpa människor som inte kan få barn.

 

Allt fler väljer att göra som ”Viktoria”, rapporterar the St Petersburg Times.

Hon fick själv betalt för att vänta och föda två tvillingpojkar som sedan fick nya föräldrar i Finland. ”Viktoria” berättar för tidningen att hon är skild och lever med sin fyraåriga dotter i sina föräldrars lägenhet.

Under graviditeten med de ”köpta” barnen träffade hon aldrig sina vänner, det var bara prästen i hennes kyrka som visste om vad hon gjorde.

Hon har en universitetsexamen och beskriver sig som en måttligt framgångsrik kvinna, ”innan hennes man lämnade henne”.

För ”Viktoria” handlar det om att hjälpa dem som inte kan få barn, men det går inte att bortse från att barnen också indikerar en del pengar till de biologiska mammorna.

St Petersburg Times skriver om en snittlön på en halv miljon rubel, cirka 120 000 kronor, för en graviditet. Väntande föräldrar som vill ha en mamma från St Petersburg eller med högre utbildning måste betala mer.

 

Det första företaget som arrangerat den här typen av försäljning är Rosyurconsulting. De uppger att de genomfört över 60 framgångsrika surrogatsamarbeten. På deras Moskva-kontor genomför de över 100 IVF-behandlingar varje månad, enligt företaget.

Natalya Kacheyeva är den på företaget som söker efter och väljer ut lämpliga äggdonatorer och surrogatmammor. Enligt uppgift har de över 40 kandidater i sin databas. Huvudkriteriet är att den sökande redan har barn.

Standardsurrogaten är ”ung, från lägre medelklass utan högre utbildning. De har oftast inte pengar att ekonomiskt sörja för sin familj och ingen utbildning bra nog för ett bättre jobb”, säger Natalya Kacheyeva till St Petersburg Times.

Surrogatmödraskapet är ett relativt nytt fenomen i Ryssland, St Petersburg Times skriver om det första officiella exemplet från 1995, då en kvinna fick ett nytt barn genom en surrogatmamma efter att hennes eget dött kort efter födseln.

Efter IVF-behandling är det lite som skiljer graviditeten från en naturlig sådan.

Samtidigt som surragatskapet är en hjälp för många, vittnar flera experter om att problemen kan bli många. Det är inte ovanligt med mediciniska komplikationer och missfall, eftersom inte ”kvinnorna skött sin graviditet som ett jobb”.

Väljer kvinnan att behålla sitt barn efter födseln har hon rätt till det.

Vissa frågetecken har höjts på senare tid i Ryssland, gällande lagligheten. Det finns i nuläget ingen lagstiftning gällande manliga singlar eller om det är okej att använda en död mans sparade sperma eller en död kvinnas ägg.

Ytterligare ett frågetecken är det gällande den ryska ortodoxa kyrkan, som får allt mer makt i landet, och som är emot surrogatskapet.

Men på grund av det svikande antalet födslar i landet, är det inte troligt kyrkan går in och försöker stoppa det, enligt en jurist från Rosyurconsulting.